Uppsägningar av kommundirektörer är kniviga – vad gäller egentligen?
Det är oroande om tröskeln för att säga upp en kommundirektör blir onödigt hög, bedömer Kommunförbundets chefsjurist Juha Myllymäki.
Läs den ursprungliga artikeln på Kuntalehti.fi.
Kan en kommundirektör avsättas på grund av bristande förtroende? Ja, det är möjligt, men då ska man vara noggrann med att hålla sig strikt till saken.
– Misstroende är en fråga om ändamålsenlighet, och det viktigaste beviset på misstroende är ett beslut med kvalificerad majoritet i fullmäktige, säger Kommunförbundets chefsjurist Juha Myllymäki.
– Ändamålsenlighet syftar i juridiken på ett brett utrymme för bedömning. Det handlar om beslut som baseras på vad som är rimligt, nyttigt eller mest effektivt – inte enbart på vad som är lagligt.
Förtroende finns – eller finns inte.
Ett speciellt fall
Frågor om uppsägning av kommundirektörer har på senare tid väckt förvirring genom några rättsfall.
Dessa fall har skapat frågetecken även bland juridiska experter.
Förvaltningsdomstolen i Tavastehus upphävde under förra vintern Sysmä kommuns fullmäktigebeslut, genom vilket kommundirektören Marketta Kitkiöjoki sades upp hösten 2023.
Kommunen motiverade uppsägningen med bristande förtroende, men enligt förvaltningsdomstolen presenterades inte tillräckliga bevis för detta.
Juha Myllymäki medger att avgörandet i Sysmä-fallet väcker frågor.
Domstolen konstaterade att det inte hade påvisats någon grund för uppsägningen.
Detta beslut är kanske det mest intressanta när man funderar på hur sådana ärenden kommer att utvecklas i fortsättningen.
Myllymäki påminner om att kommunen har överklagat beslutet, och det återstår att se vad högsta förvaltningsdomstolen eventuellt kommer fram till.
Utifrån kommunallagen
Fallet med Luumäkis tidigare kommundirektör Risto Alaheikka har också väckt stort intresse.
Kommunfullmäktige avsatte Alaheikka i januari i fjol. Han överklagade beslutet till förvaltningsdomstolen.
Domstolen ansåg uppsägningen vara olaglig och upphävde fullmäktiges beslut i slutet av året.
Därefter nådde parterna en förlikning, och fullmäktige godkände att 233 000 euro betalas i avgångsvederlag till Risto Alaheikka.
I Nyslott överklagade tidigare stadsdirektör Janne Laine framgångsrikt sin uppsägning till förvaltningsdomstolen.
Staden söker ändring hos högsta förvaltningsdomstolen.
Myllymäki påpekar att förvaltningsdomstolen i dessa fall inte tog ställning till själva grunderna för uppsägningen.
Av fallen i Luumäki och Nyslott kan vissa ha fått en felaktig bild av att misstroende kan prövas i domstol.
– En vanlig tjänsteinnehavare kan inte sägas upp på grund av misstroende. Men enligt kommunallagen kan en kommundirektör det.
I dessa fall påpekade förvaltningsdomstolen att den som överklagat inte hade hörts på ett korrekt sätt. Det handlade alltså om formella fel.
Avtal hjälper
Juha Myllymäki har på senare tid funderat på uppsägningsfrågor på en mer allmän nivå.
Han påpekar att direktörsavtal, som blivit vanligare sedan 2000-talet, har klargjort situationerna även vid uppsägning på grund av misstroende.
– Med hjälp av dessa avtal har man kanske kunnat undvika långa och belastande uppsägningsprocesser. Före deras genomslag fanns det situationer där kommundirektörer överklagade uppsägningsbeslut, som sedan behandlades i förvaltningsdomstol.
– Tvisterna minskade när avtalen blev vanligare. I avtalen kan man komma överens om vilken ersättning kommundirektören får i en misstroendesituation.
Direktören måste dock inte acceptera den ersättning som avtalats, om hen anser uppsägningen vara olaglig.
– Faktum är ändå att en kommundirektör kan sägas upp betydligt lättare än andra.
Myllymäki anser att det allmänt accepteras att tröskeln är lägre för kommundirektörer än för andra tjänsteinnehavare.
– Som motvikt finns avgångsvederlag, och kommundirektören måste acceptera att hen kan sägas upp lättare. De allra flesta gör det. De känner till spelreglerna.
Att överklaga uppsägningar leder oftast till fler problem.
– I regel för båda parter.
– Rättsprocesser efter uppsägningar skapar också oro i kommunen och fördröjer rekryteringen av en ny direktör, säger Myllymäki.
Bygger på förtroende
En kommundirektör kan förlora de förtroendevaldas förtroende av många olika skäl.
– Alla tappar inte nödvändigtvis förtroendet av samma anledning.
Det är klokt att undvika att göra uppsägningsprocessen onödigt komplicerad, betonar Myllymäki.
Även i svåra situationer finns det skäl att försöka nå en uppgörelse.
– Ordförandeskapets roll är helt central i processen. De förtroendevalda bör noggrant överväga alternativen och hur man går vidare.
Genom diskussioner mellan styrelsen och direktören kan man komma överens om att samarbetet avslutas på vissa villkor, med stöd av de politiska grupperna.
– Kommundirektören verkar på politiskt förtroende. Bråk leder sällan till ett bättre slutresultat.
– De förtroendevalda kan meddela kommundirektören att samarbetet upphör på grund av bristande förtroende. Då bör det redan finnas diskussioner i bakgrunden mellan de politiska grupperna.
I praktiken går det inte alltid smidigt att avsluta ett samarbete på grund av misstroende.
– Om kommundirektören inte går med på detta kan styrelsen först föreslå att fullmäktige tillsätter en tillfällig kommitté för att bereda ett avsättningsärende.
– Alternativt kan ärendet initieras om en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna föreslår det.
Om fullmäktige beslutar att tillsätta en sådan kommitté måste arbetet göras noggrant.
– De berörda ska höras. Det får inte finnas diskriminerande grunder för uppsägningen. Det är inte nödvändigt att visa specifika fel eller försummelser.
Missnöje kan uppstå av många olika orsaker, och alla behöver inte specificeras.
– Fel i hörandet kan uppstå delvis för att de förtroendevalda tror att man måste hitta enskilda försummelser eller tjänstefel, vilket kan leda till en onödigt tung och detaljerad process.
I grunden handlar det bara om huruvida förtroende finns eller inte. Risken för formella fel ökar om processen görs onödigt komplicerad.
– Misstroende kan inte alltid reduceras till en enskild handling.
En fungerande lag
Juha Myllymäki bedömer att lagen hittills har fungerat relativt väl även när det gäller uppsägning av kommundirektörer på grund av misstroende.
Han anser att det också framöver är möjligt att den nuvarande lagstiftningen fungerar i sådana situationer.
Möjligheten till formfel eller tvister kan dock aldrig helt elimineras.