Tusentals nya invånare varje år – så ska Esbo hålla jämna steg

Hur kan en stad växa så snabbt och samtidigt göra det hållbart?

Det är en fråga som både politiker och tjänstemän i Esbo arbetar med.

När de allra flesta av Finlands 308 kommuner kämpar med sjunkande invånarantal är situationen den motsatta i Esbo. Staden har 326 000 invånare och är enligt Åbo stads strategidirektör Timo Aro tillsammans med Helsingfors och Tammerfors en av de tre kommuner som växer snabbast i Finland.

Esbo har växt i ryslig fart de senaste decennierna, vilket Kommuntorget uppmärksammat även tidigare. Vid millennieskiftet var invånarantalet 214 000 (Statistikcentralen).

Ledamoten i stadsfullmäktige Karin Cederlöf från Svenska Folkpartiet säger att Esbos invånarantal växer med ungefär 6000, under somliga år 8000, invånare per år. Cederlöf ser inte att inflyttningen till staden skulle stanna av.  

Cederlöf ser möjligheter med Esbos tillväxt. Fler invånare betyder förutom flera bostadsområden också flera daghem och skolor.

Sedan millennieskiftet har även enorma köpcentrum som Sello i Alberga och Iso Omena i Mattby byggts, som förändrat de respektive stadsdelarna i grunden.

— Alberga har utvecklats till stadens knutpunkt för kollektivtrafiken, säger Esbo stads direktör för strategi och utveckling Pasi Laitila.

Cederlöf betonar samtidigt att de olika områdena i Esbo måste få behålla sin särprägel. Förutom Alberga och Mattby är också Esboviken, Esbo centrum, Hagalund, Köklax och Kalajärvi centrum i staden. Esbos centrum har alla en särskild prägel.

— Det är viktigt att invånarna i de olika delarna i Esbo trivs och känner igen sin hemkommun. Många esbobor känner också stark koppling till sin egen stadsdel, säger Cederlöf.

Socialt hållbar stadsplanering

I och med att tusentals nya invånare flyttar till Esbo varje år måste nya bostäder byggas i rask takt. Cederlöf poängterar att det behöver byggas olika typer av bostäder – höghus, radhus, egnahemshus med mera – och att de olika stadsdelarna får ha kvar sin egen särprägel.

Stadsfullmäktiges första vice ordförande Maria Guzenina (SDP) håller med Cederlöf. Enligt Guzenina från Mattby har Esbo gått alltmer från att vara en villastad med relativt glest bebyggda områden till att man bygger tätare och husen blir högre.

— Det är viktigt att bostäder i områden i Esbo inte byggs särskilt för en viss grupp av personer. Det är i stället viktigt att man bygger de olika områdena i Esbo där både yngre och äldre, par och barnfamiljer med flera trivs och vill bo.  

Enligt Guzenina finns det många fördelar med att bygga bostäder som passar människor i olika åldrar, livssituationer och inkomstgrupper.

— Det här är en viktig del av hållbar stadsplanering, som bidrar till starkare gemenskap och mindre segregation.

När barnfamiljer, unga vuxna, ensamstående, pensionärer och andra grupper bor i samma område skapas fler naturliga möten i vardagen. Det kan bidra till ett mer livskraftigt lokalsamhälle.

— Jag hoppas människor i olika livssituationer och åldrar fortsättningsvis kan mötas och trivas i samma område.

Att planera nya stadsdelar med en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer för att skapa socialt hållbara och livskraftiga områden är viktigt. Det anser hon att staden har gjort bland annat i Köklax och i Storhagalund.  

Fortsatt befolkningsökning?

Enligt befolkningsprognoserna fortsätter Esbos invånarantal att växa. Guzenina säger att förutom inflyttningen ökar även antalet barn i Esbo, vilket också staden uppger.

Cederlöf frågar sig också hur länge Esbo i praktiken kan växa med flera tusen invånare per år. Att bereda ny mark för att bygga bostäder för så många personer kommer att förändra Esbo i grunden. Tillväxten måste vara hållbar.  

Laitila från Esbo stad säger att man tar i beaktande i sin planering ekologisk hållbarhet.

