Johanna Lindholm: Att skriva så alla förstår
I slutet på maj firades den internationella dagen för lätt språk. I Finland gäller det uppskattningsvis 11–14 procent av befolkningen – upp till 750 000 personer. Dessutom har många fler nytta av lätt språk i vissa situationer.
Alla människors lika värde och lika rätt att delta i samhället är en självklarhet för de flesta. Varför är vi då så dåliga på att använda ett språk som alla begriper?
I slutet av maj firade vi internationella dagen för lätt språk.
Lätt språk är till innehållet, ordförrådet och strukturen lättare att läsa och förstå än det språk som vi vanligen använder.
Det hör till kommunens uppgifter att berätta för sina invånare om vad den gör. Invånarna har rätt att vara med
och berätta vad de tycker och vad de behöver.
För att kunna tycka till och säga sin åsikt måste invånarna förstå vad kommunen gör.
Kommunen ska därför berätta om sin verksamhet på ett sätt som de flesta förstår.
Språket ska vara klart, tydligt och begripligt.
Dessutom behöver ungefär 11–14 procent av de som bor i Finland information på lätt språk. Det kan till exempel bero på svårigheter att läsa, demens, hjärnskada, funktionsnedsättning, hög ålder eller att man ännu inte lärt sig så bra finska eller svenska.
Också de som inte är beroende av lätt språk gynnas av det.
De får information om det viktigaste utan onödiga ord.
Det finns kommuner som använder lätt språk.
Om fler kommuner vill göra det ska de planera och utbilda. Planering behövs till exempel för att välja vilken information som ska finnas på lätt språk.
Utbildning behövs för att lära sig skriva lätt språk.
Det kan hända att vi även behöver lite attitydförändring.
Vissa tycker det är viktigt att skriva krångligt.