Sådan är rymdsatsningen i Österbotten

Innovationscentret Kvarken Space Center vid Vasa universitet är ett exempel på att också mindre regioner satsar seriöst och brett på rymdrelaterad forskning. Målet är samtidigt att kunna bidra till en mera hållbar samhällsekonomi.

När vi sitter och gör Kommuntorget-intervjun vid ett bord i rymddatalaboratoriet i Technobotnia-fastigheten fastnar ögonen på några miniatyrmodeller av satelliter och raketer samt även några väggbilder med satellitmotiv.

Johanna Haveri är projektchef för innovationscentret Kvarken Space Center som har etablerats vid Vasa universitet inom ramen för ett rymdrelaterat forskningsprojekt 2019.

— Det handlar inte längre om något enskilt projekt. Innovationscentret kan hellre beskrivas som ett slags paraply som fångar upp och samlar all den rymdforskning som bedrivs vid Vasa universitet som bäst, beskriver Haveri inledningsvis.

Något för många olika sektorer

Den aktuella rymdforskningen i Vasa tog ursprungligen avstamp med det gränsöverskridande Interreg-projektet Kvarken Space Eco som pågick från september 2019 till sommaren 2022.

Projektbudgeten uppgick totalt till 1,8 miljoner euro. Vid sidan av erhållna EU-medel har Vasa universitet och Österbottens Förbund deltagit i finansieringen.

— Inom Kvarken Space Eco-projektet har Vasa universitet samarbetat med Luleå tekniska universitets enhet i Kiruna, institutet för rymdfysik. Det har i praktiken funnits många samarbetspartner på båda sidorna av Kvarken; Åbo Akademi, Hanken, Yrkehögskolan Novia, VAMK (Vaasan Ammattikorkeakoulu och Aalto-universitet, Umeå universitet och det svenska lantbruksuniversitetet.

— Utöver nationell finansiering och EU-stöd har alla projektparter bidragit till finansieringen med egna medel, betonar Haveri.

Vad är egentligen syftet med den här typen av satellits- och informationsbaserad högteknologisk forskning?

— Målsättningen är framför allt att olika sektorer ska gagnas av den moderna rymdekonomin och den information som satelliter förmedlar. Exempelvis inom jord- och skogsbruket, trafiken, sjöfarten och energiekonomin. Men också i samband med miljögranskningar och prognostiseringar av den totala samhällsekonomin, säger Petri Välisuo, professor i hållbar automationsteknik vid Vasa universitet.

— Den nya rymdekonomin är tillgänglig för alla aktörer inklusive enskilda företag. Rymden är inte längre en arena enbart för stormakter och storföretag, framhåller Haveri.

Satellitdata från rymden används i samband med olika slags fjärrkarteringar, kartläggningar, analyser och positioneringar. Man kan få bättre översikter av exempelvis vindhastigheter, fuktighetsgrader och växtligheter och bördigheter i olika områden.

— Också ur hållbarhetsperspektiv finns det fördelar. Med hjälp av rymddata kan man till exempel granska olika företags utsläpp och göra jämförelser med information som läggs fram i företagens officiella miljörapporter, säger Välisuo.

— Under Kvarken Space Eco-fasen planerades också en konstruktion av en småsatellit i Kiruna. Bygget blev tyvärr inte förverkligat på grund av den rådande pandemin och andra sammanfallande omständigheter, berättar Haveri.

Rymdekosystem och satellittävlingar

När vi skriver januari 2026 är den allmänna ambitionen att fortsätta profilera Kvarken Space Center som ett stabilt och varaktigt innovationscenter för rymdrelaterad forskning.

I slutet av 2024 fick centret en nationell julpeng på en halv miljon euro av den sittande regeringen. I februari 2026 tillträder Ali Nadir Arslan, med en lång karriär på Meteorologiska institutet på sin meritlista, som ny rymdprofessor vid Vasa universitet.

— Många rymdrelaterade kurser och projekt pågår eller har genomförts tidigare här vid universitet. Aalto-universitet har ofta varit involverat i våra satsningar, säger Johanna Haveri.

Det treåriga AuroraSpace-projektet ”Boosting Space Business”, som pågår till september 2026, fokuserar på utvecklingen av ett nordiskt gränsöverskridande rymdekonomiskt ekosystem samt forsknings- och utvecklingsrelaterat samarbete.

— Ett fungerande rymdekosystem har stor strategisk betydelse inom EU, säger Välisuo.

Genom det tvååriga Innowind-projektet, som avslutas i oktober 2026, strävar man efter att dra större nytta av erhållna satellitdata inför byggen av vindkraftparker till havs.

— I Tahkoluoto utanför Björneborg finns den enda havsvindparken som är belägen i istäckta vatten vintertid. Med stöd av satellitinformation siktar man dessutom på att förbättra service- och säkerhetsfunktioner vid kraftverkens turbiner, säger Petri Välisuo.

I samarbete med Vasa stad driver universitetet därtill det tvååriga projektet NEC (Nordic Energy Capital) där man kartlägger systematisk samverkan och synergieffekter mellan den lokala värmeproduktionen och energiproduktionen.

Sist men inte minst försöker Kvarken Space Center också nå ut till yngre förmågor genom att besöka olika skolor. Exempelvis har gymnasister från Vaasan Lyseon lukio deltagit i rymdläger som har anordnats på Technobotnia.

Centret har dessutom bistått ESERO Finland och LUMA-centret i Österbotten för att arrangera satelitttävlingar för gymnasielag.

— Skoleleverna har byggt satelliter i burkstorlek och dessa har sänts upp till 700-900 meters höjd från Söderfjärden, säger Haveri.

Någon geografisk begränsning till Vasatrakten handlar det inte om. Deltagare strömmar till från olika delar av Finland. De mest långväga kommer ända från Estland.

— Cirka 3-5 elever per skola brukar medverka. Nästa satellittävling äger rum 26-29 mars. Det här CanSat-evenemanget är samtidigt en finländsk deltävling i en europeisk tävling som riktar sig till gymnasister.

— Kvarken Space Center har också brukat publicera artiklar om sina projekt och förehavanden i den lokala gratistidningen i MEGA en gång i månaden. På så vis har vi erbjudit en dos ”lokal rymdfostran”, tillägger Johanna Haveri.