Datacenterprojekten gick snett – så utvecklades händelserna i Kajana och Muhos

Tillstånds- och tillsynsmyndigheten LVV beslutade den 6 oktober att byggarbetsplatserna för datacenter i Muhos och Kajana ska avbrytas, eftersom förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarandet) fortfarande pågår.

Tidtabellerna för datacentren drar ut på tiden i kommunen Muhos i Norra Österbotten, med knappt 8 800 invånare, och i staden Kajana i Kajanaland, med cirka 36 400 invånare.

Kajanas stadsdirektör Terho Savolainen är inte säker på hur mycket datacenterprojektet försenas jämfört med planerna.

– Utöver att slutföra MKB-förfarandet påverkas projektets framskridande av avgörandet av besvär som gäller planläggningen samt nödvändiga tillståndsfrågor, säger Savolainen.

Detaljplanen och delgeneralplanen för datacenterprojektet i Kajana har överklagats. Genom förvaltningsdomstolens beslut den 7 oktober har verkställigheten av delgeneralplanen förbjudits under handläggningen av ärendet.

Många perspektiv

Vad kunde en kommun eller stad göra för att en liknande situation inte ska upprepas, stadsdirektör Terho Savolainen?

– I stora investeringsprojekt måste miljökonsekvensbedömningen, planläggningen, förberedelserna för byggandet och de olika tillståndsförfarandena samordnas.

Det måste så tidigt som möjligt finnas en gemensam uppfattning om vilka förberedande arbeten som kan utföras medan MKB-förfarandet pågår, fortsätter Savolainen.

Innan han svarade uppgav Savolainen att han hade övervägt Kuntalehtis frågor tillsammans med stadens tekniska sektordirektör Jussi Heikkinen.

De pekar inte ut några enskilda myndigheter som ansvariga för att åtgärder som stred mot MKB-förfarandet inte ingreps mot förrän man slutligen ingrep.

- Det huvudsakliga ansvaret för att projektet genomförs på det sätt som lagarna förutsätter ligger hos den projektansvariga, betonar stadsdirektör Savolainen.

Googles finska dotterbolag Tuike Finland ansvarar, liksom i Muhos, också för att datacenterprojektet som framskrider i Kajana genomförs i enlighet med lagstiftningen. 

Tuike Finland har varit i kontakt med olika myndigheter och utifrån dessa kontakter har bolaget drivit projektet framåt, påpekar Savolainen.

Man har inte fått en nödvändig helhetsbild av situationen. 

- Samma förberedande åtgärder har granskats utifrån olika lagstiftningar och olika myndigheters befogenheter. Staden har bedömt dem utifrån sina egna befogenheter, medan Tillstånds- och tillsynsverket har bedömt dem utifrån MKB-lagen och Skogscentralen utifrån skogslagen.

Fel tidpunkt

Miljöutredningar för datacenterprojektet i Kajana gjordes redan i samband med planläggningen.

Naturvärden och ekologiska samband har alltså gåtts igenom, trots att MKB-förfarandet fortfarande pågår.

– Naturutredningarna har varit omfattande, och de betydande naturvärden och ekologiska samband som identifierats utifrån dem har beaktats i planlösningen.

– De ersätter dock inte juridiskt projektets MKB-förfarande, även om samma utredningar används vid bedömningen av konsekvenser och naturobjekt har skyddats utifrån utredningarna under avverkningarna. 

MKB är ett mer omfattande och projektspecifikt förfarande än planens naturutredningar. 

– Det väsentliga i detta projekt är tidpunkten. Grunden för LVV:s uppmaning att avbryta arbetena är inte att områdets natur inte skulle ha utretts eller skyddats, utan att syftet med MKB är att bedöma konsekvenserna före sådana väsentliga förberedande åtgärder som kan förändra miljön och samtidigt begränsa projektets alternativ. 

Dessutom påpekar Savolainen att LVV:s uppmaning att avbryta arbetena inom projektområdet inte gäller exempelvis planering, mätningar, markundersökningar eller andra mindre åtgärder som enkelt kan återställas.

