Efter vårens val vet vi mera: Finland sämst i klassen i nordisk demokrati

Valdeltagandet i vårens kommunalval sjönk till rekordlåga nivåer som bleknar i en nordisk jämförelse. Finland ligger långt efter sina nordiska grannländer i många avseenden.

– Det är viktigt att diskutera valdeltagandet eftersom det återspeglar den kommunala demokratins legitimitet. Ju färre som röstar, desto sämre blir representativiteten för de förtroendevalda i våra kommuner, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet.

Pekola-Sjöblom ser allvarligt på den sjunkande trenden och den krassa valstatistiken.

– Då valdeltagandet sjönk till 55,1 procent i kommunalvalet 2021, mitt under coronapandemin med alla restriktioner, trodde jag att det inte kan sjunka lägre än så här. Jag hade fel. Valdeltagandet i årets kommunalval sjönk till den lägsta nivån någonsin och landade på 54,3 procent, säger hon.

Finland i bottenskiktet

I en nordisk kontext brottas Finland i bottenskiktet. I Norge och på Island var valdeltagandet 62,4 respektive 62,7 procent i det senaste kommunalvalet medan 67,2 procent av de röstberättigade danskarna dök upp i vallokalerna i det förra kommunalvalet. Sverige har det högsta valdeltagandet med 80,4 procent som röstade i kommunalvalet 2022.

Det usla valdeltagandet i Finland präglas av regionala skiktningar där vissa kommuner tampas med stora problem.

– Vi har 20 kommuner där valdeltagandet gick under 50 procent i vårens kommunalval. Största delen av dessa kommuner ligger i de östra delarna av landet. Kajana står för bottennoteringen med ett valdeltagande på 45,4 procent.

Larsmo som förebild

I den andra änden av skalan finns flera tvåspråkiga kommuner. Sammanlagt 20 kommuner hade ett valdeltagande som översteg 65 procent. Larsmo toppar listan med ett valdeltagande på 77,8 procent.

– Bland annat sysselsättningsläget, sociala problem och utbredd arbetslöshet tenderar att minska på valdeltagandet. Det vet vi utifrån tidigare forskning, säger Pekola-Sjöblom.

Det är inte bara valdeltagandet som sviktar i Finland. Det totala antalet uppställda kandidater minskar också stadigt val efter val. I kommunalvalet 1984 fanns det sammanlagt 64 275 uppställda kandidater i hela landet. I årets kommunalval var det endast 29 950 personer som var uppställda, enligt Kommunförbundets siffror.

– Många är rädda för att råka ut för personliga påhopp i sociala medier i samband med valkampanjen. Debattklimatet har blivit hätskt och arbetsmängden som förtroendevald avskräcker.

Enkel majoritet i många kommuner

En annan utmaning är det faktum att ett enda politiskt parti har enkel majoritet i 90 kommuner. Centern sopade golvet i 77 kommuner medan SFP är herre på täppan i 11 kommuner. De resterande två fallen gäller Larsmo där Kristdemokraterna styr och ställer och Varkaus där SDP har enkel majoritet.

Ett finländskt särdrag är det stora antalet riksdagsledamöter som sitter på två eller tre stolar i politiska sammanhang genom att också lägga beslag på förtroendeposter i kommunfullmäktige eller i välfärdsområdenas beslutande organ.

– Hela 162 av 200 riksdagsledamöter är också fullmäktigeledamöter i sina hemkommuner. Mina nordiska kollegor är ganska förbluffade över det här utgångsläget eftersom det inte existerar i den utsträckningen i de övriga nordiska länderna.

Just nu sitter därtill 15 ministrar i kommunfullmäktige i respektive hemkommuner.

Unga väljare underrepresenterade

Marianne Pekola-Sjöblom ser därtill stora skevheter i den åldersmässiga representationen i kommunalpolitiken. Endast 5,1 procent av alla fullmäktigeledamöter hör till åldersgruppen 18–29 medan åldersgruppen 40–69 är överrepresenterad.

– Hela 82 kommuner har inte en endaste fullmäktigeledamot som är under 30 år gammal. Det är ett problem.

En ljusglimt bland alla skevheter är att andelen invalda kvinnor i landets kommunfullmäktige nu är 45,2 procent, vilket är nytt rekord i Finlands historia.

Enligt Pekola-Sjöblom vore det viktigt att partierna är aktiva mellan valen och att kommunerna informerar om den kommunala demokratin och olika möjligheter att påverka beslutsgången inom den egna kommunen.

– Kommunerna kan stärka invånarnas engagemang via direkta deltagande- och påverkningskanaler till exempel genom att ordna deltagande budgetering och den vägen stärka förtroendet för det kommunala beslutsfattandet.

Behovet att stärka förtroendet mellan kommuninvånarna och de kommunala beslutsfattarna bekräftas av en enkät som OECD lät göra i fjol.

– Enligt enkäten uppgav endast 38 procent av finländarna att de har möjlighet att föra fram sin egen åsikt i frågor som påverkar lokala och regionala beslut. Andelen ligger under det europeiska genomsnittet. Det brister i tilliten.