Mari Pennanen: När föreningarna försvagas får kommunen betala priset
Nyheterna om nedskärningar i social- och hälsovårdsorganisationer låter inget skoj, men det är lätt att klicka vidare – det berör ju inte mig. Så verkar många tänka, men problemet är att det berör dig och mig. Och kommunen i högsta grad.
Ord som föreningsslakt, attack på medborgarorganisationer och krig mot civilsamhället strösslas omkring i diskussioner, texter och inlägg. Det kan kännas överdrivet, men det som pågår just nu är en förändring av vem som gör vad och varför i samhället. Och det går fort.
Ge föreningarna vettiga förutsättningar så levererar de demokrati och gemenskap.
Många saker fixar sig fortfarande på det lokala planet. Sedan urminnes tider har en förening ordnat social samvaro för äldre, en annan förening ordnar sitt årliga jippo och samlar pengar vilket betyder att barnen har en hobby och nästan av sig själv finns det både människor och saker som behövs när någon drabbas av en katastrof.
Föreningarna får stöd via sin centralorganisation vilket på svenska ofta är ”Finlands svenska X-förbund”. Förbundens arbete kan kännas fjärran, ofta för att man vet ganska lite om det arbete som förbunden sköter. Men det betyder inte att det är oviktigt, utan snarare att det ses som så självklart att vi inte ens förstår att vara tacksamma. Men om eller då det saknas märks det fort. Och det är det som håller på att ske nu.
Först var det nedskärningar riktade mot ungdomsorganisationer och den fria bildningen, just nu är det social- och hälsovårdsorganisationerna som är extra utsatta för attack.
Så värna om era föreningar. Gör allt ni kan för att de som år ut och år in ställer upp, fixar och ordnar ska vilja fortsätta. De som står vid fotbollsplanen, de som tar med barnen ut i skogen så de får skära sig i fingret och ha kul, de som koordinerar så ensamma äldre får besök och också får uppleva lucia varje år, de som gör att lampan i föreningshuset lyser och de som lär också nästa generations ungdomar hur det går till när man tillsammans blir ivriga, planerar, verkställer och fattar beslut.
Som vad behöver föreningarna av kommunerna då? Förutom ganska självklara saker som vettiga förutsättningar att verka, stöd och resurser så är det viktigt med ömsesidigt förtroende. Kommunen behöver visa respekt för föreningarna och för dem som är aktiva i dem. Det är också avgörande att minnas föreningarnas autonomi. Ingen annan kan säga vad en förening måste göra – det ska föreningen själv bestämma och de interna demokratiska funktionerna finns till av denna anledning. Långsiktighet i förhållande till föreningarna är också avgörande. Involvera föreningarna i de långsiktiga planerna och strategierna. Ge föreningarna cred helt enkelt.
I gengäld fortsätter de bygga demokrati och gemenskap, vilket betyder att kommunen på sikt behöver hosta upp färre tjänster och service då fler mår bättre och är aktivt delaktiga i samhället.
