Linnéa Henriksson: Vilken hatt skall en lokalpolitiker som känner finlandssvenskt ansvar egentligen ta på sig?

Det är inte riktigt ärligt att staten både betonar kommunernas ansvar för livskraften, hållkraften och dragningskraften, straffar dem som inte klarar sig och samtidigt – med en tredje hand – drar undan verktygen.

För någon vecka sen meddelade Novia att de flyttar sin verksamhet i Raseborg till Åbo. Detaljerna kring beslutet verkar ännu oklara.

Enligt den allmänna uppfattningen om politik förväntas politiker ha klara och tydliga och framför allt entydiga åsikter i olika frågor. Både journalister och forskare älskar att redogöra för politikers åsikter som om de alltid vore dikotomier. Antingen är man för eller så är man emot. Frågan om Novia är ett ganska bra exempel på hur många politiska frågor ser ut i praktiken, det vill säga att frågan ser olika ut, beroende på vilket perspektiv man anlägger.

Ur Raseborgs synvinkel är det ett olyckligt beslut. Enheten i Ekenäs har bidrag till arbetsplatser, studieplatser och människor som rör sig i stadscentrum. Enheten i Ekenäs idkar samarbeten inom närområde och har projekt tillsammans med näringslivet. Ur Raseborgs synvinkel är det också trist att Novias jättestora byggnad längs med Raseborgs vägen plötsligt kan komma att stå tom.

Ur Novias synvinkel är beslutet logiskt och en naturlig följd av den utveckling som just nu råder inom utbildningsområdet. Finland anses ha för många högskolor. Inom både utbildningsområdet (och många andra områden) anses regionala enheter allt oftare vara för små för att vara tillräckligt effektiva, konkurrenskraftiga, intressanta och framför allt ekonomiskt hållbara. Om man ansvarar för en yrkeshögskola där studentunderlaget blir mindre, kostnaderna ökar och intäkterna minskar, så är det ens ansvar att se över var man eventuellt kan minska utgifterna. Och de personer som gör dessa beslut inser ofta att effekterna på den ort som högskolan lämnar inte önskvärda. Det är sällan besluten skulle bero på att folk helt enkelt inte fattar.

Läs Novias pressmeddelande, 20.8.2025: Yrkeshögskolan Novia överväger flytt från Raseborg till Åbo

Det mesta av högskolornas finansiering kommer från undervisningsministeriet och består därför i grunden av skattemedel. Statsbudgeten är ansträngd. Ministeriet minskar finansieringen till högskolorna, utan att ta ställning till exakt hur högskolorna ska fylla hålet efter pengarna som uteblev. Det kan tyckas nonchalant men är också på många sätt sympatiskt, eftersom det garanterar en viss autonomi för högskolorna.

De riktigt stora problemen uppstår när samma orter samtidigt drabbas av nedskärningar både inom utbildningssektorn, vårdsektorn och kanske också någon annan sektor. Om alla stora organisationer samtidigt tycker att verksamheten på orter i ett visst storleksspann är för liten och kan dras in, blir följderna väldigt stora lokalt, trots att organisationerna var för sig ’bara drar in en liten bit’. Raseborg befinner sig just nu i en sådan situation. Det är inte muntert.

I mörka stunder kan man få för sig att staten talar med kluven tunga. Staten vill gärna betona kommunernas ansvar för sin egen utveckling. Det är ändå inte riktigt ärligt att både betona kommunernas ansvar för livskraften, hållkraften och dragningskraften, straffa dem som inte klarar sig och samtidigt – med en tredje hand – dra undan verktygen.

Ur finlandssvensk synvinkel är varje svenskt rum som stängs en bestående förlust. Samtidigt är det viktigt att de svenska högskolorna har tillräckliga muskler för att hävda sig i konkurrensen om de allt färre barnen.

Vilken hatt skall en lokalpolitiker som känner finlandssvenskt ansvar egentligen ta på sig?

Linnéa Henriksson är fullmäktigeledamot och stadsstyrelsemedlem i Raseborg. Hon är också medlem i Åbo Akademis styrelse. Åbo Akademi äger 75 procent av Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, vars huvuduppgift är att upprätthålla Yrkesskolan Novia.