Erik Lund: ”Ingås tillväxt ska inte ske på bekostnad av kommunens identitet”
Den tillträdande kommundirektören i Ingå Erik Lund vill inte ta ställning till vare sig Blastr Green Steels bortkollrade etablering eller språkförhållandena i kommunen.
Försiktig. Diplomatisk. Konfliktmedveten. Ungefär så kan man karakterisera Ingås blivande kommundirektör Erik Lund som tillträder sin nya post i september.
– Jag har jobbat mycket med att sammanföra olika intressegrupper och stödja näringslivets verksamhetsförutsättningar, säger han.
Kommuntorget träffar Lund i kulturcentret Villa Lande i hjärtat av Kimitoöns kommun där han för närvarande jobbar som näringslivschef till slutet av augusti.
– Det är ganska körigt med kommunens budget för 2027 just nu. Jag jobbar för fullt här i Kimito tills jag tillträder jobbet som kommundirektör i Ingå. Av samma anledning har jag inte hunnit bekanta mig med de senaste kommunalpolitiska vändningarna i Ingå.
Brinner för näringslivsfrågor
Erik Lund är född och uppvuxen i Helsingfors och har vistats en stor del av sin fritid i västra Nyland. Han har tidigare jobbat bland annat för Åbo Akademi, Svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors och Kulturcentret för Sverige och Finland på Hanaholmen i Esbo. Näringslivsfrågor går som en röd tråd genom så gott som alla hans tidigare uppdrag.
Strukturomvandlingen på Kimitoön har inte passerat obemärkt i hans radar.
– Vi är ett tjänstesamhälle. Väldigt många försörjer sig numera som egenföretagare och entreprenörer. En stor del av jordbruket, fisket och den lokala industrin har ersatts av småföretag som betjänar den växande skaran av fritidsboende.
Trendskiftet inträffade enligt Lund under coronapandemin då allt fler löntagare beslöt att jobba på distans på sommarstugan eller köpa en fritidstomt i Kimitoöns kommun.
– Det har aldrig rört sig lika mycket folk här i Kimitonejden. Antalet vistelser och sommarboende har ökat dramatiskt. Det här innebär att det finns en större efterfrågan på olika typer av tjänster som sommargästerna behöver under sina vistelser i kommunen.
Fjolårets bokslut för Kimitoöns kommun landade på plus med ett överskott på 1,3 miljoner euro.
– Överskottet är ett resultat av rätta beslut och hård budgetdisciplin.
Demografiska utmaningar
Lund vill inte spekulera kring möjligheterna att uppnå samma ekonomiska framgångssaga i Ingå.
– Hamnen och den lokala industrin har en väldigt stor betydelse för kommunens ekonomi i Ingå. Å andra sidan har Ingå demografiska utmaningar. Antalet barn minskar, vilket påverkar ekonomin negativt.
Ingå har ett uttalat mål att kommunen ska växa och locka till sig fler invånare.
– Tillväxt utgör en del av kommunens framtidsstrategi, men tillväxten ska inte ske på bekostnad av kommunens identitet.
Vad betyder det?
– Det innebär bland annat att vi ska värna om den fysiska miljön och den småskaliga bykultur som existerar i Ingå. Landsbygden och den agrara kulturen ska bestå. Detaljplaneringen är ett viktigt verktyg i det arbetet.
Ingås grannkommuner Kyrkslätt och Sjundeå växer kraftigt. Varför sker inte samma tillväxt i Ingå?
– Det handlar om geografi och trafikförbindelser. Ingå ligger mer avsides, men det är just det som är kommunens styrka. Lugnet och den vackra naturen är en fördel.
Alla ägg i en korg
Erik Lund brinner för projekt som sammanför kommunala beslutsfattare och företagare. Enligt honom gäller det att vara lyhörd för de lokala företagarnas behov.
– Här i Kimitoön har vi jobbat mycket med uppsökande verksamhet där vi har träffat företagare för att ta reda på hur kommunen kan matcha deras behov. Jag hoppas att dessa erfarenheter är till nytta också i Ingå.
Hur ser du på planerna att anlägga ett massivt stålverk i Ingå – är det klokt att lägga alla ägg i en korg?
– Jag står ingenstans i den frågan. Men ibland kan det vara bra att fokusera. Varvsföretaget Meyers verkställande direktör Casimir Lindholm meddelade nyligen att bolaget satsar allt krut på tillverkningen av lyxkryssningsfartyg. I vissa fall kan det ge trygghet att lägga alla ägg i en korg.
Trygghet handlar inte enbart om ekonomi. Rysslands försök att destabilisera den nationella infrastrukturen påverkar många finländska kommuner. Ingå kommun är utan egen förskyllan en spelbricka i Rysslands hybridkrig. Den ryska skuggflottan har bland annat försökt förstöra livsviktiga kabelförbindelser mellan Ingå och Lääne-Harju kommun i Estland.
– Den civila beredskapen har blivit en allt viktigare fråga för kommunala beslutsfattare. Inte allra minst på grund av beväpnade drönare som förirrar sig till finskt territorium. Kommunerna måste reagera snabbt på dessa hotbilder.
Språklig balansgång
Enligt Svenska Finlands folktings senaste statistiska rapport minskar den svenskspråkiga andelen av befolkningen i Ingå stadigt. I samband med nästa justering av de tvåspråkiga kommunernas språkliga status 2033 föreligger en risk att kommunens majoritetsspråk skiftar från svenska till finska. Erik Lund ser inte den språkliga utvecklingen som ett problem.
– Så är det när folk flyttar och rör på sig. Jag har inte identifierat språkfrågan som en utmaning. Ingå ska vara en välkomnande kommun för alla som flyttar till kommunen, oavsett språktillhörighet.
Hur vill du värna om en levande svenskspråkig verklighet i Ingå?
– Framtiden är alltid annorlunda än historien. Jag vill jobba för en kommun som inkluderar och inte segregerar språkgrupperna.
Hur skulle du beskriva dig själv som chef?
– Folk brukar säga att jag är lugn och empatisk och att jag försöker ta reda på hur saker och ting ligger till innan jag fattar ett beslut. Som kommundirektör vill jag sätta mig in i kommuninvånarnas vardag och bilda en uppfattning om de förväntningar som de ställer på kommunen. Det är viktigt att ha pejl på den lokala verkligheten.
Ska du pendla eller bosätta dig i Ingå när du tar över som kommundirektör?
– Jag flyttar bopålarna till Ingå. I en liten kommun är det av central betydelse att man som kommundirektör bor på orten.
