Beredskapen på Åland aktuell - oklarheter i samarbetet med fastlandet ska redas ut

Åländska och fastländska myndigheter samarbetar, men under pandemin uppstod oklara situationer.

Enligt självstyrelselagen för Åland hör ärenden som gäller befolkningsskydd och beredskap inför undantagsförhållanden till rikets behörighet, medan exempelvis brand- och räddningsväsendet och hälso- och sjukvården hör till landskapets behörighet. Eller som landshövding Marine Holm-Johansson uttrycker saken:

– Åland bestämmer över beredskapen under normalförhållanden men undantagsförhållanden och försvar är statens ansvar.

Därför behövs ett samarbete mellan åländska och riksmyndigheterna. Det regleras i en förordning och en samrådsdelegation är tillsatt. Den leds av landshövdingen med lantrådet, Ålands regeringschef, som vice ordförande.

Landshövdingen är chef för Statens Ämbetsverk på Åland som är ett regionförvaltningsverk. Ämbetsverket sköter därmed de beredskapsuppgifter som regionförvaltningsverken sköter på rikshåll.

– Vi samarbetar med åländska myndigheter och ett stort antal riksmyndigheter som gränsbevakningen, marinstaben, försvarsmakten, övriga regionförvaltningsverk, finansministeriet, inrikesministeriet, skyddspolisen, CKP, räddningsinstitutet, senatsfastigheter och försörjningsberedskapscentralen, säger Marine Holm-Johansson.

Åland som en ö i Östersjön är för sin försörjning beroende av fungerande transporter, främst till sjöss.

Finns lager

– Försörjningsberedskapen och kunskapen om följderna av eventuella störningar är därför ett viktigt fokusområde i vårt arbete, säger landshövdingen.

Grupper med utvalda medlemmar ansvarar för olika sektorer och samarbetar med försörjningsberedskapscentralen. Det finns också beredskapslager på Åland och de har utökats under senare år. Var de finns och vad de innehåller är dock ingenting som man går ut med.

– Ämbetsverket har i år anställt en projektledare för att arbeta med beredskapsfrågor på Åland. Projektledaren ska bland annat sammanställa en regional riskbedömning för Åland som sedan ska ligga till grund för en regional beredskapsplan för Åland.

Läs också, HBL Opinion, 6.11.25: Ålands demilitarisering är inte alls huggen i sten

Mer aktuellt nu

Katrin Sjögren, liberal politiker och Ålands lantråd, säger att beredskapsfrågorna blivit mycket mer aktuella nu än för ett antal år sedan. De kommer numera upp på agendan varje vecka. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har bidragit men Åland stresstestades också under pandemin och efter stormen Alfrida som drog över öriket i januari 2019 med många och långvariga elavbrott som en följd.

– Ålands grundberedskap är god. Vi har levt länge på våra öar och anpassat oss till verkligheten där bland annat vädrets makter kan ställa till det. Vi har också ett aktivt jordbruk och en relativt hög självförsörjningsgrad. Men visst finns det alltid saker som kan förbättras.

– Under pandemin uppstod en del otydligheter när det gäller behörighetsfördelningen mellan landskapet och staten. Det var inte alltid glasklart vem som skall fatta vissa beslut och vissa direktiv från ministerier i Helsingfors blev en källa till frustration eftersom vi har olika struktur och lagstiftning, säger Katrin Sjögren.

De otydligheter som kom i dagen under pandemin försöker man nu reda ut.

– Diskussionerna pågår. Vårt fokus ligger mer på den praktiska verkligheten medan man från rikshåll har en mer teoretisk inriktning, konstaterar hon.

Landshövdingen pekar inte ut något särskilt orosmoln i dagsläget.

– Men vi ska alltid vara beredda på att störningar kan drabba även Åland och därför behöver alla myndigheter och samhällsnyttiga verksamheter förbereda sig så att vardagen fungerar så väl som möjligt om något oväntat hände, säger Marine Holm-Johansson.

Artikeln har ursprungligen publicerats i Kommuntorget Magasinet 3/2025. Läs mera! Läs först! Prenumerara!, klicka här!