Man står vid havet med Replotbron bakom sig i Kvarken.
- Det finns behov av att utveckla och förbättra världsarvet i Kvarken på olika vis. Samtidigt finns det också en klar potential för området, säger verksamhetsledaren Kenth Nedergård. I bakgrunden Replotbron som numera är landets nästlängsta bro efter Kronbergsbron i Helsingfors.

Från lokal pärla till internationell magnet – världsarvet Kvarkens skärgård firar 20 år

Det har gått jämna två decennier sedan Kvarkens skärgård fick en rejäl statushöjning. Området är även det enda finländska världsnaturarvet på UNESCO:s lista. 

Publicerad

Jubileumsåret uppmärksammas på brett och mångsidigt vis.

Kenth Nedergård har haft en hektisk dag när Kommuntorget träffar honom i informations- och utställningscentret Världsarvsporten intill Replotbron strax efter midsommarhelgen.

— Sju busslaster från ett tyskt kryssningsfartyg som anlände till Vasa i morse har varit här. Sedan förmiddagen har vi informerat och betjänat passagerarna som till största delen är amerikaner och britter. Vi har mestadels talat engelska idag.

— I början av den här sommaren har fler utlänningar än normalt vistats i området. Vanligtvis brukar dessa gäster dyka upp mot slutet av sommarsäsongen, tillägger Nedergård.

Kenth Nedergård har i princip varit involverad i världsarvsrelaterade projekt ända sedan starten 2006. Sedan 2015 har han rollen som verksamhetsledare för föreningen Världsarvet i Kvarken rf.

Finlands bidrag

  • Kvarkens skärgård i Finland är, tillsammans med Höga Kusten i Sverige, inskriven på UNESCOs världsarvslista under det gemensamma namnet High Coast / Kvarken Archipelago.

  • Det upptogs år 2006 och är Finlands enda naturobjekt på listan.

  • Området är internationellt känt för sin unika och pågående landhöjning efter den senaste istiden.

Genom världsarvsföreningen, som idag drivs och finansieras av kommunerna Korsholm, Vörå, Malax och Korsnäs samt Forststyrelsen, kan en kontinuerlig utveckling och marknadsföring av världsarvsområdets verksamhet tryggas. För några år sedan valde dock Vasa stad att lämna föreningen.

När världsarvet i Kvarken i år fyller jämna 20 år är ambitionen att sprida ut festligheterna över hela fältet- och även lyfta fram mindre kända delar av det vidsträckta kustområdet.

— Firandet tog avstamp med en första världsarvsvecka i Vasa i april. Bildvisning, ett nationellt världsarvsseminarium och en guidad vandring vid Öjberget i Sundom hörde till programmet, säger Nedergård.

Brett jubileumsprogram fram till hösten

Veckan efter midsommar arrangeras det en världsarvsvecka i Korsholm. I början av står Vörå i tur.

I början av augusti kommer Korsnäs vara i fokus medan den sista världsarvsveckan äger rum i Malax i mitten av september.

— Tanken är att programmet i de olika kommunerna ska bestå av dels ett större publikt evenemang och dels av olika lokala tillställningar, säger Nedergård.

Några exempel på större händelser och tilldragelser är Postrodden i Björkö i slutet av juni och Vörådagarna i början av juli.

Överlag är jubileumsprogrammen breda med bland annat guidade vandringar, kryssningar, båtutflykter och föreläsningar som dragplåster. Och exempelvis ställer Björkö Båtmuseum tillsammans med Café Salteriet till med en världsarvsvecka för barnfamiljer i sommar.

Mera detaljerad information om de aktuella världsarvsveckorna kan hittas via hemsidan kvarken.fi.

— I slutet av juni inleds kryssningstrafik från Stråkaviken i Österö till Mickelsörarna. I år har denna trafik förlängts från en vecka till en månad. Ett par guidade kryssningar inkluderas, säger Nedergård.

Festligheter arrangeras över hela fältet, säger verksamhetsledaren Kenth Nedergård.

Jubileumsfirandet kulminerar småningom med en huvudfest 24-25 september. Till festen hör bland annat en jubileumsmiddag och en guidad naturvandring i Svedjehamn.

