Skatteintäkter sviker – kommunerna tvingas till sparåtgärder
Obalansen mellan inkomster och utgifter förutsätter att kommunerna fortsätter med sina egna anpassningsåtgärder, enligt Statsrådet.
Kommunernas ekonomi försvagas i takt med att skillnaderna mellan stora och små kommuner ökar – trots höjda statsbidrag krävs egna sparåtgärder.
Höstens kommunekonomiprogram från statsrådet är som väntat trist läsning.
Den svaga konjunkturen påverkar skatteintäkterna negativt, samtidigt som utgifterna stiger till följd av löneökningar, arbetslöshet och investeringsbehov. Skillnaderna mellan kommunerna är stora – särskilt mindre kommuner med färre än 5 000 invånare drabbas hårt.
Trots att statsbidragen till kommunerna ökar med cirka 3 procent till totalt 5,9 miljarder euro år 2026, kvarstår obalansen mellan inkomster och utgifter. Statsandelen för kommunal basservice uppgår till 3,55 miljarder euro, men justeringar och nedskärningar minskar det faktiska stödet. Reformen av stödet för förskole- och grundutbildning bidrar med 91,7 miljoner euro.
Kommunerna förväntas fortsätta med egna anpassningsåtgärder. Även om skatteintäkterna kan öka nästa år, bromsas utvecklingen av minskade statsbidrag. Kommunalskatten är redan högre i små kommuner, men deras skatteintäkter per invånare är ofta lägre än genomsnittet.
Kommunekonomiprogrammet, som bereds av finansministeriet tillsammans med centrala aktörer, ger en fördjupad bild av läget och utgör underlag för budgetberedningen.