Läste du detta: Öppenhetsregistret ger en unik inblick i finländsk påverkan och lobbying
Öppenhetsregistret kompletterar bilden av påverkan i Finland. Efter tre rapporteringsperioder finns 15 månader av data om påverkansarbete i landet.
Efter tre rapporteringsperioder har öppenhetsegistret samlat 15 månaders data om kontakter mellan beslutsfattare och intressenter. Det visar att möten ansikte-mot-ansikte är det mest effektiva sättet att påverka, även om det inte garanterar resultat.
Samlingpartiet lobbas flitigast, med över dubbelt så många möten som de nästkommande partierna Sannfinländarna och SDP. Näringslivet är betydligt mer aktivt än fackföreningsrörelsen, särskilt i kontakten med tjänstemän och ministrar.
Påverkan sker på flera sätt, och det gäller från EU-nivå till nationell lagstiftning. I Finland har över 1 200 organisationer registrerat sig i öppenhetsregistret, varav cirka 1 000 har rapporterat minst en kontakt. På EU-nivå är Finland en av de mest aktiva medlemsländerna sett till befolkning.
Formella kanaler för påverkan är deltagande i arbetsgrupper, remissförfaranden via utlåtande.fi (över 9 000 utlåtanden år 2024), och höranden i riksdagens utskott (ca 1 300 organisationer per år).
Välgörenhet och kampanjfinansiering är också en form av påverkan. Även om summorna är små i Finland, kan donationer skapa förväntningar på framtida tillgång till beslutsfattare.
Kritik mot registret har förekommit, särskilt när vissa företag (t.ex. tobaks- och vapenindustrin) inte rapporterat sina kontakter. Trots detta försvaras registret som ett viktigt verktyg för transparens.