Finländska kommuner stiger försiktigt på AI-tåget

Kommunerna är intresserade av att införa och dra nytta av AI. Utmaningarna består i att hitta resurser och veta hur de ska tolka olika regelverk, som AI-förordningen och GDPR. Detta säger Jaana Jormanainen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Jaana Jormanainen leder ett projekt där Kommunförbundet sammanställt ett informationspaket om hur kommunerna på ett ansvarsfullt sätt kan implementera AI. I projektet analyserades sju förordningar i EU-lagen om digitalisering- och datalagring, och en av dem var AI-förordningen.

– Materialet har tagits fram för att kommuner och andra intresserade ska kunna utnyttja det. Vi genomförde även intervjuer med kommuner där utmaningar och möjligheter med AI togs upp.

Eftersom de finländska kommunerna varit försiktiga med att implementera AI avstår Jaana Jormanainen från att lyfta ett varningens finger.

– Kommunerna utnyttjar AI-förordningens riskklassificering på det sättet att de inte tar i bruk de AI-funktioner som räknas som hög risk direkt. Pilotprojekt är ofta inriktade på interna processer och kommunerna har därtill utbildat personal i AI.

De flesta kommuner i Finland som använder sig av AI använder det som stöd i kontorsarbetet, framgår det i en undersökning som Kommunförbundet gjort år 2024. Andra vanliga användningsområden är stöd för beslutsfattandet, programvarurobotik, chattbottar som stöd till personalen, analys samt visualisering av data och chattbottar som stöd för kunderna. I dessa fall är kommunen skyldig att vara transparent och meddela att kunden chattar med AI.

Hjälp med definitioner

Många kommuner upplever att de behöver hjälp med att tolka begreppen i EU:s förordning om artificiell intelligens.

– Det är definitionen av vad som är låg risk och hög risk som kommunerna bland annat vill ha hjälp med. Vad innebär det i praktiken och hur kombineras de olika regelverken? Vad som räknas som hög risk beror på användningssätt, användningsområde och på själva AI-systemet, säger Niina Erkkilä, projektansvarig på Kommunförbundet.

I EU:s förordning klassas användning av AI som hög risk om den berör kritisk infrastruktur, utbildning, sysselsättning, viktiga privata och offentliga tjänster, brottsbekämpning, invandring och gränskontroll.

Till exempel beräknas profilering av kommuninvånarna eller det att ett AI-system påverkar resultatet av beslutsfattandet som hög risk. Också bedömningsprocesser där en persons rätt till offentliga tjänster avgörs klassas som hög risk. AI innebär alltid hög risk om det gör profilering av personer.

Förbjuden användning av AI är skadlig manipulering av människors beteende samt social poängsättning, biometrisk identifiering och klassificering.

Låg risk är de fall där AI fungerar som stödintelligens, om det utför en snäv processuell uppgift, eller förbättrar resultatet av mänskligt arbete. AI-system med låg risk som inte regleras av EU:s förordning är till exempel skräppostfilter, textredigeringsprogram och översättningsverktyg samt till exempel optimering av transportrutter.

– Vi har inte stött på en enda kommun som använder AI för högriskfunktioner. Många är fortfarande i utforskningsfasen, konstaterar Jaana Jormanainen.

För att AI ska fungera effektivt krävs det att det matas med korrekt och högkvalitativ data från den offentliga sektorn. Jormanainen betonar att om AI får felaktig eller ofullständig data kommer resultaten att vara missvisande.

- Det är viktigt att se till att data är av högkvalitet och standariserat innan det används för att träna upp europeiska AI-system, säger hon.

Det är även viktigt att förstå om kommunerna är en tillhandahållare eller leverantör av AI-system. EU:s förordning lägger större krav på leverantörer av AI.

Hur är det då om kommunens arbetstagare matar AI med data, blir kommunen en leverantör då?

– Om kommunen matar in information i AI blir kommunen inte automatiskt en leverantör. Men när och hur kommunen de facto blir det, är en av de frågor vi behöver svar på, svarar Niina Erkkilä.

Att AI-tåget tuffar och att allt fler organisationer och aktörer kommer att ta i bruk det är klart, men Finland ligger inte så långt efter resten av världen.

- Även i till exempel USA är många aktörer i teststadiet, säger Niina Erkkilä.

Kommunförbundet uppmuntrar kommunerna att se AI som en möjlig lösning på konkreta, befintliga problem i stället för att enbart införa teknologin enbart för teknologins skull.

Kommissionen kommer att införa nya klassificeringsregler för vad som är AI-system med hög risk nästa år, i början av 2026.

Förordningen ska också tas i beaktande i nya upphandlingar och avtal, men den tvingar inte kommunerna att använda AI.

Nu är gyllene läge, säger Anna Häggblom

Anna Häggblom är AI-strateg och föreläsare med fokus på mänsklig utveckling. På torsdagen berättade hon för kommundirektörer vad de bör beakta då kommunen ämnar göra arbetet smidigare med hjälp av AI-verktyg.
Flera år efter att de första applikationerna tagits fram och presenterats för den stora allmänheten, och utvecklingen har varit enorm, är det väldigt många som inte riktigt vet hur man bäst utnyttjar AI, menar hon.
– Man kanske skaffar världens häftigaste traktor men använder den för att kratta löv på gården.
En anna fallgrop handlar om viljan att göra mer på kortare tid. Effektivitet och produktivitet utesluter inte kreativitet och välmående i arbetet, men fokus behöver ligga rätt.
– En människa som trivs med jobbet presterar bättre. Det vet vi, det är ingen hemlighet.
Darför, säger Anna Häggblom, är det viktigt att kommundirektörerna som ska vara eldsjälar också själva begriper och kan använda AI.
– Ibruktagandet av AI kan inte vara enbart IT-avdelningens uppgift.
Hon är glad över att många kommuner överväger ta hjälp av AI till exempel i kundtjänsten och upphandling.
– Det är guldrusch nu! Och det gäller att hänga på. AI utvecklas. Om några årtionden kan vi faktiskt ha en bättre och smidigare värld.

Artikeln har 15.8.2025 förtydligats gällande några citat.