Åbo har minskat utsläppen betydligt mer än andra stora städer – vad är hemligheten bakom framgången?

Kommunernas utsläppsuppföljningstjänst, som upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke), ger ett obestridligt skäl till varför den här artikeln måste skrivas. Tjänstens data visar att Åbo hittills har varit i en klass för sig bland Finlands största städer när det gäller att minska klimatutsläppen.

Fram till 2024 hade man i Åbo lyckats minska växthusgasutsläppen med 67 procent jämfört med nivån 1990. Det är en mycket stark siffra, eftersom endast Björneborg (60 procent), Vasa (55 procent), Lahtis (54 procent), Helsingfors (52 procent) och Jyväskylä (51 procent) bland de övriga stora städerna nådde över 50 procent.

Åbos framsteg visar inte ens några tecken på att avta. Sykes färska preliminära beräkning visar att Åbos klimatutsläpp redan i fjol hade minskat med 75 procent jämfört med nivån 1990. Utsläppen per invånare hade minskat med 80 procent jämfört med nivån 1990.

- Åbos utsläpp per invånare är nu, som enda stad i Finland, under två ton koldioxidekvivalenter per år. De andra städerna följer också väl efter, men vi ligger före, och det är en tydlig skillnad, konstaterar Åbos klimatchef Risto Veivo.

Åbo vill vara koldioxidneutralt redan under sitt 800-årsjubileum 2029. Det är bara två år kvar. Om Åbo lyckas med bedriften ligger staden nära medaljplatserna även i den globala kapplöpningen. Det finns ännu inte en enda koldioxidneutral stad i världen.

– Köpenhamn ligger sannolikt närmast. Staden kan vara koldioxidneutral mycket snart. I Köpenhamn är koldioxidekvivalenten redan under ett ton per invånare. Situationen i Stockholm ser också bra ut, säger Veivo.

Hemligheten bakom framgången

Veivo och Åbo stads specialsakkunniga Miika Meretoja och Lotte Suveri har samlats i samma rum i Åbo stads centralförvaltningsbyggnad och placerats vid ett bord för en intervju med Kuntalehti och Kommuntorget. Det är dags att dra svar ur Åbos klimatteam.

Berätta varför klimatarbetet har gett bättre resultat i Åbo än på andra håll i Finland. Har Åbo verkligen förtjänat sin topplacering genom att föra en mer ambitiös klimatpolitik och utveckla renare lösningar på problemen än andra? Eller har Åbo bara en gynnsam näringsstruktur eller någon annan naturlig fördel som har gjort det lättare för staden än för andra att minska klimatutsläppen?

Ge exempel på praktiska åtgärder som har gjort det möjligt att minska utsläppen betydligt i Åbo.

Suveri är den första som tar till orda. Hon nämner Kakola avloppsreningsverk, som stod klart i december 2008, som en viktig milstolpe.

– Vid Kakola avloppsreningsverk tas värmeenergi till vara ur avloppsvattnet och matas tillbaka in i fjärrvärmesystemet. Därefter tas också det biologiska materialet, alltså slammet, till vara ur avloppsvattnet och används för att producera biobränsle, beskriver Suveri.

Veivo konstaterar att hela Åbos vattensystem är energipositivt tack vare det avancerade reningsverket i Kakola.

– Det innebär att vattensystemet i Åbo producerar energi, medan en stads vattensystem på andra håll i världen ofta är en stor energislukare, säger han.

Den andra sidan av arbetet med utsläppsminskningar är att öka kolsänkorna. Meretoja lyfter fram Åbos skogsplan, som förnyades 2019 för att skapa större kolsänkor.

– Åbo övergick till kontinuerligt skogsbruk i de skogar som staden äger och slutade med kalhuggning. Samtidigt minskades målen för avverkning. Förändringarna i skogsplanen ökade vår koldioxidsänka avsevärt och den biologiska mångfalden ökade, vilket också märks genom att människor trivs bättre, säger Meretoja.

Det behövs också tur

Åbos klimatinsatser inleddes senast 2009. Då utarbetades Åbos första klimatprogram på fullmäktigenivå, genom vilket staden började arbeta systematiskt för att minska sina utsläpp.

- Sedan dess har man åtminstone arbetat med att minska utsläppen, även om Åbo naturligtvis hade program för hållbar utveckling redan före det, berättar Veivo.

Åbos största industriella arbetsgivare är det tyska Meyer-varvet och Bayer läkemedelsfabrik. Veivo kan inte säga om Åbos näringsstruktur på något sätt är gynnsam ur perspektivet att minska klimatutsläppen, men den befintliga strukturen har åtminstone möjliggjort den utveckling som har skett.

Enligt Meretoja är varje stad unik. Alla har sina egna utmaningar. För drygt femton år sedan var Åbos utgångsläge att energisektorn klart och tydligt var den största källan till klimatutsläpp.

Det var också därifrån Åbo började minska sina utsläpp. Enligt Veivo, Meretoja och Suveri hade Åbo också tur när energisektorn omorganiserades, eftersom ett par gamla anläggningar nådde slutet av sin livscykel precis vid rätt tidpunkt. De behövde ersättas med nya regionala lösningar, vilket gav klimatarbetet en rivstart.

Det redan nämnda avloppsreningsverket i Kakola var ett av dessa projekt. Ett annat var flerbränslekraftverket i Nådendal, som Turun Seudun Energiantuotanto, TSE, tog i bruk 2017. Anläggningen, som huvudsakligen producerar el, fjärrvärme och processånga med biobränslen, påskyndade Åboregionens avveckling av stenkol och minskade koldioxidutsläppen från TSE:s energiproduktion med 420 000 ton redan under det första verksamhetsåret.

