Bella Alén: Alumnerna som håller kommunen i gång
När kommunernas framtid diskuteras kretsar debatten ofta kring ekonomi, skatter, inflyttning och serviceutbud. Det är viktiga frågor, men alltför sällan talar vi om den resurs som i slutändan avgör om en kommun kan utvecklas och förnya sig: människorna.
Kommunernas viktigaste resurs syns inte alltid i budgetar eller strategidokument. Den går till jobbet varje morgon.
På hälsocentralen, inom småbarnspedagogiken, på tekniska sektorn, inom kulturverksamheten, i förvaltningen och i utvecklingsprojekt runt om i landet arbetar människor vars kunskap och kompetens har byggts upp vid yrkeshögskolor och universitet. Många av dem är alumner som valt att stanna kvar, återvända eller bygga sin karriär i den kommun där de lever och verkar.
Ändå behandlas högskolor och yrkeshögskolor ofta som om deras främsta uppgift vore att utbilda studerande. Deras betydelse är betydligt större än så. De är motorer för regional utveckling, kompetensförsörjning och framtidstro.
Om kommunerna vill vara attraktiva att bo, arbeta och investera i behöver de också fundera på var framtidens kompetens kommer ifrån. Vägar, byggnader och digital infrastruktur är viktiga investeringar, men utan utbildade människor finns ingen som utvecklar verksamheterna, leder förändringen eller hittar lösningar på morgondagens utmaningar.
Bakom många av de tjänster vi tar för givna finns en alumn från en yrkeshögskola eller ett universitet.
Statistiken visar också att högskoleutbildning har en central roll i kommunsektorn. Kommunsektorn sysselsatte 216 500 personer år 2024. Av dessa hade 35 procent en lägre högskoleexamen och 17 procent en högre högskoleexamen. Det innebär att drygt hälften, sammanlagt 52 procent, hade en högskoleutbildning. Till de lägre högskoleexamina hör bland annat yrkeshögskoleexamina.
Bakom dessa siffror finns tiotusentals personer med examen från yrkeshögskolor och universitet som varje dag arbetar inom kommunsektorn. De planerar, utvecklar, leder, vårdar, undervisar och skapar de tjänster som invånarna möter i sin vardag.
Det finns skäl att lyfta fram alumnernas betydelse tydligare än vi gör i dag. När vi talar om kommunal livskraft handlar diskussionen ofta om företagsetableringar, investeringar och befolkningsutveckling. Men bakom varje företag, varje utvecklingsprojekt och varje kommunal tjänst finns människor med rätt kompetens.
Kommuner konkurrerar i dag inte bara om invånare. De konkurrerar också om kunnig arbetskraft. Därför borde relationen till lärosätena vara en strategisk fråga för varje kommun som vill utvecklas långsiktigt. Det handlar inte bara om att locka unga att studera. Det handlar om att skapa förutsättningar för att de ska vilja återvända, stanna kvar och använda sin kompetens i regionen.
Samtidigt visar Framtidsbarometern 2025 från Sitra att finländarnas framtidstro har försvagats när det gäller både den egna hemkommunen och Finland som helhet. Samtidigt finns en stark tro på att framtiden går att påverka.
Just därför behöver vi tala mer om kompetens som en framtidsfråga. I sitt framtidsarbete lyfter Sitra fram kompetens, förnyelseförmåga och samarbete som viktiga faktorer för regional livskraft och utveckling. För kommunerna borde budskapet vara tydligt: människor och kunskap är inte en kostnadspost. De är investeringar i framtiden.
Nästa gång du besöker biblioteket, hälsocentralen, daghemmet eller kommunhuset kan det vara värt att stanna upp en stund. Bakom många av de tjänster vi tar för givna finns en alumn från en yrkeshögskola eller ett universitet.
Alumnerna finns överallt omkring oss.
Det är hög tid att också börja se dem som en av kommunernas viktigaste resurser.
Opinionsskribenten Bella Alén är alumnkoordinator vid Yrkeshögskolan Novia och arbetar med alumnrelationer, karriärfrågor och nätverk mellan studerande, alumner och arbetsliv.