Marianne Pekola-Sjöblom: Estland har igen överträffat oss

Först den viktigaste nyheten: 59,2 procent av de röstberättigade röstade i Estlands kommunalval. Valdeltagandet ökade för andra gången i rad, denna gång med hela 4,5 procentenheter. Däremot minskade valdeltagandet i våra kommunval i april för andra gången i rad till 54,3 procent.

I den imaginära tävlingen om valdeltagandet i kommunvalet mellan våra länder, ”landskampen mellan Finland och Estland”, förlorade vi med nästan fem procentenheter. I den nordiska kommunvalstävlingen ligger vi ännu mera efter – vi förlorade mot Norge och Island med åtta procentenheter, mot Danmark med 13 procentenheter och mot Sverige med hela 26 procentenheter!

Totalt 1 684 platser i kommunfullmäktige stod på spel i 78 kommuner i de estniska kommunalvalen. Knappt 9 700 kandidater ställde upp i valet, vilket motsvarar i genomsnitt 5,8 kandidater per plats i kommunfullmäktige och 124 kandidater per kommun. Det fanns något färre platser att fylla än i förra valet, men det finns också en kommun mindre. Antalet kandidater minskade med mer än 300, eller cirka tre procent. Denna förändring är dock liten jämfört med den nästan 16-procentiga minskningen av antalet kandidater i våra kommunval.

Enligt preliminära uppgifter på valmyndighetens webbplats röstade 27 procent av de röstberättigade i Estland och knappt 46 procent av alla röstande elektroniskt i detta kommunalval. Det är ungefär en procentenhet lägre än i det föregående kommunalvalet, högre än i EU-valet 2024, men lägre än i parlamentsvalet 2023.

De tillgängliga uppgifterna om den elektroniska röstningens inverkan på valdeltagandet bland olika åldersgrupper i Estland verkar åtminstone vara försiktigt positiva.

Estland är en pionjär och är fortfarande ett av få länder som använder online-röstning i allmänna val. Brasilien och Indien använder till exempel elektroniska röstningsmaskiner i vallokalerna, men har inte internetröstning som Estland. I Finland, liksom i många andra länder, har frågan undersökts och i vissa länder även testats.

I Finland testades elektronisk röstning i vallokaler med hjälp av elektroniska röstningsmaskiner för nästan 20 år sedan, i kommunalvalet 2008. Försöket genomfördes i Högfors, Grankulla och Vichtis. Testet kritiserades hårt eftersom vissa röster inte registrerades på grund av ett tekniskt fel i användargränssnittet. Problemets omfattning ledde till omval i försökskommunerna, och försöket fortsatte inte.

Sedan dess har online-röstning undersökts av två arbetsgrupper åren 2013–2015 och 2017. Online-röstning har dock inte utvecklats eftersom riskerna har ansetts överväga fördelarna.

Läs också (19.11.2021):Vad gjorde grannländerna bättre än Finland? – Danmark och Estland lyckades aktivera kommuninvånarna att rösta trots det allvarliga coronaläget

Förutom elektronisk röstning är ett annat särdrag i estniska kommunalval att rösträttsåldern är 16 år. Rösträttsåldern sänktes för första gången i kommunalvalet hösten 2017, det vill säga för två mandatperioder sedan. Bland andra europeiska länder kan 16-åringar rösta i lokalval i Österrike och Skottland samt i vissa tyska delstater.

I Finland har det vid flera tillfällen diskuterats att pröva en rösträttsålder på 16 år. Till exempel föreslog en arbetsgrupp som tillsattes av statsminister Juha Sipiläs regering 2018 ett försök där rösträttsåldern i kommunval skulle sänkas till 16 år för att öka valdeltagandet. Frågan gick dock inte vidare.

Erfarenheter från andra länder visar att en sänkning av åldersgränsen inte ger snabba resultat när det gäller att öka ungdomars deltagande, utan att det krävs utbildning och en förändring av den politiska kulturen för att stödja detta. Att öka demokratifostran har varit ett av de långsiktiga målen för de nationella demokratiprogrammen i Finland under åtminstone de senaste 20 åren.

Den representativa kommunala demokratin i Finland befinner sig ännu inte i kris, men genomgår definitivt en period av betydande förändringar. Trenden i valdeltagandet är en källa till oro, men inte den enda. I Estland har två lagtekniska förnyelser införts för att stödja demokratins utveckling så som beskrivits ovan: elektronisk röstning och en sänkning av rösträttsåldern till 16 år.

Jag anser att olika lagtekniska lösningar kan behövas även om de sannolikt inte kommer att fungera som snabba lösningar för att öka valdeltagandet. Valdeltagandet är starkt kopplat till den rådande samhälleliga situationen, aktuella politiska frågor och de ståndpunkter som politiska partier intar. Valdeltagande är också i hög grad en fråga om förtroende, attityd och känslor – hur viktigt anser väljarna det vara att rösta?

Kommunalvalet i Estland

Antalet representanter som väljs till kommunfullmäktige i Estlandregleras av landets kommunalvallag på samma sätt som i Finland.
Den estniska kommunalvallagen (7) anger det minsta antalet ledamöter i kommuner av olika storlek.
Minimitalet varierar från 7 ledamöter i kommuner med färre än 2 000 invånare till 79 ledamöter i kommuner med fler än 100 000 invånare.
I genomsnitt har fullmäktige 21 ledamöter.
I Estland fokuserade kommunalvalet på valveckan som inleddes den 13 oktober 2025 och kulminerade på själva valdagen den 19 oktober 2025
13–16 oktober: Vallokalerna var öppna i alla estniska valkretsar. Under denna period organiserades också röstning på väljarnas platser, på sjukhus, i kriminalvårdsanstalter och på dygnet-runt-öppna socialvårdsinstitutioner.
17–19 oktober: Möjligt att rösta endast i vallokalerna i väljarens hemort och genom hemröstning.
18 oktober: Förhandsröstningen vid vallokalerna och elektroniskt avslutades.
19 oktober: Möjligt att rösta endast vid vallokalerna. Källor: https://www.valimised.ee/en