- Hållbarhet och återvinning är hjärtefrågor för mig. Mikaela Björkman-Laihorinne betonar att De Gröna i Jakobstad är ett politiskt alternativ som riktar sig till alla. Man ska inte behöva vara på något särskilt vis för att tillhöra lägret, säger hon.

Ny ordförande vill stärka De Gröna i Jakobstad

För ett år sedan anslöt sig Mikaela Björkman-Laihorinne till det gröna politiska lägret i Jakobstad. Nyligen valdes hon till ordförande.

Publicerad

När Mikaela Björkman-Laihorinne gjorde politisk debut i samband med kommunalvalet 2017 ställde hon upp som SDP-kandidat i hemkommunen Pedersöre.

Den gången blev hon inte invald. Men det socialdemokratiska partiet lyckades i varje fall kamma hem två fullmäktigemandat i den starkt SFP- och KD-dominerade miljön.

Nio år senare har Björkman-Laihorinne bytt både kurs och färg i partisammanhang. Nyligen har fått en ny uppgift och utmaning i egenskap av ordförande för De Gröna i Jakobstad.

— I fjol valde jag att börja aktivera mig på grönt håll. Jag har alltid tilltalats av gröna värderingar. Politiken lutar lite åt vänster, man har en allmänt jordnära inställning och önskar värna om naturen, miljön och även den sociala miljön ur ett klimatperspektiv, säger Björkman-Laihorinne.

Grönt i Österbotten

  • Vasa: 4

  • Korsholm: 1

  • Jakobstad: 2

  • Karleby: 1

  • I kommunalvalet 2025 erhöll De Gröna 3,3 procent av rösterna i Österbotten.  Källa: Yle/Resultattjänst 2025

— Hemma diskuterar jag politik med mina två äldsta barn som studerar i södra Finland. De brukar bland annat framhålla att både De gröna och Vänsterförbundet är starka aktörer i Helsingfors.

Går in för att fördjupa sig i olika frågor

De Gröna i Jakobstad är en liten förening med tvåspråkig verksamhet och anslutna medlemmar från staden med omnejd.

— Det skulle definitivt finnas plats för jättemycket fler medlemmar i den här föreningen.

— Samtidigt är det en klar styrka för oss att den nuvarande styrelsen består av en rad mycket seriösa, kunniga och engagerade personer, säger Björkman-Laihorinne. som nu har mycket att ta in och lära sig.

— Som ett litet parti i Jakobstadspolitiken är det viktigt för oss att kunna samarbeta åt olika håll i olika frågor. Också med det ledande partiet SFP om det så behövs.

De Gröna vill vara ett alternativ som riktar sig till alla.

— Man ska inte behöva vara på något särskilt vis för att tillhöra lägret- till exempel köttätare eller vegan. Själv går jag inte heller omkring med svartvita åsikter, säger Björkman-Laihorinne.

I stadsfullmäktige i Jakobstad representeras det gröna lägret för närvarande av Anders Kronholm och Anni Teerikangas.

I början av 2026 fick De Gröna i Jakobstad en del medial uppmärksamhet efter att Anni Teerikangas hade kritiserat utgången i stadsdirektörvalet i hårda och vassa ordlag på sociala medier.

Konskevensen blev att Teerikangas uteslöts ur den gröna fullmäktigegruppen. Hon har därefter valt att fortsätta sitt politiska arbete i den egna fullmäktigegruppen Vihreä Tulevaisuus Teerikangas (Grön Framtid Teerikangas).

— Hon har inte längre någon koppling till vår förenings styrelse. Samtidigt upplever jag att ett tomrum behöver fyllas eftersom lång erfarenhet försvann, säger Björkman-Laihorinne.

Svårt att nå ut till den ”gröna” landsbygden

Diskussionen glider in på några aktuella ämnen som ofta förekommer i de politiska diskussionerna i Jakobstad: Fäboda, havet och centrum.

— I stället för att bygga ut stugområden och annan service kraftigt för att utveckla det populära Fäboda-området kunde man enligt mitt tycke utgå från befintliga sommarstugor och andra strukturer i hög grad. Att förbättra områdets parkeringskapacitet är också viktigt.

Föga förvånande ser Björkman-Laihorinne positivt på de nuvarande visionerna om att göra centrala Jakobstad mera bilfritt framöver genom anläggande av flera nya parkeringsytor.

Vi har svårt att nå ut till jordbrukare och andra aktörer på den ”gröna landsbygden”.

Det urbant profilerade partiet De Gröna har av tradition varit en mera marginell politisk kraft i svenska Österbotten. Speciellt på landsbygden är understödet svagt.

— Vi har svårt att nå ut till jordbrukare och andra aktörer på den ”gröna landsbygden”. Ett stort plus är i varje fall att vi har tillgång till styrelsemedlemmen och REKO-ringsystemets grundare Thomas Snellman som är en seriös jordbrukare och en stor förebild som sitter inne med enorma kunskaper.

I sina kommentarer har Anni Teerikangas framför allt anmärkt på det påtagliga lokala SFP-styret i Jakobstad och de kroniska klyftorna och slitningarna mellan svenskt och finskt i staden.

— Själv tycker jag att det är trist att det var först efter att jag hade flyttat till Åbo, där jag främst har jobbat i åtta år, som jag insåg nödvändigheten av goda kunskaper i det inhemska språket. Jag kommer från en svenskspråkig familj i Jakobstad och hade inga konkreta kontakter med det finska under min uppväxt.

— Kanske kunde både svensk- och finskspråkiga studenter i Jakobstad bli mera medvetna om olika studiealternativ på det andra språket. Exempelvis finns finskspråkiga andra stadiets utbildningar tillgängliga i Karleby.

Hållbarhetstänket som styr

Mikaela Björkman-Laihorinne rankar olika hållbarhets- och återvinningsfrågor som några personliga hjärtefrågor och ledstjärnor i politiken och tillvaron.

— I stället för att alltid konsumera och bygga nytt kunde man i större utsträckning försöka förbättra det som redan finns. Överlag borde vi vara lite mera förnöjda och komma ifrån det utbredda slit- och släng-tänkandet.

Björkman-Laihorinne, merkonom till utbildningen, är bosatt med sin familj i Sandsund, Pedersöre- i närheten av kommungränsen mot Jakobstad. Hon har tidigare varit verksam som skadereglerare inom försäkringsvärlden. Numera är hon till vardags kundrådgivare på elbolaget Herrfors i Jakobstad.

Det återstår nästan tre år till nästa kommunalval.

— Som det ser ut nu kommer jag säkert att kandidera i Pedersöre i valet 2029. Kommunen har tidigare haft en grön fullmäktigeledamot i Thomas Snellman, säger Mikaela Björkman-Laihorinne.

Powered by Labrador CMS