Boris Renlund: Dagens situation påminner om första halvan av 1990-talet

Den nyblivne 90-åringen Boris Renlund dukar fram kaffe, glass och sachertårta när Kommuntorget hälsar på i hans hem i Sandsund, Pedersöre strax före midsommar.

Många minns Renlund som österbottnisk SFP-riksdagsledamot 1979-1995. Under perioden 1991-1995 var han ordförande för partiets riksdagsgrupp.

Boris Renlund, folkskollärare till yrket, trädde in i rikspolitiken när han med knapp marginal och cirka 5 500 röster knep det tredje österbottniska SFP-mandatet i valet 1979.

Renlund satt i granitborgen under det optimistiska och progressiva 1980-talet. I valet 1987 var hans popularitet på topp då han kammade hem 10 800 röster i Vasa valkrets.

Samtidigt har Renlund i sin tillbakablick en känsla av att reformivern i vårt land växte sig alltför stark på den tiden.

— De omfattande reformer som gjordes var baserade på en årlig tillväxt på tre procent. I samband med den drastiska nedgången 1991 blev det sedan ett hårt bakslag när landets BNP plötsligt sjönk med hela 7,1 procent.

Redan före det sista valet 1991 hade Renlund bestämt sig att det får räcka med rikspolitik för hans del. Han hade fått nog helt enkelt.

— Det var inte primärt den mycket tuffa perioden med östhandelns kollaps, protester, upprörda människor, ett stort antal konkurser och allt sämre statsekonomi som fick mig att ta det beslutet. Inför min numera avlidna hustru hade jag bestämt mig redan tidigare, betonar han.

Parallellt med den hektiska riksdagstillvaron ledde Renlund även kommun-fullmäktige i Pedersöre, en roll som han axlade 1969-1992.

— Jag blev invald i Pedersörefullmäktige 1968 och valdes genast till organets ordförande. Under hela min period i riksdagen missade jag endast ett fullmäktige-möte på hemmaplan. Till ett annat möte anlände jag försenad, framhåller han.

Det politiska språkbruket har blivit sämre

1995 kunde Boris Renlund gå i förtidspension och några fler politiska gärningar har det inte blivit efter dess.

— Jag fortsatte som statsrevisor fram till 1996. Det var ett uppdrag som jag hade haft från 1984 och som bland annat gick ut på att granska den nationella förvaltningen och ämbetsverk, biståndsverksamheten och ambassader.

Synpunkter och åsikter om politik och samhälle har den vitale 90-åringen fortsättningsvis gott om.

— Det förekom inga slitningar av modernt slag på 1980-talet. Diskussionerna i riksdagen var överlag mera sofistikerade. Dagens politiska språkbruk, där det inte saknas elaka och kränkande kommentarer, är definitivt sämre, framhåller Renlund.

Renlund tycker över lag att situationen för Finland inför det stundande riksdagsvalet 2027 påminner om läget i mitten av 1990-talet.

— Man kan dra paralleller till valet 1995 som var en vändpunkt. Det är möjligt att konjunkturerna kan vända mot det bättre efter nästa val. Förutsatt att krigen i Ukraina och Mellanöstern tar slut. En potentiell tillväxt är starkt kopplad till den globala utvecklingen.

Vad tror du om SFP:s möjligheter i det kommande valet?

— Att behålla det fjärde mandatet i Vasa valkrets ser ut att bli en utmaning. Inte heller finns det någon självklar och stark kvinnlig SFP-kandidat i Österbotten i det här skedet. Att hitta någon som kan ta över efter Anna-Maja Henriksson är svårt.

-- Att något valförbund inte åstadkommits i Åboland är en annan utmaning för partiet.

Renlund varnar för att den nationella skogsindustrin lever farligt med hårdande miljökrav och minskad efterfrågan på olika produkter. Nedläggningar av fabriker kan inte uteslutas, säger han.

Hur ser du på Rysslandsfrågan och det nationella NATO-medlemskapet?

— Man tycks ha glömt bort att det kommer en morgondag. Det vore absolut viktigt att få igång förbindelserna med Ryssland igen. Vi har ändå en 1 300 kilometer lång gräns mot Ryssland som är ett mycket viktigt ekonomiskt område för Finland.

— Apropå NATO bör man komma ihåg att försvarsalliansen har förändrats mycket på kort tid under Trump-administrationen. Att kunna samordna det europeiska försvaret mera effektivt är mycket viktigt i fortsättningen. Vi kan inte heller förvänta oss att USA ska stå för allt i det här sammanhanget.

Vad tänker du om klimatförändringarna och miljödiskussionerna?

— Tveklöst har det skett förändringar i klimatet. Men samtidigt visar till exempel fornlämningar att det alltid har förekommit varmare och kallare perioder genom historien. Nu verkar vi vara inne i en varmare period. Samtidigt hjälper mänskligheten till att förstärka effekterna via olika utsläpp.

Cyklar flera tusen kilometer om året

Boris Renlund är uppväxt i en småbrukarfamilj i Strömsholm, Larsmo.

Renlund utbildade sig till folkskollärare i Nykarleby och han har utövat läraryrket både i Forsby och Sandsund. På den sistnämnda orten, i gränstrakterna mellan Pedersöre och Jakobstad, har han haft sin fasta punkt sedan 1964.

Som pensionär har Renlund varit mån om att hålla sig i god fysisk form.

— När jag lämnade politiken gick jag med i Jakobstads Golf och blev även ordförande för föreningen. Jag spelade golf fram till 85 års ålder då jag valde att sluta på grund av en krånglande hälsporre.

Fortsättningsvis duggar cykelturerna i närområdet tätt för Renlunds del. Hittills har han trampat cirka 1 000 kilometer längs vägarna i år. Efter Kommuntorget-intervjun ämnade han göra en cirka 20 kilometer lång dagstur.

— På sistone har jag cyklat cirka 3 000 kilometer per år.

— Jag brukar också gå på gym och spela boule med en pensionärsgrupp i Pedersöre två gånger i veckan.

— Gräsklippning i diken och slänter är en annan nyttig motionsform för mig. I övrigt sköter en robotgräsklippare klippningen av gräsmattan, tillägger han.

Boris Renlund blev änkling 2006 då hustrun Britta gick bort. Hans särbo Anna-Lisa Åkerlund är bosatt i Kronoby.

Till familjen hör också sonen Kjell, affärsjurist i Vasa och barnbarnen Michelle, medicine doktor och specialiserande barnläkare i Vasa och Nico, diplomingenjör i Esbo.