Expert: Fem års stagnation inom byggbranschen att vänta
Det starka överutbudet av bostäder i stora tätorter tvingar många kommuner att ligga lågt och bida sin tid i väntan på bygget av nya bostadsområden.
Regeringens beslut att lägga ned Statens bostadsfond från och med januari 2026 har väckt ett ramaskri inom den politiska oppositionen. I synnerhet Socialdemokraterna är på krigsstigen.
Enligt riksdagsledamot Pinja Perholehto (SDP) kommer beslutet att göra livet surt för landets låginkomsttagare då tillgången på statligt subventionerade bostäder försämras. Avvecklingen av Statens bostadsfond i kombination nedskärningen av det allmänna bostadsbidraget är ödesdigert, anser hon.
– Bostadslösheten ökade i fjol för första gången på 12 år, skriver Perholehto i ett pressmeddelande.
Hon får medhåll av biträdande justitieombudsman Maija Sakslin som i en intervju för Yle befarar att beslutet kommer att försämra utbudet på subventionerade bostäder till rimliga priser.
Statens bostadsfond har tidigare backat upp bygget av bostäder för sådana målgrupper som inte har råd att betala marknadshyror för sitt boende. Enligt Statistikcentralens uppgifter är det över 480 000 finländare som bor i lägenheter som har subventionerats av Statens bostadsfond. Hur det kommer att gå för dessa målgrupper i framtiden är oklart.
Fastighetsförmedlare manar till lugn
Inom fastighetsförmedlingsbranschen ser man ingen större dramatik i regeringens beslut.
– Regeringen kommer också i fortsättningen att subventionera bygget av bostäder för särskilda grupper. Det enda som nu ändrar är att kapitalet i Statens bostadsfond integreras i statsbudgeten i stället, säger Tuomas Viljamaa, verkställande direktör för Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen.
Viljamaa är ledamot i Finansministeriets och Miljöministeriets gemensamma bostadspolitiska arbetsgrupp och har därmed bra pejling på konjunkturernas inverkan på bostadsproduktionen. Viljamaa ser det rådande överutbudet på bostäder i många tätorter som ett stort problem eftersom det enligt honom leder till stagnation inom byggbranschen, vilket bromsar handeln med bostäder.
– Vi har haft en överproduktion av bostäder i hela landet 2016–2022. Det här har lett till ett överutbud i synnerhet på ettor och tvåor i landets största städer, säger Viljamaa.
Marknadsstörande effekt
Enligt Viljamaa har staten stått för cirka 80 procent av den årliga bostadsproduktionen i tätt samarbete med kommunerna. Han anser att statens dominerande roll snedvrider bostadsmarknaden.
– I Nyland överträffar utbudet på bostäder nu efterfrågan med råge. I till exempel Esbo byggdes åren 2011–2024 omkring 53 000 nya bostäder, vilket motsvarar det totala antalet inflyttade personer till staden under samma tidsperiod. Eftersom det bor i genomsnitt 2,12 personer per bostad i Esbo innebär det att det råder ett stort överutbud på nybyggda bostäder i kommunen.
Viljamaa förutspår att överutbudet på bostäder kommer att bestå i kusttrakternas större städer i åtminstone 5 års tid. Stagnationen inom byggnadsbranschen riskerar alltså att fortsätta ett bra tag ännu.
Hur påverkar det här utgångsläget kommunernas framtida bostadspolitik?
– Kommunerna har nu stora möjligheter att förbättra sin detaljplanering och satsa mer på trivsel och kvalitet i stället för att upprepa 2010-talets hetsbyggande med slarvigt byggda höghusmiljöer som skapade sociala problem.
Stor efterfrågan på villor
Viljamaa ser också en möjlighet för kommunerna att finjustera byggnadstillsynen och förbättra hanteringen av byggnadstillstånd. Trots att det för närvarande råder stiltje i försäljningen av höghusbostäder rör det på sig inom ett annat affärssegment.
– Efterfrågan på villor och egnahemshus har ökat med 25 procent jämfört med fjolårets siffror. Samma gäller efterfrågan på sommarstugor. Det här är något som alla kommuner med en gynnsam befolkningsutveckling borde beakta i planeringen av bostadsproduktionen.
Viljamaa understryker att efterfrågan på bostadsmarknaden är kontextuell. Det är sist och slutligen kommunens attraktionskraft, sysselsättningsläget och nivån på inflyttningen till kommunen som formar efterfrågan på bostäder. – En reporter från lokaltidningen Somero ringde mig nyligen och berättade att Somero kommun investerade i bygget av ett nytt trivsamt bostadsområde för att locka nya invånare till kommunen. Husen byggdes och marknadsfördes, men de står fortfarande tomma i väntan på nya invånare.
Läs mera, Statsrådet 12.5.2025: Miljöministeriet begär utlåtanden om nedläggningen av Statens bostadsfond och om borgensavgifter för räntestödslån