Finland måste ha stabila förvaltningsstrukturer som långsiktigt tryggar båda våra nationalspråk, skriver Rurik Ahlberg.

Rurik Ahlberg: Slaget om demokratin

Redan nästa år är det riksdagsval. Efterfrågan efter enkla lösningar har vuxit och det är sannolikt att blickarna vänds mot kommunerna – igen.

Publicerad

I en tid när samhällsdebatten hårdnar, tilliten prövas och avståndet mellan människor och beslutsfattare upplevs som allt större, spelar kommunerna en allt viktigare roll. Det är på lokal nivå demokratin fortfarande känns nära och där invånare möter sina beslutsfattare i vardagen. De viktiga språkliga och kulturella rättigheterna förverkligas konkret i kommunerna.

Samhället präglas i dag av populism, faktaresistens, ekonomisk osäkerhet och global oro. Samtidigt förändras befolkningsstrukturerna snabbt, särskilt i södra Finland där det svenska är på reträtt. Den utvecklingen skapar med fog otrygghet. Då kommer vi till det tråkiga, men ack så viktiga: förvaltningsstrukturerna. Finland måste ha stabila förvaltningsstrukturer som långsiktigt tryggar båda våra nationalspråk.

Just nu är det viktigt att lyfta fram detta. Redan nästa år är det riksdagsval. Efterfrågan efter enkla lösningar har vuxit och det är sannolikt att blickarna vänds mot kommunerna – igen. För många kommuner, för många tjänstemän, alla dricker bara kaffe, ingen verkstad – vi har hört det förut. På 1990-talet var det ändå kommunerna som i hög grad bidrog till att Finland steg upp ur recessionen. Utan kommuner skulle det ha varit mycket svårare att hantera coronapandemin. De många kommunerna har i snabb takt berett vägen för utbyggnaden av vindkraft. Nu sker det för datacentraler. I själva verket är kommuner mycket flexibla och snabba med många hårt arbetande anställda, ofta med mager lön.

Tycker någon att vårdområdena i landet besluter i linje med det som befolkningen vill ha?

Rurik Ahlberg

De kommande åren kommer att visa vägen för Finlands demokrati. Förstå mig rätt, men det är säkert många som tycker att den nationella politiken inte motsvarar vad de önskar. Ser man från österbottnisk synvinkel på den nationella politiken, så är den nationella politiken mycket långt ifrån hur befolkningen i Österbotten röstat. Eller tycker någon att vårdområdena i landet besluter i linje med det som befolkningen vill ha? Utan att ta ställning till vilka de ekonomiska begränsningarna är, så är vi nu i en situation där endast kommunerna förverkligar en form av direktdemokrati. Med andra ord står mycket på spel om man nu blickar mot kommunerna som nästa sparobjekt. Inget mindre än vårt demokratiska system.

Vi har ett underliggande tryck från invånarnas sida att kunna påverka sina liv, och hur skatter de själva betalar används. Det finns en beställning på förståeliga system, system som man kan påverka. Aktivitet underifrån är alltid att föredra. Beslut som växer lokalt skapar legitimitet och tillit. Beslut ovanifrån ger passivitet.

Förvaltningsreformer sker av tradition i Finland uppifrån. Inför regeringsförhandlingarna bereds linjedragningar som har riktningen uppifrån ner.

Då kan det gå riktigt snett.

Powered by Labrador CMS