Svenska skolan i Tusby har potential att växa

Efter att Klemetskogs skola stängdes har Tusby träsk svenska skola fått en ny hemvist i Skavaböle. Flytten till kommunens centrum väcker både hopp och farhågor – men skolledningen ser möjligheter till tillväxt och starkare tvåspråkighet i kommunen.

Klemetskog skola i Tusby stängde efter läsåret 2023–2024. Skolan var omtyckt bland elever och föräldrar. Somliga anser att den gamla skolbyggnaden var bättre än vad den nuvarande i Skavaböle, där också finskspråkiga elever går. Men den svenska skolans ledning uppfattar ändå den nya skolans läge i kommunens centrum som den stora fördelen. Att skolan flyttade från landsbygden in till centrum hoppas medföra att fler elever kan i framtiden hitta till skolan.

Klockan ringer och rasten har börjat. Skoldagen ska snart ta slut i Tusby träsk svenska skola. Skolan har inlett sitt andra läsår.

De svenskspråkiga eleverna i Tusby gick tidigare i den numera nedlagda Klemetskogs skola, som nära kommungränsen till Vanda. Skolan i Klemetskog var en byskola, ett konkret så kallat svenskt rum i Tusby.

Då svenskspråkiga eleverna inför förra läsåret flyttades till en gemensam byggnad med finskspråkiga elever från Tuusulanjärven koulu fanns det farhågor för att svenskan skulle trängas undan av finskan. Tusby träsk svenska skola är kommunens enda svenskspråkiga skola.

Edith Siironen och Miona Masalin från årskurs fem är två av skolans totalt 43 elever. De ser både fördelar och nackdelar med flytten från Klemetskog till Skavaböle.

– Den här skolbyggnaden är helt okej, men den i Klemetskog var mindre och där hade vi skogen bredvid skolgården, säger Masalin.

– Bland eleverna kände alla varandra. Det gör vi inte här, säger Siironen.

Förutom att den gemensamma skolbyggnaden i Skavaböle är mycket större än skolhuset i Klemetskog har byggnaden i Skavaböle moderna och större undervisningsutrymmen. Klemetskog skola var ett över 100 år gammalt trähus.

I början av 2000-talet fanns som mest över 100 elever i Klemetskog skola. Bland dem fanns också svenskspråkiga elever från grannkommunen Kervo. Men på 2010-talet grundades en egen svenskspråkig skola i Kervo och därmed slutade kervoeleverna att gå i skola Tusby.

I den gemensamma skolbyggnaden i Skavaböle finns runt 500 elever och daghemsbarn (både finsk- och svenskspråkiga grupper). Tuusulanjärven koulu, som har många fler elever än Tusby träsk svenska skola, är en av kommunens tolv finska lågstadier.

De finsk- och svenskspråkiga eleverna har en hel del gemensamt. Eleverna från båda skolorna har rast samtidigt. Det ordnas gemensamma samlingar och lärarna uppmanar eleverna att bekanta sig med varandra.

– Vi har även ett gemensamt elevråd för båda skolorna. Där pratar vi ändå bara på finska, då de finska eleverna inte förstår svenska, säger Siironen.

I Tusby träsk svenska skola kommer de flesta elever från tvåspråkiga eller enspråkigt finska familjer, säger rektorn Linnea Lindström.

Svenska skolan kan växa

Biträdande rektor Bettina Ekholm säger att det finns fördelar med den nya skolbyggnaden. Ekholm anser att planeringen av skolan i Skavaböle är bra och att Tusby träsk svenska skolas elevantal kan öka.

– Det är en fördel att det svenskspråkiga daghemmet är i samma byggnad. Det innebär att den svenskspråkiga utbildningsstigen blir mer enhetlig.

Andra fördelar är de moderna handarbets- och gymnastiksalarna som finns i Skavaböle. Den svenska skolan har dessutom ett eget bibliotek.

Men vissa utrymmen för konst- och färdighetsämnen är den svenska skolan ändå tvungna att dela med de finskspråkiga eleverna. Därför kan man inte alltid helt på egen hand bestämma exakt när och hur länge man vill använda salarna. Att vänja sig vid att arbeta med en annan skolas elever och lärare i ett stort skolhus tog också sin tid.

