Lokalt engagemang håller språket vid liv - svenskans ställning i snabb förändring i Sibbo

Ett par år efter millenniumskiftet fick Sibbo en finskspråkig majoritetsbefolkning. Inflyttningen av finskspråkiga och personer med annat modersmål har sedan dess varit stark och svenskans ställning i Sibbo har en aning försvagats sedan dess. Hur ser framtiden ut för svenskan i kommunen?

Språkförhållandena i Sibbo i östra Nyland har förändrats snabbt på bara ett par decennier. Fram till år 2003 hade kommunen en svenskspråkig majoritet. I dag utgör Sibbosvenskarna omkring 30 procent av befolkningen (Statistikcentralen).

De svenskspråkiga i kommunen har minskat från 6700 till 6300 medan de finskspråkiga har ökat från 11 600 till 14 600 under åren 2013 – 2023. Sibbo har 23 000 invånare och kommunens befolkning växer med runt en procent per år.

Inflyttningen till Sibbo har varit stark och de inflyttade har oftast haft ett annat modersmål än svenska. Således har de svenskspråkigas andel av befolkningen minskat.

Styrelseordförande Micaela Röman (SFP, obunden) känner väl till förändringarna i språkförhållandena i kommunen. Hon anser ändå att de Sibbobor som vill kan i stort sett leva fullständigt på svenska.

– Svenskan har fortsättningsvis en stark ställning i kommunen trots att de svenskspråkiga är i minoritet, säger Röman.

Vad gäller den finskspråkiga befolkningen upplever hon att många finskspråkiga ser SFP som ett parti som främst, naturligt nog, bevakar de svenskspråkigas intressen. SFP och svenskan kan kännas främmande för många finskspråkiga inflyttare, som tidigare eventuellt bott i enspråkigt finska kommuner.

– Men jag upplever också att många finskspråkiga är positivt inställda mot SFP. Många finskspråkiga ser också tvåspråkigheten som en rikedom.

Svenskans fortsatt relativt starka ställning bottnar också i att många svenskspråkiga familjer och släkter i Sibbo har bott i kommunen i flera generationer. Till exempel det aktiva föreningslivet håller svenskans ställning stark.

I kommunfullmäktige är SFP det största partiet med 14 ledamöter. Samlingspartiet har tolv. Fullmäktige består av totalt 43 ledamöter.

Svenskan tappat mark

Men trots att omkring en tredjedel av befolkningen pratar svenska och det faktum att man hör svenska på kommunens gator så går det inte att sköta sina ärenden på svenska i riktigt alla sammanhang i Sibbo. Då Kommuntorgets utsände beställer mat på svenska vid en lunchrestaurang förstår kassapersonalen inte vad som önskas utan fortsätter bara att prata på finska.

Yle har även skrivit tidigare om svenskan i Sibbo, läs mera här: Språkskiftet i Sibbo: ”Det blev som ett fyrverkeri när finskan tog över”.

Vad gäller betjäning på svenska i Sibbo är det också viktigt att svenskspråkiga talar svenska i exempelvis affärer med personalen, säger Röman.

– Om man alltid byter till finska blir det svårt för finskspråkig kundpersonal att förstå betydelsen av att kunna svenska.

Naturlig utveckling

Nyland har 26 kommuner varav 15 är tvåspråkiga. I de flesta av dessa tvåspråkiga kommuner har de finskspråkiga blivit fler sedan millennieskiftet.

Av de ovannämnda kommunerna har de finskspråkiga blivit färre i Hangö, Ingå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Sjundeå och Raseborg under åren 2013 – 2023 (Yle). Noteras kan att samtliga kommuner förutom Raseborg är mindre kommuner som ligger långt från större städer och befolkningscentrum.

Det kommer därför inte som en överraskning för Röman att de svenskspråkigas andel i Sibbo minskar.