— Koldioxidneutralitet är i vårt fokus när vi utvecklar staden.

I dagsläget är det främst de södra delarna av Esbo som är utbyggda i stora centrum, medan den norra delen av kommunen – där nationalparken Noux finns – består fortsättningsvis till stor del av landsbygd.

Att bevara grönområden har varit viktigt för Cederlöf. Hon vill fortsättningsvis arbeta för att man tar naturen i beaktande vid stadsplanering.

— Jag ser det också som ändamålsenligt att de norra delarna av Esbo får behålla sin särprägel i stället för att områdena där ska byggas ut och urbaniseras på samma sätt som Esbos södra delar.

Något som Cederlöf trots allt vill utveckla i de norra delarna i Esbo är kollektivtrafiken. I de södra delarna i staden finns goda buss-, tåg- och metroförbindelser.

— Stadsbanan, som för tillfället byggs, är ännu en investering i goda förbindelser, säger Laitila.  

Den planerade västbanan från Åbo till Helsingfors kan komma att förbättra möjligheterna för Esbobor i kommunens norra delar att färdas till och från huvudstaden. Men projektet är ännu i sin planeringsfas. Västbanan skulle gå igenom Hista i Esbo och staden planerar utveckla Hista, men utvecklingen i området är starkt kopplad till den planerade järnvägen.

— SFP i Esbo motsätter sig västbanan, på grund av projektets kostnader och omfattande miljökonsekvenser, säger Cederlöf.

Större än Helsingfors?

Med tanke på att Esbo har vuxit med nästan 50 procent sedan millennieskiftet finns det vissa som frågar som om Esbo kan bli Finlands största stad till befolkningen. Det tror inte Cederlöf.

Laitila är av samma åsikt. Han inflikar att Helsingfors invånarantal växer i snabbare takt än Esbos.

— Med tanke på att också Helsingfors växer, och att huvudstaden redan nu har flera hundratusen invånare fler än Esbo, ser jag inte att Esbo går om Helsingfors i invånarantal under en överskådlig framtid, säger han.

Också HBL skriver om Helsingfors befolkningstillväxt, som under det här året förväntas gå över gränsen på 700 000 invånare.  

Svenskan har en framtid

Alla tre ser att svenskan har en framtid i Esbo. Guzenina ser positivt på stadens tvåspråkighet och hon hoppas att svenskans ställning inte försvagas i Esbo.

— Det är viktigt att svenskspråkiga Esbobor får betjäning på sitt eget modersmål, säger Maria Guzenina.  

I de flesta av de 32 kommuner som utgör Svenskfinland blir finlandssvenskarna färre. Men i städer som Esbo, Helsingfors och språkön Tammerfors ökar de svenskspråkiga.

Också Laitila tror att finlandssvenskarnas antal i Esbo kan hållas stabilt, med potential att ytterligare öka.  

— Jag ser att staden har fungerande service också på svenska, säger han.

Cederlöf lyfter fram de uppgifter som Hufvudstadsbladet publicerat om att de svenskspråkiga i Esbo har blivit fler under de senaste åren.

Svenskan har en stark tradition i Esbo, med många starka föreningar, inflikar hon.

Cederlöf nämner Focus Mattliden i Mattby. Focus Mattliden är ett projekt som syftar på att stärka det finlandssvenska i Esbo, framför allt i Mattby. Planen är att skapa ett skolcampus där skolor, daghem, kulturverksamhet och bostäder bildar en helhet runt det nuvarande skolcentret.

I Mattby finns högstadiet och gymnasiet Mattliden. Det senare är Svenskfinlands största gymnasium.

Men det finns flera åtgärder för att stärka finlandssvenskarnas, som utgör sex procent av stadens invånare, ställning i Esbo än byggandet av kulturkvarter. Det handlar bland annat om att integrera fler immigranter på svenska.

Enligt stadens uppgifter har över 25 procent av invånarna ett annat modersmål än finska eller svenska. De allra flesta invandrare i Esbo integreras på finska.

Men Esbo stad har anställt en koordinator som arbetar med att främja integration på svenska i staden.

— I SFP hoppas vi att fler immigranter väljer svenska som integrationsspråk i framtiden, säger Karin Cederlöf.