Adlercreutz: Dramatiska förändringar att vänta i grundskolorna

Det finska skolväsendet sätts i gungning på grund av demografiska utmaningar. Enligt undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) kommer befolkningsutvecklingen att ha dramatiska konsekvenser för kommunerna.

– Enligt Undervisnings- och kulturministeriets prognos kommer vi att ha omkring 100 000 färre barn i landets grundskolor före utgången av 2032. Det här innebär att kommunerna tvingas stänga cirka 150 grundskolor på olika håll i landet inom de närmaste sju åren, säger Anders Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska analysera de demografiska utmaningarna inom skolväsendet. Det är framför allt mindre kommuner i glesbygden som påverkas av de demografiska orosmolnen.

– I Helsingfors har antalet elever ökat i grundskolan de senaste 10 åren. Hos oss handlar svårigheterna i stället om att lyckas rekrytera tillräckligt med behöriga lärare. Vi har stundvis personalbrist, säger Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten på fostrans- och utbildningssektorn vid Helsingfors stad.

Över 5 000 kommunala beslutsfattare

Niclas Grönholm och Anders Adlercreutz kommenterade de svenska skolornas framtid på onsdagen på Kommunmarknaden i Berghäll i Helsingfors. Två dagars evenemanget Kommunmarknaden samlar i år cirka 6 700 besökare.

Minna Lindberg, specialsakkunnig på Kommunförbundet understryker att det finns stora skillnader i jämförelsen mellan den finskspråkiga och svenskspråkiga demografin, vilket påverkar prognoserna.

– Professor Jan Saarelas forskning visar att antalet elever i de svenska grundskolorna också kommer att minska, men att den drastiska nedgången i elevunderlaget infaller lite senare än i de finskspråkiga skolorna, säger Lindberg.

Samarbete över kommungränsen

Enligt Adlercreutz kan den sjunkande nativiteten och den svajiga befolkningspyramiden tvinga fram nya lösningar i skolvärlden.

– Skolor behöver en viss mängd elever för att de ska fungera. Grundskolan hör ju till kommunernas närservice, men vi måste fråga oss vad som är en skälig skolväg och hur kommunerna kan samarbeta kring delningen av resurser inom utbildningsväsendet, säger Adlercreutz.

– Att samarbeta över kommungränsen är välkommet, men det innebär också risker och kan i värsta fall leda till att den svenska autonomin i utbildningsfrågor minskar, invänder Grönholm.

Svenskfinland inte en ö

Onsdagens paneldebatt tacklade också bristen på etnisk och språklig mångfald i de svenska skolorna i Finland.

– Det är viktigt att de svenska skolorna inte blir en isolerad ö i vårt land. Regeringen har ställt som mål att 5–10 procent av de invandrare som kommer till Finland ska integreras på svenska, säger Adlercreutz.

Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund lyfte fram den sydösterbottniska verkligheten.

– I Närpes växer antalet elever i kommunens skolor tack vare invandringen. Omkring 60 procent av eleverna har annat modersmål än finska och svenska. Det vi däremot saknar är läromedel som vore anpassade för våra behov. Vem vill jobba som lärare om det saknas böcker att sätta i händerna på eleverna, säger Björklund.

Adlercreutz medgav att det råder brist på svenska tryckta läromedel, vilket försätter svenska skolor i en ojämlik situation.

– Vi behöver handfasta böcker och tryckt material för läsningen av längre texter, men också digitala läromedel då det är ändamålsenligt. Båda måste finnas. Jag är orolig över den svenska lärostigen som alltför ofta förlitar sig till på digitala läromedel till 100 procent, säger han.

Artikeln har 19.9 preciserats med uppgiften om Kommunmarknadens besökarantal.