– Med tanke på den generella befolkningsutvecklingen i Nyland ser jag de förändrade språkförhållandena i Sibbo som naturliga. Jag är glad över att svenskan i Sibbo har hållits stark och hoppas den fortsättningsvis hålls som sådan.

Hon tillägger att hon i varje fall ser positivt på att Sibbo är en tillväxtkommun. Av Finlands 308 kommuner minskar befolkningen i de allra flesta.

Inte räkna med svenskspråkig betjäning

Studerande i nationalekonomi Antonia Holmberg, 20 år, är uppvuxen i byn Box. Hon anser att svenskans ställning i Sibbo inte är lika stark som den varit tidigare.

– Då jag var barn hade svenskan en starkare ställning. Men i och med utbyggnaden av exempelvis Söderkulla, ett av kommunens centrum, har svenskan tappat mark.

Det är till Söderkulla och Nickby som inflyttningen varit som störst. Hon säger att man hör alltmer finska i Sibbo.

– Om den starka inflyttning av icke-svensktalande fortsätter är jag rädd för att svenskans ställning fortsättningsvis försvagas.

Holmberg tillägger att hon inte längre känner att hon kan räkna med att uträtta ärenden på svenska exempelvis personalen i butikerna eller inom hälsovården. Hon ger ett exempel.

– För några år sen då jag var sjuk och var ofta hos läkaren, så blev jag tvungen att flera gånger gå till en finsk läkare, trots att jag ville ha betjäning på svenska.

Hon säger också att ju starkare hennes finskakunskaper blivit, desto mer naturligt har det blivit för henne att nästan alltid tala med kundpersonal på finska.

Svenskan kan ändå stärkas

Antonia Holmberg anser att trots de snabba förändringarna inom språkförhållandena i Sibbo står svenskan ändå på en relativt stadig grund. Sibbo har exempelvis nio svenskspråkiga grundskolor men endast sex finskspråkiga.

– Byskolorna och ungdomsföreningarna i Sibbo är nödvändiga för att svenskans ställning i kommunen fortsättningsvis ska förbli stark.

Holmberg säger ändå att årskullarna blir mindre med åren, vilket Sibbo kommun bekräftar. Statistikcentralen och Tankesmedjan Agenda uppger ändå att finlandssvenskar i genomsnitt föder fler barn än finskspråkiga men skillnaderna minskar.

Hon lyfter upp att hobbyer, som exempelvis friidrott eller körsång, är exempel på verksamhet som kan ordnas helt på svenska, om man så vill.

Holmberg ser att det finns möjlighet att stärka svenskans ställning i Sibbo. Hon anser att kommunen kunde satsa på marknadsföring av Sibbos rykte som en tvåspråkig kommun utåt.

– På det här sättet kan man locka flera svenskspråkiga att flytta till Sibbo, säger Antonia Holmberg.

Professor Jan Saarela argumenterar för att Sibbosvenskarna skulle kunna bli fler. I sin rapport för Folktinget skriver han att de svenskspråkiga i Sibbo kan öka, främst genom inflyttning, åtminstone fram till år 2040.

Sibbo gynnas även av närheten till Helsingfors och Borgå, betonar både Röman och Holmberg. Enligt Helsingfors stad blir de svenskspråkiga i huvudstaden fler och enligt Folktinget förväntas de svenskspråkiga i Borgå bli fler.

Micaela Röman upplever också att finlandssvenskarna i Sibbo kunde bli fler trots att statistiken visar att de svenskspråkiga i kommunen blir färre. Både nya inflyttare och återflyttare är välkomna.

– Men då svenskspråkiga vill flytta från huvudstadsregionen till landsbygden ser jag att många svenskspråkiga väljer att flytta västerut, till exempel till de kommuner i Nyland som har svenska som majoritetsspråk, säger hon.

Artikeln är uppdaterad 14.11.2025. En bit på slutet av texten hade fallit bort i redigeringsläget. Nu kompletterat.