Förslaget på helhetsskoldag – ska minska ensamhet och förenkla skolskjutsar

– I Finland slutar skoldagen ofta tidigt. Om barnet inte går i ettan eller tvåan och deltar i eftis betyder det flera timmar ensamma hemma innan föräldrarna kommer, säger Sandra Bergqvist, riksdagsledamot för SFP och tidigare idrotts- och ungdomsminister.

Förslaget, som SFP gick ut med i januari, bygger vidare på den så kallade Finlandsmodellen, som sedan 2023 är lagstadgad och innebär att kommunerna ska erbjuda gratis hobbyverksamhet i anslutning till skoldagen.

– Det som har varit glädjande är att många barn deltar, särskilt sådana som inte annars har hobbyer. Det var inte alls vad vi trodde från början, säger Bergqvist. Jag har aldrig varit så glad över att ha fel.

Problem med skolskjutsar

Men modellen har också visat sig ha brister, särskilt i glesbygden. I dag går skolskjutsen hem direkt efter skoldagens slut, inte efter hobbyverksamheten.

– Jag kan ta min egen by som exempel. Alla mina tre barn åker med samma skolskjuts på morgonen, men de kommer hem med tre olika skjutsar. Det blir en väldigt stor kostnad för kommunerna.

– Det betyder att många barn måste välja mellan att delta i hobbyer och bli hämtade, eller avstå och ta skolskjutsen hem.

SFP vill därför att skolskjutsarna i stället ska gå efter att hela dagens verksamhet är slut.

– Då kunde man kombinera skoldag och hobbyer till en helhet, där barnen har något vettigt att göra på eftermiddagen och sedan får skjuts hem.

År 2024 använde kommunerna nästan 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, enligt en utredning från Kommunförbundet.

Förslaget kan innebära en inbesparing för kommunerna, menar Bergqvist.

– Enligt en utredning som gjordes nyligen går cirka hälften av utbildningskostnaderna till själva undervisningen, resten är bland annat transporter och administration. En orsak till det här är ju att man är tvungen att upprätthålla väldigt mycket skolskjutsar eftersom de enligt lagen ska gå när skoldagen är slut.

Trygga vuxna i stället för ensamtid

I städerna ser problemet annorlunda ut. Där handlar det mindre om transport och mer om vad barn gör efter skolan.

– Många barn kommer hem tidigt och är ensamma i flera timmar. Det kan bli mycket skärmtid eller att man hamnar i fel sällskap, säger hen.

Med en helhetsskoldag skulle barnen i stället kunna delta i organiserad verksamhet med vuxennärvaro.

– Det kan vara allt från parkour och matlagning till att bara vara på ungdomsgården. Det viktiga är att det finns trygga vuxna och en gemenskap.

Bygger på befintlig modell

Förslaget innebär i praktiken inte att kommunerna får helt nya uppgifter.

– Kommunerna ska redan i dag ordna hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen. Det här handlar mer om att utveckla det som redan finns och paketera ihop två system som inte riktigt pratar med varandra: skoldagen och Finlandsmodellen, säger hen.

En viktig del är att deltagande i eftermiddagsverksamheten i högre grad skulle vara norm.

– Utgångspunkten är att barnet deltar. Om man inte gör det, och det inte är överenskommet, då följer man upp varför.

Samtidigt betonar hon att det inte ska vara absolut obligatoriskt.

– Har man till exempel en egen idrottshobby eller medicinska skäl så ska det naturligtvis finnas flexibilitet.

Pilotprojekt föreslås

SFP vill börja med pilotprojekt i frivilliga kommuner för att testa modellen i praktiken.

– Olika kommuner har olika förutsättningar. Därför vill vi samla erfarenheter av vad som fungerar och inte.

Intresse finns, bland annat i skärgårdskommuner där skolskjutsarna är en utmaning.

– Där ser man att det här kunde lösa både logistiska problem och ge barnen bättre möjligheter att delta i verksamheten. I dag är det ojämlikt när det gäller hur barn kan delta i hobbyer.