Ministeriets plan att avskaffa kommunens status som skärgårdskommun överraskade Sulkava
Bron som blev klar 2019 har nu blivit ett skäl att ändra statusen som skärgårdskommun. Enligt Sulkava skulle förändringen äventyra kommunens hela ekonomi. Statusen ska också avskaffas för Karlö (Hailuoto).
Kommunen Sulkava i Södra Savolax är inte beredd att godkänna planen på att ändra kommunens status som skärgårdskommun.
Jord- och skogsbruksministeriet bereder en ändring av förordningen om skärgårdskommuner och -delar i andra kommuner, som skulle frånta Hailuoto och Sulkava deras status som skärgårdskommuner.
I båda kommunfallen handlar det om byggandet av en bro.
Enligt ministeriet beaktas färdigställda broar vid upprättandet av listan över skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar, eftersom de ger vägförbindelse till delar av skärgården.
Hailuotobron öppnades för trafik sommaren 2026. I Sulkava färdigställdes Vekaransalmibron, som förbinder kommunen med Ruokolahti mitt i Saimens sjölandskap, år 2019.
I Sulkava kommun accepterar man inte motiveringen. Kommundirektör Sakari Varala säger att hela upplägget är förvirrande.
-Kommunen lovades när Vekaransalmibron stod klar att frågan om skärgårdskommuner skulle tas upp i samband med reformen av statsandelarna. Nu har vi fått meddelande från ministeriet om att en ändring av förordningen bereds.
Varala säger att en ändring av statusen som skärgårdskommun till en status som en kommun med skärgårdsdelar, skulle vara
ett betydande slag mot ekonomin i en kommun med omkring 2 300 invånare. Enligt kommunen skulle förändringen innebära en förlust av 750 000 euro i statsandelar.
-Vi får för närvarande 1,9 miljoner euro i statsandelar. Nu skulle 40 procent av det försvinna. Det är verkligen svårt för kommunens ekonomi att reagera på en sådan förändring.
Sulkava planerar att förnya skolan i kommunens centralort. En minskning av statsandelen skulle äventyra hela projektet.
-Enligt ministeriet skulle förlusten av statusen som skärgårdskommun endast ha en liten effekt på allmän nivå. För Sulkava skulle det dock innebära en betydande och oskälig inverkan på ekonomin år 2028.
Saimen, vattendragen, hamnen och även Vekarasalmibron ligger i framkant i kommunens marknadsföring. Nu har bron enligt ministeriet gett en grund för att skära ned den statsandel som skärgårdsstatusen medför.
Enligt kommunen är det väsentliga ändå att skärgårdsförhållandena inte har förändrats trots att bron byggts.
Skärgårdskommunen Sulkava har exempelvis upprätthållit Lohilahti skola. Enligt Varala kan skolan inte läggas ned, eftersom den också betjänar skolelever från Nyslotts skärgårdsområden. Förbindelsen från Lohilahti till kommunens centrum går landvägen via grannkommunen Nyslott.
Förlusten av statsandelar
skulle leda till nedskärningar i servicen
Sulkava inväntar nu ministeriets begäran om utlåtande. Förordningen ska enligt planerna sändas ut på remiss i slutet av innevarande år.
Kommunen har varit i kontakt med ministeriet och vädjat till jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (kd).
Varala säger att han hoppas på en förnuftig lösning.
-Frågan om skärgårdskommunerna bör granskas i samband med reformen av statsandelssystemet. Då kunde kriterierna gås igenom med beaktande av alla faktorer. Om skärgårdskommunens ställning skulle förändras nu, skulle det för vår del innebära att vi måste avstå från icke lagstadgade tjänster och även de lagstadgade skulle behöva omvärderas.
Förordningen om skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar är från 2020 och gäller tills vidare.
Skärgårdskommuner är för närvarande Karlö, Kimitoön, Gustavs, Malax, Pargas samt Enonkoski, Sulkava och Puumala i inlandet.
Medlemmen i skärgårdsdelegationens sekretariat, Puumalas kommundirektör Niina Kuuva, säger att planen på att ändra förordningen oväntat kom upp vid delegationens möte.
Enligt Kuuva granskades Sulkavas status redan när Vekaransalmibron öppnades.
-Bron byggdes före förordningen. Kommunens status förblev i kraft och förhållandena har inte förändrats på något sätt sedan dess, säger Kuuva.
”Granskning i samband med
reformen av statsandelarna”
Även Södra Savolax landskapsförbund motsätter sig att Sulkavas status ändras.
Enligt landskapsförbundet måste kostnaderna för skärgårdsförhållanden och faktorerna i förhållandena granskas som en helhet i samband med statsandelssystemet, och staten bör inte göra en finansieringsnedskärning för en enskild kommun före den övergripande reformen.
Landskapsförbundet påpekar att förlusten av statsandelar för Sulkavas del inte bara handlar om en liten teknisk granskning, utan om ett beslut som påverkar kommunens hela servicestruktur.
Liknande problem med vattendrag och en splittrad samhällsstruktur finns också i andra kommuner i Södra Savolax, till exempel i Puumala och Enonkoski. Enligt Kuuva finns det för närvarande inga sådana faktorer i dessa kommuner som skulle förändra deras status som skärgårdskommun.