Kommunerna kan göra mer för att få eleverna att äta
Tillräckligt lång lunchtid, vuxna vid borden och en positiv måltidskultur. Det hör till de åtgärder som lyfts fram när experter diskuterar hur fler elever ska få i sig sin skollunch varje dag.
Maarit Virkkala, affärsdirektör för Amicas måltidstjänster vid Compass Group Finland, berättade om betydande forskningsresultat på den senaste Kommunmarknaden.
— Forskningen visar att hälften av eleverna i årskurs åtta och nio, särskilt flickor, hoppar över skolmaten. Och fyra av tio säger att skolmaten inte är god.
Virkkala ledde diskussionen om skolmåltider.
Forskningschef Susanna Raulio vid Institutet för hälsa och välfärd tog upp resultaten från THL:s skolhälsoenkät som nämndes ovan.
— Elever som varken äter frukost eller skollunch har tydligt större svårigheter att följa undervisningen.
Dessutom kommer de oftare för sent, har fler olovliga frånvarotillfällen och drabbas också oftare av skolutmattning.
Raulio vet att tidpunkten för skollunchen spelar roll.
— Skollunch kan serveras klockan tio, eller till och med tidigare.
Det rekommenderas att måltiderna anpassas så att de delar upp barnets hela skoldag och passar den finländska vardagsrytmen.
Rekommendationen är att lunchen ska serveras klockan 11–12. Enligt Raulio är det relativt få skolor som följer denna rekommendation.
Raulio påpekade också att det är relativt få skolor där eleverna har möjlighet till 30 minuters skolmåltid.
— Kommunerna har ganska många utmaningar kopplade till skolmåltiderna.
En fråga om undervisning och lagstiftning
Specialsakkunnig Auli Väänänen vid jord- och skogsbruksministeriet funderade på statens roll i skolmåltiderna utifrån lagstiftning, anvisningar och rekommendationer.
— Ibland funderar jag på om vissa saker borde fastställas i lagstiftningen – där finns den fullvärdiga måltiden – men borde man också fastställa måltidstiden och sätta ett minimum på 30 minuter.
— En del vill äta långsamt och i lugn och ro. Vi borde ge tid åt dem som behöver det. Andra vill sedan springa ut på rasten för att spela fotboll.
Hos oss äter de vuxna tillsammans med barnen.
Enligt Utbildningsstyrelsen borde minimitiden för måltiden vara 30 minuter.
— Jag funderar också på om skolmåltiden kunde göras till en helhet jämförbar med ett läroämne? Man skulle verkligen lära eleverna att uppskatta maten och måltidsvanorna samt lära dem att fylla tallriken enligt tallriksmodellen.
Väänänen anser att det är centralt att skolmaten och skolmåltiderna värdesätts mer.
— Man borde fundera på vad man kan uppnå med skolmåltiderna.
— Låt barnen vara med och planera måltiderna. Reservera tillräckligt med pengar för livsmedelsupphandlingar.
Även Helsingfors stads biträdande borgmästare Shawn Huff (gröna) funderade på hur barnen kan fås att äta mer i skolorna.
- Vi har behandlat den här frågan ganska mycket i Helsingfors.
I huvudstaden har man funderat på hur vuxnas närvaro under måltiderna kan förverkligas, hur atmosfären kring måltiderna kan förbättras och hur tillräckligt med tid för måltider i skolorna kan möjliggöras.
- Det här är frågor som vi har beslutat att förbättra.
Genom sina besök i skolor har Huff fått höra olika orsaker av lärare och elever till varför skollunchen inte äts.
— Det fanns ett brett spektrum av olika saker. Och det finns många saker som vi kan påverka.
Skolmat för föräldrar
Sari Välimaa, som arbetar som rektor vid Kriivari skola i Paimio stad, betonade hur viktigt det är att vuxna äter tillsammans med barnen.
— Hos oss äter de vuxna tillsammans med barnen. Lärarens viktigaste arbetsredskap är en djup kännedom om eleven, och vilken plats är bättre för att fördjupa den kännedomen än vid matbordet.
Verkställande direktören för Föreningen för matfostran Ruukku rf Aliisa Hyvönen betonade också de vuxnas roll när det gäller barnens måltider.
— Att man förstår den rollen som matfostrare. Jag gillar idén som Auli lade fram, att skolmåltiden till och med kunde ses som ett läroämne eller en lektion, och framför allt som en undervisningssituation.
Enligt Hyvönen är det bra om den vuxna som arbetar i skolan regelbundet går igenom matsedeln med barnen. Också föräldrarna bör beaktas ordentligt i denna helhet.
— Mat är också en fråga som väcker känslor hos föräldrarna. De kan ha andra uppfattningar än kommunen eller skolorna.
Föräldrarna kunde bjudas in till skolan för att smaka på hur skolmaten är, föreslog Hyvönen och fortsatte med att det lönar sig att satsa på kommunikationen om skolmåltider riktad till föräldrarna.
Verkställande direktören Hannu Rahnasto berättade att Compass Group Finland är verksamt i cirka 300 skolor och daghem.
Diskussionen kring skolmåltider är fortfarande ganska teknisk, beklagade Rahnasto.
— När tjänster upphandlas handlar det i hög grad om att köpa prestationer. Och inlärningsresultat mäts ju inte utifrån hur många sidor man har läst eller hur många minuter en lektion pågår.
— Vi borde förstå i ett bredare perspektiv att produktionen eller upphandlingen av måltidstjänster inte är en teknisk process, utan framför allt en psykologisk och social process.