— Gäster från Höga Kusten, som vi delar världsarvet med, medverkar. Vi kommer också att dela ut utmärkelsen ”Årets landhöjare” i samband med huvudfesten, säger Nedergård.

Efter 11 år som verksamhetsledare. Hur ser du allmänt på de fortsatta möjligheterna för världsarvet i Kvarken?

— Visst finns det hela tiden behov av att utveckla och förbättra olika verksamheter. Samtidigt krävs det också lokala initiativ och engagemang från lokala företagare.

I praktiken finns det för närvarande en del brister på fältet- både när det gäller möjligheter att ordna båtutflykter och kapaciteten att inkvartera besöksgrupper, framhåller Nedergård.

 

Totalt har världarvsporten och världsarvsområdet årligen besökts av över 100 000 personer respektive cirka 350–400 000 personer på sistone.

— Definitivt finns det en klar potential för det här området. I sommar kommer vi för första gången att upprätthålla busstrafik mellan Vasa centrum och Svedjehamn tre dagar i veckan från den 23 juni. Trafiken förverkligas i samarbete med Visit Vasa, säger Kenth Nedergård.

”Turisterna ser inte på kommungränser”

För turismen i Vasaregionen betyder det jubilerande världsarvet och den tillhörande UNESCO-statusen väldigt mycket.

— Det är ett otroligt spännande projekt. Det kan ta tid innan resultat uppnås. Under de senaste åren har dock turismen ökat i Vasaregionen. Det gäller framför allt att tänka långsiktigt och att fokusera på samma målgrupper kontinuerligt, kommenterar Max Jansson, vd på Visit Vasa.

Max Jansson plockar fram lite anknuten övernattningsstatistik.

— Besöken från andra länder ökade i vår region med 21 procent under 2025. Under det första kvartalet av 2026 uppgår den motsvarande siffran till hela 37 procent, säger Jansson.

Några speciellt viktiga länder är Tyskland, Sverige och Norge.

— Enbart under början av det här året har tusentals tyskar besökt trakten. Ett stort dragplåster är världens nordligaste passagerarfärja Aurora Botnia som gör kryssningar i isförhållanden och som även kan ståta med den mest miljövänliga tekniken i världen. Tyskarnas resrutt under vintern har i första hand varit Travemünde-Helsingfors-Jyväskylä-Vasa.

— Det är samtidigt viktigt att minnas att minnas att turisterna inte ser på kommungränser. Vasaregionen har lyckats profilera sig som en attraktiv deldestination, poängterar Jansson.

Naturen och havsmiljöerna är en stor styrka i sammanhanget och Jansson framhåller också att hotell- och servicestrukturerna håller hög klass. Speciellt för Vasa är också att ungefär hälften av turismen är affärsrelaterad.

— Hotellrenoveringar har gjorts för över hundra miljoner euro under de senaste åren. Så framtidstro saknas definitivt inte.

Inför turistsäsongen 2026 är Jansson optimistisk. Men med ett visst förbehåll.

— Den största utmaningen för närvarande är finländarnas resande. I dessa osäkra tider med allt högre levnadskostnader väljer många att vara försiktiga och spara istället för att använda pengar.

— Nyligen träffade jag några karavanare här i Vasa. De kommenterade att visst vill de resa runt i landet som vanligt. I år har de dock sänt körhastigheten från 100 till 80 kilometer i timmen på grund av höga bränslepriser, tillägger Jansson.

Under KT-intervjun framhåller Max Jansson också att han hoppas att Seinäjoki är en av de inhemska städer som kan erhålla Alvar Aalto-relaterad UNESCO-status i år.

Museiverket har lämnat in en ansökan om Aaltos livsverk kallat ”Aalto Works”. Aalto-centret i Seinäjoki hör till de 13 ritade byggnader och platser som ingår i denna kategori.

Beslut om ett godkännande tas på UNESCO:s årliga världsarvskonferens i Sydkorea i juli.

Med två närliggande UNESCO-attraktioner skulle positiva synergieffekter säkert uppnås, betonar Max Jansson.

Powered by Labrador CMS