I dag utgör energisektorns utsläpp endast en bråkdel av de totala utsläppen i Åboregionen. Den energiomställning som har skett har varit den snabbaste bland Finlands största städer.

Allas gemensamma insats

Sanningen är dock att Åbo inte har blivit av med sina klimatutsläpp av tur. Allt eftersom intervjun fortskrider blir det allt tydligare att hemligheten bakom Åbos framgång är ett djupt och heltäckande engagemang för klimatarbetet.

Veivo, Meretoja och Suveri berömmer att alla centrala lokala aktörer har visat ett starkt engagemang för Åboregionens klimatprogram och det gemensamma målet.

- Det här är resultatet av Åbobornas fördomsfria inställning, även om det kanske inte är en superkraft som är allmänt känd i vårt land, skämtar Veivo.

För det första bedrivs det enligt Veivo mycket ledande klimatforskning vid Åbos högskolor. De har erbjudit en tillförlitlig kunskapsgrund som har hjälpt Åbo att vidta åtgärder i rätt riktning.

Kommunerna kring Åbo har i sin tur deltagit i att tillsammans med Åbo skapa regionalt viktiga lösningar. Veivo nämner som exempel den gemensamma markanvändningsvisionen för tretton kommuner i Åboregionen och den regionaliserade kollektivtrafiken.

- År 2016 elektrifierades den första hela busslinjen. I år har redan 75 procent av körprestationerna inom Åboregionens kollektivtrafik Föli elektrifierats, konstaterar Veivo.

Att väg- och gatutrafikens andel av Åbos totala utsläpp har ökat under de senaste åren visar framför allt hur Åbo har lyckats nästan eliminera energisektorns utsläpp. Trafikens andel av Åbos totala utsläpp var 23 procent år 1990. Nu är den hela 47 procent, trots att trafikens utsläpp i Åbo har minskat med 48 procent från 1990 års nivå och med 20 procent från 2015 års nivå.

- Vägtrafikens utsläpp har minskat i Åbo. Inte så mycket som vi skulle vilja, men ändå betydligt, konstaterar Veivo.

Meyer och Bayer

Suveri lyfter fram rollen som ledarna för Åbo stadskoncern och de bolag de leder har.

Hela koncernen har arbetat mot det gemensamma målet om klimatneutralitet och sporrat varandra, vilket har gett utmärkta resultat. Det Åboägda bolaget Kaarea har till exempel minskat skolmåltidernas koldioxidavtryck från ett och ett halvt kilo till ett kilo per matgäst.

Att Åbo Energi deltar och är villigt att samarbeta nämns som en särskilt viktig omständighet.

- Jag nämner inga namn, men i vissa andra städer kan det ha funnits en situation där staden har sin egen vilja och energibolaget sin egen vilja, jämför Veivo.

Åbos största privata arbetsgivare Meyer och Bayer är i sin tur talande exempel på näringslivets engagemang för stadens klimatmål.

- Meyer har meddelat att Åbos klimatmål stöder företagets egna mål. Meyers mål är att bygga världens första nettonollkryssningsfartyg och utveckla konceptet för ett nettonollkryssningsfartyg, säger Suveri.

Meyer Turku siktar på nettonollutsläpp för hela Åbovarvet redan år 2030.

- Och Bayer byggde Åbos största solkraftverk bakom sin läkemedelsfabrik, berättar Veivo, Meretoja och Suveri.

Politikerna förtjänar beröm

Sist men inte minst tillkommer äran också Åbos politiska beslutsfattare, eftersom nästan alla klimatåtgärder som räknats upp ovan i första hand har varit politiska val.

- I Åbo har man sökt en linje som sträcker sig över fullmäktigeperioderna i frågor som definierats som viktiga, och klimatprogrammet har varit en av dem, konstaterar Veivo.

Klimatarbetet inleddes under stadsdirektör Mikko Pukkinens (Saml.) mandatperiod. Stadsdirektör Aleksi Randell (Saml.) och borgmästare Minna Arve (Saml.) hade en stor roll bland annat i att få Åboföretag att förbinda sig till Åbos klimatmål. Den nuvarande borgmästaren Piia Elos (SDP) uppgift är att föra Åbos mål om klimatneutralitet i mål.

Veivo, Meretoja och Suveri riktar sitt tack till alla fullmäktigegrupper i Åbo.

- De grönas roll har hela tiden varit mycket viktig. Också sannfinländarna har stått bakom besluten, räknar Veivo upp.

Klimatpositivt 2035

I Åbo tror man starkt på att det uppsatta målet om klimatneutralitet år 2029 kommer att uppnås.

Det betyder dock inte att Åbo då skulle ha minskat sina växthusgasutsläpp med 100 procent jämfört med 1990 års nivå. Helheten är något mer komplicerad.

- Vi minskar utsläppen i Åboregionen med 90 procent jämfört med 1990 års nivå fram till 2029. Därefter är avsikten att binda de återstående 10 procenten i områdets kolsänkor eller kompensera dem genom åtgärder för kolsänkor utanför Åbo. Under det kommande året utarbetas en plan i Åbo för hur kolsänkorna ska genomföras, beskriver Meretoja.

Åbo tänker inte alls avsluta klimatarbetet vid klimatneutralitet. År 2035 vill staden redan vara klimatpositiv. Det innebär att stadens nettoeffekt inte längre värmer klimatet utan kyler det.

- Då binder vi alltså mer kol ur luften än vi släpper ut i den, konstaterar Suveri.