När medarbetaren blir en kostnadspost – Hur hittar man arbetsglädje när den offentliga debatten skapar ångest?

Om det skapar ångest att följa debatten påverkar det välbefinnandet i arbetet. Att aktivt undvika negativa ämnen och söka positiva ämnen som betonar arbetets betydelse kan vara ett medvetet val.

Det var i juni som finansministeriets kanslichef Juha Majanen väckte diskussion när han i Helsingin Sanomat konstaterade att hela den offentliga sektorn ska göras AI-baserad före 2031. Många som arbetar med expertuppgifter skulle förlora sina jobb i förändringen. Detta är ett exempel på vilka ämnen som förekommer i diskussionen om anställda inom den offentliga sektorn. I diskussioner på sociala medier skruvas tonläget lätt upp rejält, och anställda inom den offentliga sektorn kan stämplas som enbart en kostnadspost och arbetsplatserna som låtsasjobb.

Psykologen och chefen för Mieli rf:s enhet för psykisk hälsa i arbetslivet, Marjo Lehtinen, konstaterar att en sådan diskussion mycket direkt kan påverka välbefinnandet i arbetet. De som arbetar med expertuppgifter är i allmänhet engagerade och intresserade av sin bransch och sitt arbete. Kontrasten blir stor om uppskattning inte signaleras från annat håll. 

Spräck din bubbla

Den egna arbetsplatsen kan till följd av den offentliga diskussionen börja kännas osäker, och man kan till och med skämmas för sitt arbete. Det viktiga är att inte fastna i dåliga känslor. 

– Det positiva med känslor är att de kommer och går, säger Lehtinen och påminner om att varje känsla alltid är verklig för individen. Det finns inga rätta eller felaktiga känslor. 

Om en negativ känsla blir det dominerande tillståndet påverkar det välbefinnandet. Senast då finns det skäl att stanna upp och fundera över saken.

När känslorna svallar rekommenderar Marjo Lehtinen att komma ihåg att polarisering är en trend. Det har blivit ett fenomen och ett sätt att leta efter syndabockar i olika frågor och skapa motsättningar. I den offentliga debatten finns det alltid många nivåer. När man läser diskussioner hamnar man ändå lätt i en bubbla. För detta kan man till exempel tacka sociala mediers algoritmer, som visar dig liknande saker som du redan har läst. 

Att lägga märke till negativa förändringar hör till människans grundläggande natur, och därför reagerar vi lätt på negativa signaler.

– Vi har en naturlig tendens att uppmärksamma avvikande negativa saker. Att upptäcka avvikelser och reagera på dem har hållit människan vid liv sedan jägar- och samlartiden, säger Lehtinen.

Man måste kunna identifiera sådant som får en att må dåligt. Då kan man också undvika det. Om samma negativa budskap börjar dyka upp överallt kan individen försöka hitta positiva aspekter av samma ämne. På så sätt kan man ge både sitt eget sinne och algoritmen positiva perspektiv. Det kan man göra till exempel genom att fundera tillsammans med arbetskamraterna under kaffepausen på vad i arbetet som ger energi och glädje. Arbetsgemenskapen har en mycket stor betydelse för välbefinnandet. När man delar saker stärks gemenskapen. 

Agera i tid

Arbetsgivaren bör inte se åt ett annat håll om arbetsgemenskapen börjar utsättas för yttre press. Chefens roll är att vara närvarande i vardagens samtal. Ju tidigare man tar tag i saker, desto lättare går de över. Marjo Lehtinen rekommenderar att man lyfter fram frågorna på ett rättvist och öppet sätt, till exempel på teammöten. Det är också viktigt att hålla dörren öppen för dem som vill diskutera mer. 

Chefen kan också styra samtalen från missförhållanden till sådant som känns fungerande. Om teamet ofta arbetar på distans, var och en för sig, är strukturer särskilt viktiga för att upprätthålla kontakten i samtalen. Gemensamma arbetsdagar ansikte mot ansikte tillräckligt ofta underlättar kommunikationen. Det lönar sig inte att definiera saker alltför noggrant. Marjo Lehtinen påminner om att särskilt expertarbete naturligt omfattar möjligheten att själv definiera sitt arbete och sina arbetssätt.