Kan en enskild politiker bli oersättlig i en kommun?

Men vad händer i en liten kommun om en central politiker går bort eller slutar sin mandatperiod i förtid?

I Lappträsk gick den omtyckta SFP-politikern Kim Jordas plötsligt bort i höstas och i Lumparland har man haft utmaningar att fylla platser i fullmäktige då ledamöter har valt att sluta i förtid sedan år 2024. Så hur sårbar är en mindre kommun om en eller flera centrala politiker inte fortsätter?

- Vi borde kunna luta oss tillbaka på demokratin, alltså det självreparerande systemet vi har i kommunerna. Att beslutsfattandet sker i grupp och att det finns ersättare, säger kommunforskare Siv Sandberg men så är inte alltid fallet.

Det här betyder ändå inte att en enskild politiker inte kan ha en betydande roll. Framför allt om hen har flera mandat, är populär över partigränserna och har specialkunskap inom flera områden. 

- Några exempel är Anna-Maja Henriksson som slutade som fullmäktigeledamot i Jakobstad efter 28 år eller Sauli Niinistö som slutade sitt presidentskap efter 12 år.

Små kommuner är mera sårbara

Om en central beslutsfattare abrupt slutar i en liten kommun kan beslutsfattandet bli bräckligt, åtminstone en kort tid.  

- Om kommunen har en oerfaren kommundirektör och politisk ledning, då kan det bli skakigt och bidra till kursändringar. Risken är ändå störst i de små kommunerna på glesbygden, om personen haft stort politisk kapital och specialkunskap.

Små kommuner är också mera sårbara på grund av att det inte alltid finns ersättare. Det här kan vara fallet i kommuner som Vörå, Närpes, Lappträsk och flera av de åländska kommunerna, som Lumparland. 

Lumparlands kommunfullmäktige har exempelvis under de senaste åren 2024 till 2026 stött på utmaningar med att upprätthålla beslutförhet. Varav problemet är kombinationen av en för liten befolkning och strikta jävsregler i den åländska kommunallagen.

- Om en invald ledamot lämnar sitt uppdrag under mandatperioden är det i första hand ersättarna från samma lista som träder till. Ett problem i många små kommuner är ändå att ersättarna tar slut. Då fungerar fullmäktige med ett reducerat antal medlemmar till nästa kommunalval.

Men att det finns brist på ersättare för oss till det egentliga problemet, att för få ställer upp i de regelrätta kommunalvalen. Det märktes särskilt tydligt i det senaste kommunalvalet 2025. 

Behovet av förnyelse krockar ofta med verkligheten, framförallt på glesbygden, där partierna kämpar för att fylla sina listor.

- I genomsnitt byts ungefär en tredjedel av de sittande beslutsfattarna ut vid ett kommunalval, men i små kommuner kan det vara svårt för partierna att lyckas mobilisera nya kandidater, säger Sandberg. 

Bra ledarskap är inte att vara den enda som hörs och syns

Kim Jordas (SFP) var aktiv i 32 år i sin hemkommun Lappträsk och blev en självklar del av Lappträsk Politiken som fullmäktigeordförande, röstkung och med roller i både nämnder och kommunstyrelsen. Han var en centralfigur som många lutat sig tillbaka på, omtyckt över partigränserna och hans plötsliga bortgång skakade om orten.

Siv Sandberg, specialiserad på offentligt ledarskap. Vad är de goda och dåliga sidorna med starka beslutsfattare

- Risken med starka eller centrala beslutsfattare är att det kan leda till lättja bland de andra förtroendevalda i en kommun, då det alltid finns någon betrodd att luta sig tillbaka mot. Eller att hen stjäl allt syre, alltid för talan och inte släpper fram andra.

Sandberg säger att det positiva med en politiker som suttit länge, är att hen är betrodd på grund av sin centrala och kunniga roll. En sådan här politiker kan ofta också rekrytera nya starka personer.

Så här tänker beslutsfattarna i de mindre kommunerna

Anna Bertills, SFP, kommunstyrelsens ordförande i Vörå kommun tycker att tiden för enmansledare är förbi.

- Jag ser ett tydligt skifte i det som tidigare var att ha makt med klubban i handen, det är inte nutid. Vi har en mera diskuterande kultur idag med mindre fokus på en person, vilket gör kommunen mindre sårbar, säger 46-åriga Bertills som är företagare och VD för Svenska Lantbrukssällskapets förbund. 

Hur ser du på din egen roll, har du stort inflytande?

- Som styrelseordförande har jag givetvis mycket inflytande. Jag vill vara en stark ledare som tillämpar en involverande ledarskapsstil som tar med alla. Jag hoppas min sakkunskap från näringslivet och tredje sektorn kan tillföra något och jag strävar efter att vara en bra teamledare som är nära vardagspolitiken och invånarna. 

Kalevi Kallonen, Centern, är fullmäktigeordförande i Kimitoöns kommun sedan år 2025. Kallonen tycker att en bra ledare ska vara diplomatisk, smidig och duktig på att samarbeta. Eftersom Kallonen som ordförande representerar ett minoritetsparti (med 3 platser av 27 platser i fullmäktige) kräver rollen ett aktivt samspel med alla partier.

- Jag strävar efter att vara en lyssnande och inkluderande ledare, och önskar bli en mer strategisk ledare som kommer ännu närmare invånarna, säger 65-åriga Kallonen som är jordbrukare och företagare.

Hur ser du på din egen roll, har du stort inflytande?

- Som fullmäktigeordförande har jag inflytande genom att leda processen, men besluten fattas alltid gemensamt. Men i en liten kommun kan en erfaren politiker ha en betydelsefull roll tack vare sin kunskap, sina nätverk och sin kontinuitet. Det är ändå viktigt att ingen blir oersättlig.

En fungerande demokrati ska byggas på att ansvar och kunskap delas, kontinuerligt lärande och att erfarenhet förs vidare till nya fullmäktigeledamöter, som bidrar med nya och fräscha perspektiv, summerar Kallonen.