I hjärtat världens bästa huvudstad – ”Jag ville komma till Finland och Helsingfors”

Jenni Pajunen återvände för 13 år sedan från USA:s huvudstad Washington till sin gamla hemstad Helsingfors.

– Det var självklart att jag ville komma till Finland och Helsingfors.

Under årtiondenas lopp har hon bott i olika delar av Helsingfors.

– Jag tillbringade min barndom och ungdom på Degerö, och senare har jag bott i Kronohagen, Brändö och de senaste åren på Skatudden.

Stadsdelen spelar roll.

Pajunen är samtidigt stolt över den stadsdel, stad och det land där hon bor.

– En människa kan ha överlappande identiteter.

Efter återflytten ställde Pajunen (Saml.) upp i kommunalvalet 2017. I valet satte hon som mål att göra Helsingfors till världens bästa huvudstad.

Helsingfors klarar sig i dag mycket bra i jämförelse med andra huvudstäder, anser stadsfullmäktigeledamoten.

– Helsingfors är visserligen liten och geografiskt något avsides jämfört med Washington, men livskvaliteten här är verkligen god. Förhållandet och balansen mellan arbete och fritid är betydligt lättare att uppnå här än i det amerikanska arbetslivet.

Enastående natur

Jenni Pajunen ser fler cyklister i Helsingfors än hon gjorde i Washington, där hon arbetade inom utvecklingsfinansiering vid Världsbankens huvudkontor.

- Jag tycker om att cykla, jag har ingen egen bil. När jag bodde i Washington var vi bara några få som cyklade till jobbet. Cykling var ännu inte särskilt vanligt i Washington då.

- Senare har förutsättningarna för cykling förbättrats där.

Förutsättningarna för cykling har förbättrats i USA också till exempel på Manhattan i New York, som är känt för sina skyskrapor. Pajunen ser denna utveckling som föredömlig.

- Om man kan bygga cykelbanor på Manhattan, så ryms de nog i Helsingfors.

- Jag vill dock inte att naturen ska köras över för snabbcykelstråkens skull.

Helsingfors är en bra cykel- och naturstad, berömmer Pajunen. I många städer kan man bara drömma om Helsingfors naturvyer.

- I världens städer finns nu en trend att göra dem grönare, i Europa strävar man till exempel efter att öka den gröna ytan.

- Också här i Helsingfors har vi ökat planteringarna och antalet träd, men det handlar mer om att skydda befintliga naturområden.

I Helsingfors finns det mycket natur där man kan tillbringa sin fritid.

- Vi har inte långt till sjön eller skogen. Jag vill ha fler bastur och badplatser.

Pajunen medger att hon blev förtjust i vinterbad efter att ha flyttat tillbaka.

- Det har varit ett bra sätt att klara de långa och mörka finska vintrarna.

Kulturens vagga

Pajunen, som arbetar som verkställande direktör för Hjärnstiftelsen, är vice ordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Helsingfors.

Hon är också ordförande för Helsingfors evenemangsstiftelses styrelse.

- Stiftelsen ordnar stadens stora evenemang, såsom julmarknaden, Lux Helsinki och Helsingfors festspel.

Olika evenemang och kulturutbudet ligger Pajunen varmt om hjärtat.

- Själv går jag på kulturevenemang av alla slag. Jag var till exempel nyligen på den östhelsingforsiska artisten Avaimens konsert på Allas Sea Pool och gick för att se operan Steve Jobs. Mitt barn går i skolan, så jag går också gärna på evenemang för barn.

Helsingfors och hela Finland är bland annat känt för musik på hög nivå sedan Sibelius tid, och naturligtvis också för arkitektur.

- Det kommande Arkitektur- och designmuseet på Södra kajen ger detta nya förutsättningar i världsklass, både för oss lokalbor och för turister.

Pajunen ser det som ett viktigt utvecklingsområde att Helsingfors får en ny arena, som i sin tur skulle locka fler internationella artister i världsklass till Finland.

Återvändare i åtanke

Genom sina egna personliga erfarenheter förstår Jenni Pajunen vad en återflyttning kräver av familjer och individer.

Hon anser det mycket önskvärt att finländare flyttar utomlands som unga, skaffar sig internationell erfarenhet, lär sig språk och nätverkar globalt.

Pajunen minns väl hur hon som yngre ville ge sig ut i världen.

- Viljan att förbättra världen förenades med äventyrslust.

Det är viktigt att människor som har flyttat ut i världen och vuxit upp i Finland med gott mod kan återvända till Finland.

Återflyttningens attraktionskraft måste främjas, fastslår Pajunen.

 - Vid återflyttning är det alltid helheten som avgör. Arbetsläget, familjeband, familjerelationer och om man flyttar ensam eller med familjen påverkar.

En av trösklarna kan till exempel vara om en utländsk make eller maka hittar arbete i Finland när sysselsättningsläget är svårt. En annan helt avgörande faktor är servicen för barnen, till exempel om barnen smidigt får plats i daghem och skola.

I Helsingfors skolor fick Pajunen en god grund för livet.

- Jag gick i språkbetonade skolor i Östra centrum, både grundskola och gymnasium. När jag studerade språk öppnade det också upp tanken på en internationell karriär för mig.

Pajunen har i fullmäktige drivit på för fler engelskspråkiga daghems- och skolplatser i Helsingfors. Det har funnits efterfrågan på en sådan politik, eftersom internationella och engelskspråkiga skolplatser är populära, vet hon.

