Ellen Forsström: Är Finland klassens bästa då det kommer till beredskap inom EU?
Finlands beredskap intresserar i Bryssel. Det finns en tanke om att vi i EU:s nordliga östgräns i alla fall är de som vet hur man hanterar förändringar i säkerheten.
I oktober 2024 skakar president Sauli Niinistö hand med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och överräcker den så kallade Niinistö-rapporten om unionens beredskap. Den här ska visa vägen för beredskapsåtgärder i den nya kommissionens politiska riktlinjer. Rapporten leder till EU:s första beredskapsstrategi som publicerades i mars 2025.
Övergripande säkerhet är nyckelordet i strategin, men för finländarna är konceptet inget nytt. Att se på säkerhet ur ett helhetsperspektiv har sina rötter i våra tidiga självständighetsår, vilket med tiden har formats till en modell på strategisk nivå. Nu har den också ett namn: Verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten.
I Samhällets säkerhetsstrategi som publicerades 2025 målas en tydlig bild av hur övergripande säkerheten ska fungera i praktiken. Samhällets mest avgörande funktioner hålls i gång tack vare ett nära och aktivt samarbete mellan myndigheter, företag, organisationer och helt vanliga medborgare. Kommunerna bär ett stort ansvar: de håller i gång vardagens grundläggande tjänster och ser till att infrastrukturen fungerar. Genom att upprätthålla förutsättningarna som krävs för samarbetet utgör kommunerna grunden för hela samhällets resiliens.
Kommunerna bär ett stort ansvar: de håller i gång vardagens grundläggande tjänster och ser till att infrastrukturen fungerar.
I och med beredskapslagen, som också uppdateras som bäst, har kommunernas ansvar också förstärkts. Lagen säger att kommuner med hjälp av beredskapsplaner ska klara av att trygga sin verksamhet även i undantagsförhållanden. Förutom den finländska lagstiftningen finns också EU-lagar som inverkar på kommunerna. Genom CER-direktivet stärks den kritiska infrastrukturens resiliens och NIS 2-direktivet fastställer starkare skyldigheter för vatten- och energiförsörjningen än den finska lagen.
EU:s beredskapsstrategi är ändå bara ett år gammal. I en färsk kolumn i tidningen Euobserver påpekar forskaren Miro Sedlák att Finland är ett av de få länderna i unionen som redan i praktiken förverkligar det som i Bryssel ännu skissar fram. EU kan lära sig av Finland, skriver Sedlák. Kommissionen har ändå redan publicerat sina synpunkter på hur beredskapslager och medicinförsörjning ska förstärkas. Också EU:s östliga gränser har fått uppmärksamhet i och med den nya strategin som understryker livskraftiga östliga gränsområden.
Kanske ett av de mest konkreta sätten som EU kan stödja beredskap i Finland är genom CEF-finansieringsinstrumentet, på svenska Fonden för ett sammanlänkat Europa. Just nu förhandlar EU om den kommande fleråriga budgetramen för åren 2028–2034. Det här avgör hur medel ska riktas i framtiden. Det nya CEF-förslaget betonar militär rörlighet starkare än förr, vilket kan öppna upp för nya finansieringsmöjligheter också för kommuner – bland annat då det gäller infrastruktur som kan användas i både civila och militära syften, såsom järnvägar och vägar.
Men nog om EU-förkortningar. Kommunförbundet upprätthåller de finska kommunernas röst i Bryssel och fortsätter påminna EU-beslutsfattare om de lokala myndigheternas viktiga roll i att bygga säkerhet. Även om skryt inte hör till den finländska kulturen, har de finländska kommunerna just nu en unik möjlighet att visa vägen för hela Europa när det gäller lokal beredskapskompetens.