Paavo Arhimäki samtalar med människor mellan marknadsstånd på Hagnäs torg i Helsingfors.
Förtroendevalda och tjänstepersoner får ofta stå ut med kritik som saknar både rim och reson. Här är det en av de biträdande borgmästarna i Helsingfors, Paavo Arhimäki, som träffar väljare på inför kommunalvalet 2025 på Hagnäs torg.

Alexander Eriksson: Serviceattityd med teflonskal

Tjänsteinnehavare är skyldiga att betjäna allmänheten. Men hur betjänar man allmänheten bäst då beslut måste fattas men allmänhetens åsikter om vad som är bäst varierar stort? Alexander Eriksson berättar om ett halvår som gav en ovanligt konkret lektion i kommunal demokrati.

Publicerad

Salen fylldes av stadsbor som hade kommit för att höra varför staden hade fattat beslut som upplevdes som orimliga. De ledande tjänsteinnehavarna samt ett par förtroendevalda började ta sig ut på scenen för att bokstavligen sätta sig på ”de anklagades bänk”, redo att besvara invånarnas frågor. Säkerhetsvakter fanns på plats för säkerhets skull. Rummet sjöd av ilska…

Vissa sticker på utbyte utomlands, själv for jag till Fredrikshamn.

Alexander Eriksson

Vissa sticker på utbyte utomlands, själv for jag till Fredrikshamn. Under ett halvt år hade jag nämligen äran att beviljas tjänstledighet från Kommunförbundet för att jobba som vikarierande stadssekreterare och stadsjurist vid Fredrikshamns stad.

Fredrikshamn är en stad med knappt 20 000 invånare en bra bit utanför några riktigt stora orter, vilket betyder att den är av just perfekt storlek för en som vill ha en sann erfarenhet som högre tjänsteinnehavare. I denna storleks stad finns det nämligen oftast bara en jurist, vilket gör arbetsuppgifterna mångsidiga. Därtill bevakar lokalmedia staden aktivt, vilket gör att man får hantera publicitet på ett helt annat sätt än på en större ort.

Och publicitet blev det. Under en kort tid fattades det beslut som väckte ramaskri. Stadens tekniska central beredde fastighetsöverlåtelser med konsekvenser som av många stadsbor uppfattades som dramatiska, nedläggningar av skolor och annan service planerades, samtidigt som staden även genomförde samarbetsförhandlingar. En enda fastighetsöverlåtelse gav upphov till över 240 begäranden om omprövning och delvis till följd av detta beslut ordnades en invånarträff till vilken det kom över hundra stadsbor. På detta tillfälle skrek en man bland annat att staden nog behöver en bättre jurist än undertecknad, efter att jag enligt mig själv endast hade citerat lagen. På sociala medier anklagades jag och kollegor för lögn. Det var bara att i tysthet tacka för feedbacken.

Men så fungerar det i lokaldemokratin. Vissa beslut väcker starka känslor och som tjänsteinnehavare kan man inte börja tycka synd om sig själv så länge som gränsen för vad som är olagligt inte överträds. I stället gäller det att hålla huvudet kallt och se till att den egna beredningen är välutförd så att eventuella impopulära beslut kan försvaras, åtminstone för egen del. En tjänsteinnehavare bör med andra ord ha en god serviceattityd, men för den egna hälsans skull likväl ett visst teflonskal. Detta återspeglas i praktiken perfekt genom ett invånartillfälle där en tjänsteinnehavare besvarar kritiska frågor.

… stadssekreteraren tittade ut i massan av arga stadsbor strax före det dramatiska invånartillfället skulle inledas och kritiken börja regna ner likt ett ösregn vid åska och viskade till stadsdirektören: ”Nu befinner vi oss nog i den innersta kärnan av tjänsteinnehavarrollen”. Stadsdirektören nickade. Fullmäktiges ordförande hälsade alla välkomna …

Powered by Labrador CMS