22 nationaliteter under samma tak – så ser Mosebacke skolas vardag ut
Personalens fokus ligger på att skapa en trygg och inkluderande miljö där språk- och kulturmöten blivit en naturlig del av skolans arbete. - Det är viktigt att förebygga splittringar och marginaliseringar, säger rektor Staffan Holmberg.
Inte mindre än cirka 70 procent av eleverna i Mosebacke skola har ett annat modersmål än svenska eller finska. Lågstadieskolan i anslutning till skol- och idrottsområdet i centrala Närpes är en av landets absolut mest internationella läroinrättningar.
– Vanligtvis finns det fler elever i våra klasser i slutet av ett läsår än i början av den föregående höstterminen. Jag bedömer att vi ligger tio i topp i landet när det gäller internationella skolmiljöer.
Det poängterar Mosebacke skolas rektor Staffan Holmberg som leder en av landets mest etniskt mångsidiga skolor.
Kommuntorget besöker den utstickande lågstadieskolan i Närpes – som kombinerar skolverksamhet med förskola och morgon- och eftisverksamhet – en kylslagen januariförmiddag kort efter att vårterminen har körts igång.
Nära en av skolans ingångar täcks en vägg på symboliskt vis av en stor världskarta som ackompanjeras av ett hav av flaggor. Inprickade pilar på kartan visar varifrån eleverna kommer.
Mosebacke skola ordnar till vardags undervisning åt cirka 180 elever i årskurserna 1–6 samt ett 30-tal förskolebarn.
– Nyligen räknade vi att 22 länder är representerade hos oss. Rätt många elever har vietnamesisk eller bosnisk bakgrund. Antalet nationaliteter kan variera under olika perioder. Just nu har vi till exempel inte några elever från Polen eller Thailand.
– Också skolans personal är mycket internationell till sin sammansättning med personer som härstammar från allt från Kenya till Bosnien-Hercegovina.
– Dessutom har vi många lärarstuderande av utländsk härkomst. Dessa har tidigare varit elever i skolan och kommer hit för att göra sina praktikperioder. För närvarande har vi fyra praktikanter vars föräldrar är från Bosnien, framhåller Holmberg.
Mera individuellt
Det är således en mycket brokig och särpräglad skolmiljö som Staffan Holmberg har fått se växa fram successivt under de totalt cirka 35 år som han har arbetat på skolan. 1995 utsågs han till skolans rektor. Sedan 2017 tituleras han tjänsterektor.
– Också i början av 1990-talet var det internationella inslaget tydligt i skolan. Redan i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet hade vietnamesiska och bosniska flyktingar anlänt till Närpes.
– Under 2000-talet har antalet elever med andra modersmål än svenska och finska ökat kraftigt i skolan. Under de senaste 15 åren har andelen stigit från cirka 30 procent till cirka 70 procent.
Numera beror internationaliseringen nästan helt och hållet på arbetskraftsinvandring. Det är också ett faktum att nativiteten hos inflyttande grupper i Närpes är högre än hos stambefolkningen.
– För närvarande läser cirka 120 elever svenska som andraspråk. I praktiken är dock antalet elever från andra språkgrupper ännu högre. Ofta handlar det också om andra generationens invandrare som är födda i Finland, säger Holmberg.
Vilka slags möjligheter och utmaningar medför en så här ovanlig skolmiljö?
– För det första går det inte att dra alla elever över en kam. Elever med invandrarbakgrund kan inte betraktas som någon enhetlig grupp. Liksom när det gäller elever med svenska modersmål finns det alltid olika individuella behov att beakta.
– Visst förekommer språkliga svårigheter till vardags. Speciellt om elever i sina hem pratar språk som skiljer sig väldigt mycket från det svenska språket.
– När det gäller sociala spänningar ska man komma ihåg att det inte handlar enbart om motsättningar mellan finländare och andra etniska grupper. Också mellan olika invandrargrupper kan det förekomma gnissel.
– Det handlar om problem som finns i alla skolor, betonar Holmberg.
Vad anser föräldrar till svenskspråkiga barn om att elever med utländsk bakgrund numera utgör en majoritet hos er?
– Säkert förekommer det diskussioner i en del hem. Men det är inte någonting som direkt har kommit till skolans kännedom i alla fall, säger Holmberg kortfattat.
På samma gång erhåller Mosebacke skola värdefulla tilläggsresurser, inklusive understöd från staten, på grund av den socialt annorlunda sammansättningen. Detta banar också väg för mera speciella möjligheter undervisningsmässigt.
– Vi är i praktiken kapabla att åstadkomma en mera individorienterad undervisning och tillämpar system med parallella grupper och klasslag. Det är till exempel möjligt att, i enlighet med olika individuella behov, dela in elever i tre grupper när teoretiska ämnen undervisas.
Viktigt förebygga splittring
Staffan Holmberg understryker att det för Mosebacke skola är viktigt att som internationellt präglad aktör gå in för att förebygga rasism, splittringar och överhuvudtaget samhälleliga marginaliseringar.
– Många elever kommer från familjer med jobb inom växthusbranschen. Det är inte heller ovanligt att äldre familjemedlemmar inte lär sig svenska trots långa vistelser i Finland.
Man försöker överlag öka elevernas förståelse för olika kulturer och religioner i den skolmässiga vardagen. En ledstjärna för skolan är slagordet ”Unika tillsammans”.
– I fjol arrangerades det en kulturkarneval här på skolan. På programmet fanns bland annat olika etniska maträtter. Tillställningen var populär med 500-600 besökare. Olika nationaliteter kunde bekanta sig med varandras kulturer. På grund av det stora trycket kommer dock någon liknande karneval inte att ordnas igen i skolfastigheten.
– Ett aktuellt kulturprojekt som är under planering hos oss för närvarande är genomförande av en karneval med konsttema i Närpes simhall i februari, tillägger Staffan Holmberg.