Den svenskspråkiga skolan verkar i en egen flygel där de har sina egna utrymmen. De finskspråkiga eleverna passerar inte den svenska skolans utrymmen när de är på väg ut eller till egna utrymmen.

Tusby är som bekant en språkö och är mycket beroende av att finskspråkiga familjer ser positivt på att låta deras barn gå i svenskspråkig skola. Tusby var fram till år 1943 en tvåspråkig kommun.

De finskspråkiga eleverna hör svenska dagligen i och med att de har sin skola i samma skolbyggnad som svenska elever. I Tusby, där de svenskspråkiga utgör lite mer än en procent av den totala befolkningen, är det annars ganska ovanligt att höra svenskan i kommunen. Det finns en aktiv Hem och Skola-förening i kommunen men utöver det är det svenskspråkiga föreningslivet obefintligt.

– Svenskan kommer närmare för de finskspråkiga eleverna. De blir medvetna om att svenskan och svenskspråkiga elever inte är ”någonstans där långt borta” utan alldeles i närheten, säger Ekholm.

Lindström tillägger att gemensamma evenemang i skolan, som lucia, har varit mycket omtyckta också av de finskspråkiga eleverna.

– Vår kontakt till den finska skolan blir bättre hela tiden, vilket är bra, säger hon.

Kommuntorget rapporterade i fjol att det krävs långsiktigt samarbete och språkmedveten pedagogik för att skapa en fungerande tvåspråkig verksamhetskultur i samma skolbyggnad.

Språkbad önskas

I nuläget finns det endast en svenskspråkig daghemsgrupp i Tusby. Alla föräldrar som önskar placera sitt barn i den svenskspråkiga barngruppen har inte möjlighet till det.

– Det finns en stor efterfrågan bland finskspråkiga att få med sina barn i en svenskspråkig barngrupp. Vi önskar att alla föräldrar som vill placera sina barn här kunna göra det, säger Ekholm och Lindström.

De tillägger att det vore bra för svenskan i Tusby om det infördes en språkbadsgrupp för daghemsbarn. Eftersom många barn och elever pratar svenska endast i skolan vore det bra att inför en språkbadsgrupp, så att deras svenska språkkunskaper blir starkare i en tidig ålder.

Bildningsdirektör Marianne Liimatainen ser även positivt på utvecklingen av den svenskspråkiga utbildningsstigen. Hon säger att den svenskspråkiga skolan är synnerligen viktig för de svensk- och tvåspråkiga familjerna i Tusby.

– Tvåspråkighet är en rikedom. Det skulle vara en kulturell förlust samt en identitetsförlust, åtminstone för de svenskspråkiga Tusbyborna, om den svenskspråkiga skolan inte skulle finnas.

Hon tillägger att enligt hennes uppfattning är det viktigt att Tusby kommun alltjämt enligt profilerar sig som tvåspråkig. Som bildningsdirektör vill Liimatainen försöka stärka elevantalet i den svenskspråkiga skolan, till exempel genom att förbättra det regionala samarbetet med andra kommuner.

– Tusby kunde återigen intensifiera marknadsföringen av Tusby träsk svenska skola till språkbadsbarnen i grannkommunen Träskända. För närvarande går dessa barn i byskolan i norra Paipis i Sibbo. Genom att språkbadsbarnen i Träskända skulle välja Tusby träsk svenska skola kunde skolan öka sitt elevantal. Den svenska skolan har rum för fler elever.

För närvarande finns det inga språkbadgrupper i daghemmen i Tusby, endast språkberikade grupper, där synligheten av det svenska språket kunde ökas ytterligare, anser hon. Enligt Tusbys prognoser kommer barnen inom småbarnspedagogiken i kommunen att öka.

– Inrättandet av en språkbadgrupp kunde bidra till att öka elevantalet i den svenskspråkiga skolan. Antalet platser i svenskspråkiga småbarnspedagogiska grupper borde också ses över för att utreda om det i nuläget finns tillräckligt med platser för alla barn som vill ta del av svenskspråkig småbarnspedagogik, säger Marianne Liimatainen.