Filmregissören vet hur det är att hamna i offentligheten utan att be om det: Misslyckanden kan ge många rubriker
Klaus Härö medger att det inte är en lätt uppgift för professionella ledare att tala om ledarskap.
Om att gå in i obekväma zoner då det behövs kan ändå vara nödvändigt. Och människor som talar och uppträder professionellt måste ibland göra det.
Det är bra. Att träffa olika människor och arbeta tillsammans för att göra saker bättre är, enligt Härö, sådant som ger en extra krydda till livet i allmänhet och arbetet i synnerhet.
Han ser många likheter mellan kommundirektörers och filmregissörers arbete.
– Oavsett om man är chef för ett filmteam eller en kommundirektör så arbetar man med liknande frågor, man leder ett team. Teamet har oftast olika personligheter, olika sakkunskap och även om det finns ett gemensamt mål så finns det många olika åsikter och sätt att nå det. Som ledare måste du förena allt detta och samtidigt styra mot framgång.
– Dessutom är allt detta fortfarande en del av det offentliga samtalet, säger Klaus Härö och skrattar.
Klaus Härös anförande på Kommunchefsdagarna i Hyvinge, med rubriken ”En ledare mot sin vilja”, är inspirerat av hans egna erfarenheter. Ledarskap är inte alltid är lätt eller trevligt. Rollen som chef är inte heller alltid ens eget val, dröm eller mål. Det var det inte för honom heller, men han har fått växa in i rollen.
– När jag var ung minns jag att jag tänkte: ”Jag gör min egen grej, jag gör konst och bra filmer och berättar historier, det är det jag är bra på, men jag vill inte vara chef. Och så hände det att jag blev just det. Det kan hända många människor.
Var dig själv
Budskapet är trösterikt: det finns smärtpunkter och möjligheter att växa inom chefskapet för alla – och inom alla områden.
– Bara för att du gör misstag eller blir negativt kommenterad av andra behöver det inte betyda att du är helt misslyckad på ditt jobb. Självklart är det också ledarskap att förstå sina misstag, att kunna ta till sig feedback och förbättra sin prestation, eller till och med att ge upp sitt ledarskap.
Härö medger att för konstnärer är publicitet kanske mer förlåtande än för kommundirektörer, eftersom han som filmregissör kan välja var och hur han vill engagera sig offentligt. Det är lätt att dra gränsen, eftersom lagen inte ställer samma krav på öppenhet i arbete och beslutsfattande som den gör i kommuner. Han förstår också att offentliga osakligheter kan kränka och påverka en direktörs motivation att göra sitt jobb. Själv är han inte på sociala medier.
– Sättet att hantera allmänheten är att ta hänsyn till relevanta frågor och ignorera de olämpliga. Man kan inte göra ett bra jobb om man hela tiden tittar sig över axeln eller undrar vad folk tänker om en, menat han.
– Det bästa är att försöka vara sig själv, även om man är osäker. Att upprätthålla rollen blir en börda och en påfrestning.
Klaus Härö tröstar också chefer genom att betona att alla inte behöver vara en naturlig artist, även om jobbet innebär mycket uppträdande och påverkan.
– Även den delen av jobbet underlättas av autenticitet. Om du inte är en naturlig talare, erkänn det. “Förresten, jag mår inte så bra just nu, men låt oss komma till saken”, illustrerar han.
Utrymme för tillväxt för alla
Alla börjar någonstans. De flesta lär sig till och med av sina misstag. Klaus Härö medger att han själv inte var redo för chefsjobbet när de första projekten kom.
– Jag visste inte hur jag skulle lyssna på folks olika åsikter. Å andra sidan var jag för snabb med att kommentera saker som var på gång och fick alltid höra: ”Varför kommenterar du, det är ju inte klart!” Men lyckligtvis kan man hela tiden bli bättre, både som chef och som människa.
Artikeln är ursprungligen publicerad i Kuntalehti, skribent är Leena Hirvonen.