- Om vi vill locka internationell kompetens, investeringar och återflyttare måste vi också kunna erbjuda högklassig engelskspråkig småbarnspedagogik och utbildning.

Likadana människor

Före Washington bodde Pajunen i Angolas huvudstad Luanda, där hon arbetade vid Världsbankens landskontor.

Uppgiften var att planera gemensamma utvecklingsprojekt och lånehelheter i nära samarbete med Angolas lokala myndigheter.

- Där var man tvungen att anpassa sig till att samhällets fungerande strukturer inte fanns, såsom här. Det var fruktansvärda trafikstockningar och mycket korruption.

Strömmen gick ständigt och att få rent vatten krävde ansträngningar. I Finland kan man be polisen om hjälp, men i Angola sprang många undan polisen.

I södra Afrika, vid Atlantens kust, stärktes Pajunens uppfattning om att människor är ganska lika överallt. I Angola kunde man till och med se att svårare levnadsförhållanden uppmuntrade människor till gemenskap.

- Man erbjöd lättare hjälp och tog hand om varandra när man visste att alla hade problem i det praktiska vardagslivet. Jag skulle önska mer av en sådan gemenskap även i Finland.

Angola gjorde också intryck på kulturområdet.

- I Angola fanns det verkligen fantastisk musik som man inte ens har hört här.

Runt om i världen

Före sitt arbete i Angola arbetade Jenni Pajunen vid Europeiska unionens delegation på Barbados, en självständig önation i östra Karibiska havet.

Pajunen reste på andra små karibiska öar för att planera och genomföra regionala projekt som finansierades av EU.

- EU är historiskt sett världens största givare av utvecklingsbistånd, påminner Pajunen.

- Från dess regionala delegationer sköts relationerna med tredjeländer.

Före de ovan nämnda utlandsuppdragen bodde Pajunen bland annat i Belgien och Chile på grund av arbete och studier.

- Jag var studerande och praktikant vid Finlands ambassad i Chile. I Belgien bodde jag i två omgångar, först 2003–2004 som konsult och sedan 2005 och 2006 på grund av mina magisterstudier.

- När jag hade bott många år utomlands kändes det fint att få arbeta internationellt. Och nu har det känts väldigt meningsfullt att kunna arbeta lokalt för min egen hemstad och försöka bidra till att saker och ting utvecklas i en bättre riktning här.

Viktigt arbete

Ekonomie magistern och magistern i EU-politik vill använda sin internationella arbetserfarenhet till nytta för Finland och Helsingfors.

Som verkställande direktör för Hjärnstiftelsen arbetar Pajunen i dag med frågor som förenar hjärnforskning, hälsoteknik, ledarskap och samhällspåverkan.

- I Finland finns det för närvarande cirka 1,8 miljoner människor som har någon neurologisk eller psykiatrisk diagnos. Siffran är häpnadsväckande. Det handlar om frågor som berör många, såsom framskridande minnessjukdomar, till exempel Alzheimer, samt psykiska problem bland barn och unga. Lösningar och bättre behandlingar för dessa sjukdomar kommer genom vetenskaplig forskning.

Hjärnstiftelsen samlar in privata donationer och delar ut stipendier till forskare och doktorander.

- Vi får inget statligt stöd.

Forskning som stöds av Hjärnstiftelsen ger ny kunskap och främjar på många nivåer en fungerande vardag för människor.

Forskning visar till exempel hur barns skolmiljöer kan utformas så att de stöder elevernas koncentrationsförmåga och minskar hjärnbelastningen.

- På samma sätt har levnadsvanorna en större roll än man tidigare känt till när det gäller att förebygga minnessjukdomar.

Pajunen vill att denna kunskap också ska utnyttjas i stadens beslutsfattande. I kommunalvalet 2025 var hennes slogan ”för ett hjärnvänligt Helsingfors”.

Gemensamma utmaningar

Under den gångna sommaren har frågan väckts från Vanda om vad som skulle hända om Vanda och Helsingfors gick samman. Efter att ämnet kommit upp har också Esbo i flera uttalanden nämnts som en del av de ovan nämnda funderingarna kring en kommunsammanslagning.

Skulle det som långvarig Helsingforsbo vara möjligt att föreställa sig en sammanslagning mellan huvudstaden, Vanda och Esbo, Jenni Pajunen?

- Ur ett internationellt perspektiv vore det utan vidare klokt att slå samman Helsingfors, Esbo och Vanda, i stället för att vi skulle ha en tredubbel förvaltning.

- Det skulle finnas mycket gott i det.

Det finns mycket i vår tid som kräver att staden koncentrerar sin uppmärksamhet och sina resurser, funderar Pajunen.

- När det gäller den geopolitiska situationen, säkerhetsfrågorna och klimatförändringen som hör samman med dessa finns det mycket som man inte kan påverka, och lyckligtvis också sådant som man kan påverka.

Pajunen talar gärna om att motverka segregation och om dess betydelse.

– Det här temat bottnar säkert också i min internationella bakgrund. I Angola såg jag vad extrema inkomstskillnader gör, när det finns ofattbart rika och ofattbart fattiga.

Pajunen, som värdesätter möjligheter till ett mer jämlikt liv, påpekar också att hon som samlingspartist anser det vara viktigt att var och en efter bästa förmåga tar sitt ansvar i samhället.

– Man vill uppmuntra till arbete och företagande.