Från hot till hopp: ”Lovisa är ingen kriskommun”
Kommunerna lever i en tid av både sparkrav och satsningar.
När regeringens resultat från budgetförhandlingarna klarnat stod det klart att de värsta hotbilderna inte besannades. Däremot väntar utmaningar längre fram.
Tomas Björkroth är stadsdirektör i Lovisa. Han poängterar att kommunen länge väntat på en sväng mot det bättre. En ljuspunkt för Lovisas del i resultatet av regeringens budgetförhandlingar är satsningen på åtta miljoner euro som ska gå till utbyggnaden av Atomvägen. Pengarna används till att förlänga vägen ända ut till kärnkraftverket på Hästholmen.
– Vägen är helt nödvändig för att vi ska kunna locka investerare och bygga upp näringslivet i de delarna av Lovisa, säger Tomas Björkroth.
Sedan januari i år ansvarar kommunerna för arbetskraftsservice och integrationstjänster, medan social- och hälsovårdstjänsterna inte längre är deras ansvar.
Arbetslösheten är ett problem i Lovisa och i juli låg siffran på 12,4 procent. Kommunen arbetar med förebyggande insatser särskilt när det gäller ungdomsarbetslöshet och Björkroth ser positivt på att staten vill bidra genom att satsa på förbättrade rekryteringsmöjligheter för unga.
– Till exempel startpeng är något vi skulle vilja satsa på i vårt sysselsättningsområde, säger han.
Även om social- och hälsovårdstjänsterna inte längre belastar stadens ekonomi menar Björkroth att arbetsmängden knappast har minskat.
– Vi har inte fått något brev där det står att det här slipper ni göra. Det har snarare uppstått nya kontaktytor där kommunen definitivt har en roll, till exempel inom ungdomsarbete och skolans stödfunktioner.
Ekonomiskt sett har Lovisa en tillfällig bra sits tack vare en markaffär med Fortum i början av året. Köpesumman av tomten i Hästholmen var drygt tio miljoner euro. Men åren 2026-2027 väntas bli svagare. Trots det har Lovisa ett ackumulerat överskott och väntas stå stabilt.
– Någon kriskommun är Lovisa definitivt inte, säger Tomas Björkroth.
Statsandelarna till Lovisa är enligt budget drygt 8 miljoner euro för 2025, summan ser ut att bli 9 miljoner euro. Det är ungefär 10 procent av stadens budget år 2025.
Regeringen genomför även tilläggsnedskärningar på 30 miljoner euro i integrationstjänsterna. För Lovisa innebär detta inte någon drastisk ändring, eftersom cirka 100 personer omfattades av integrationstjänsterna i slutet av 2024. Totalt 883 av Lovisas knappt 15 000 invånare pratar ett annat modersmål än svenska eller finska.
På nationell nivå säger Minna Punakallio, chefsekonom vid Kommunförbundet, att regeringsförhandlingarna innebär en stor lättnad. De drastiska nedskärningarna som finansministeriet föreslog under ledning av Riikka Purra i mitten av augusti, bland annat 150 miljoner euro i statsandelar, 130 miljoner euro i integrationsstöd och 20 miljoner euro i fria bildningen, blev inte verklighet.
– Det var en enorm, mörk hotbild. När regeringspartierna redan samma kväll gick ut och sa att förslagen inte blir av var det exceptionellt, säger Minna Punakallio.
Men samtidigt är kommunernas statsandelar ständigt under lupp, när sparkraven ökar, framhåller hon. Redan i rambudgeten i våras beslöt regeringen att 75 miljoner av kommunernas statsandelar ska bort. Sysselsättningstjänsterna överfördes till kommunernas ansvar i början av 2025, vilket var under den värsta tänkbara tiden då arbetslösheten ökar, säger Minna Punakallio.
– Det kommer att försvinna 200 miljoner euro av kompensationen för sysselsättningstjänsterna till kommunerna eftersom behoven ökar så kraftigt.
Kommunernas största ekonomiska utmaningar gäller framåt 2026-2027, då både sysselsättningsläget, den ekonomiska nedgången och kapandet av statsandelar försämrar utsikterna.
– Kommunerna ska inte fokusera så mycket på statsandelarnas storlek, där är alltihop ett politiskt spel. Det kommunerna kan göra är att fokusera på att öka och stärka den egna skattebasen genom att öka näringslivets tillväxt. Kunskapsnivån måste höjas och arbetslösa omskolas för att möta arbetsmarknadens behov.
Därtill rekommenderar hon kommunerna att satsa på samarbete och lyfta blicken från det egna området till landskapsnivå, vilket redan är praxis då det gäller sysselsättningstjänster. Även skolor skulle kunna skötas på ett större område, menar hon.
Även om de värsta hotbilderna inte besannades är vägen full med utmaningar. Investeringar i infrastruktur, livskraft och kompetensutveckling är avgörande för att kommunerna ska klara de svårare åren som väntar, säger Minna Punakallio.
I Lojo har Petra Ståhl precis avslutat sin första vecka som stadsdirektör. Hon beskriver stämningen efter budgetförhandlingarna som försiktigt positiv.
– I augusti såg det ut som att det blir så stora nedskärningar att de slår direkt mot basservicen, som den grundläggande undervisningen och småbarnspedagogiken. Vi är lättade nu, men glada kan man inte kalla oss, säger hon.
Även i Lojo är arbetslösheten hög, runt 12 procent, och Ståhl är särskilt oroad över andelen långtidsarbetslösa.
– Det borde finnas en modell för långtidsarbetslösa så att vi lättare får reda på vem som egentligen ska vara långtidsarbetslösa och vilka som ska vara sjukpensionärer, något som vi har föreslagit för välfärdstjänsterna.
Hon bedömer att stadens ekonomi blir svår att få i balans.
– Lojo ska spara 1,5–2 miljoner euro årligen. Om det lyckas är ekonomin i balans år 2029. Lätt blir det inte, för vi måste hitta bestående besparingar.
En stor satsning är Västbanan, som delvis ska finansieras av kommunerna. Lojo fullmäktige tar ställning senare i höst. Den preliminära siffran för Lojo är 30 miljoner euro i det första skedet.
– I princip ser vi det så att kostnaden delas ut på flera år.
Andra investeringar som diskuteras i Lojo är en ny skola på cirka 30 miljoner euro. Därtill finns diskussioner om en ny simhall på 45 miljoner euro och byggstart tidigast 2029.
Ståhl oroar sig för nedskärningar i integrationstjänsterna.
– Om de som kommer inte lär sig språket och får jobb riskerar de att bli arbetslösa i stället. Det är inte riktigt genomtänkt, säger Petra Ståhl.
En hälsning till regeringen?
– Vi önskar inte nya uppgifter till oss. Även om social- och hälsovårdsutgifterna har försvunnit har vi fått tillräckligt med andra uppgifter.