Få ordning på mötena

Även Muhos kommundirektör Kimmo Hinno bedömer att svårigheterna i datacenterprojektet kulminerar i att informationen inte har flödat tillräckligt väl mellan myndigheterna.

Man har också tagit tag i denna problemfråga när den kommit fram.

- Vi borde redan från juni ha ordnat byggplatsmöten så att alla parter hade varit på plats. Sedan hösten har man också gjort så.

På så sätt säkerställs att alla kan se hur informationen når samtliga parter.

Hinno lyfter som exempel fram att en anmälan om skogsanvändning för avverkningarna i Muhos lämnades in till Skogscentralen i tid.

- Ur skogslagens synvinkel har det inte funnits några problem.

Men det orsakade ett problem att informationen om avverkningarnas areal inte överfördes från Skogscentralen till LVV:s myndigheter.

- LVV har konstaterat att verket inte visste någonting om avverkningsområdets storlek.

Det kom också fram offentligt i oktober att ingen vid den tidpunkten arbetade inom byggnadstillsynen i Muhos och att Tyrnävä kommun tillfälligt skötte tillsynen i fråga.

Hinno påpekade för Kuntalehti att ett sådant samarbete med Tyrnävä kommun inte är exceptionellt och att motsvarande har gjorts tidigare i olika situationer.

Viktiga projekt

Kommunförbundets livskraftsdirektör Mikko Härkönen tar inte ställning till enskilda fall. Samtidigt påminner han om utgångspunkten att investeringar är viktiga både för hela Finland och för kommunerna.

– Finland behöver nya investeringar, vare sig det gäller datacenter eller andra industriella investeringar.

Datacenterinvesteringar skapar arbetstillfällen vid centren, men också hos underleverantörsföretag under byggskedet och även efter det.

Dessutom får kommunerna försäljnings- eller hyresintäkter från markområden och skatteintäkter som är kopplade till dem, fortsätter Härkönen.

Miljöaspekter och Finlands lagstiftning måste beaktas noggrant. Lagen om miljökonsekvensbedömning är ganska etablerad och tydlig, men aktörerna kan ha brister i sin kunskap om den.

– Det är bra att fästa uppmärksamhet vid dessa brister och sträva efter att säkerställa att aktörerna har tillräcklig kännedom om lagstiftningen.

Även lagstiftningen kan behöva utvecklas, funderar Härkönen.

– Den nya bygglagen, som trädde i kraft i början av 2025, är inte tydlig i alla delar och dess tolkningar har inte etablerats. Det finns ännu ingen rättspraxis från HFD. I en sådan situation finns det ofta tolkningsutrymme och förhållandena varierar mycket.

Förbundet har strävat efter att dela information om datacenterprojekt med kommunerna.

– Våren 2025 utarbetade vi stödmaterial för kommunledningarna om datacenter och frågor som bör beaktas i samband med dem. Vi uppdaterar för närvarande materialet för att inkludera nya perspektiv som har lyfts fram. Dessutom har vi ordnat tillfällen för kommunerna där datacenter har behandlats, tillägger Härkönen.

En utmanande helhet

Kommunförbundets utvecklingschef Anne Jarva bedömer att uppdelningen av regleringen om byggande och områdesanvändning på många sätt har förändrat förhållandet mellan tillståndsförfarandet för byggande och planläggningen.

Denna uppdelning har påverkat olika myndigheters arbete.

Vilken lag och vilken paragraf ska granskas i respektive fall? Det är inte alltid lätt att tillämpa nya paragrafer.

Och rättspraxis ger ännu ingen hjälp, eftersom det ännu inte har hunnit samlas särskilt många rättsfall, tillägger Jarva.

Lagen om områdesanvändning eller bygglagen har inte förändrat statens roll i kommunernas planläggning eller styrning av byggandet.

– Däremot kan reformen av regionförvaltningen, som trädde i kraft i början av 2026, ha påverkat informationsflödet, då samarbetet mellan de nya statliga ämbetsverken och kommunerna fortfarande söker sina former, sammanfattar Jarva.