Motionsexperter på Kommunmarknaden: Försoffningen står samhället dyrt
Kraftfulla satsningar på friskvård i kommunerna efterlyses för att förebygga hälsoproblem och motverka nedsatt arbetsförmåga.
Kommuninvånarnas orörlighet och brist på motion kostar samhället över 4,7 miljarder euro per år, uppger UKK-institutet. Nya enkäter visar att problemet har förvärrats de senaste åren.
– Allt färre finländare använder sig av muskelkraft då de förflyttar sig till skolan eller jobbet. Vardagsmotionen är oerhört viktig för att vi ska kunna upprätthålla vår funktionsduglighet, säger Ulla Nykänen, expert på aktiv livsstil på Olympiska Kommittén.
Färsk statistik visar att förekomsten av diabetes typ två har ökat med 285 procent bland unga under 25 år i Finland de senaste 30 åren. Enligt Olympiska Kommittén kommer hisnande 88 procent av finländarna i åldersgruppen 44 att lida av övervikt före utgången av 2050.
– De här siffrorna utgör en del av en längre utvecklingstrend. Finländarnas fysiska kondition har försämrats stadigt de senaste 40 åren, säger Nykänen.
Notan för orörlighet fördubblas
Den här utvecklingen innebär att notan för orörligheten och vår sittande livsstil kan fördubblas före utgången av år 2040 till närmare 11 miljarder euro per år, bedömer Olympiska Kommittén.
Största delen av de stigande kostnaderna har en koppling till försämrad arbetsförmåga. Listan på krämpor som har ett direkt samband med orörlighet toppas av depressioner, förhöjt blodtryck, diabetes och sjukdomar i stöd- och ledorganen såsom reumatism.
– Var fjärde kvinna och var femte man lider av sömnproblem i vårt land. Det är ganska förbluffande siffror, säger Nykänen.
Enligt Olympiska Kommittén och Kommunförbundet behövs nu riktade åtgärder för att motverka försoffningen.
– Kommunerna borde utarbeta tvärsektoriella och konkreta handlingsprogram som främjar vardagsmotion. Det förutsätter ett tätt samarbete med ideella idrottsföreningar, utbildningsväsendet och välfärdsområdena, säger Elsa Mantere, specialsakkunnig på motions-, idrotts- och ungdomsfrågor vid Kommunförbundet.
Läs mera på Kommuntorget, klicka på rubrikerna nedan
Möjligheterna att motionera är en tillgång – inte en utgiftspost
Att främja motion är en investering, inte en kostnad. Motion i vardagen, som att gå till bussen eller simma med barnen, är avgörande för folkhälsan. Kommuner bör se motion som en tillgång och skapa förutsättningar för rörelse i vardagen, skrev Filip Saxén (journalist på HBL) i analysen som publicerades 20.1.2023.
Bristen på motion förutsätter smarta investeringar i framtiden
För att vända trenden krävs investeringar i infrastruktur som främjar motion och idrott. Kommunerna har det största operativa ansvaret, men även staten, tredje sektorn och individen spelar viktiga roller. Motion ses som förebyggande vård, och satsningar nu kan minska framtida vårdkostnader, skrev Thomas Blomqvist (före detta riksdagsledamot och minister, numera ordförande vid Finlands Svenska Idrott) i analysen som analysen 11.3.2024.
Regeringen halverar finansieringen
Mantere efterlyser bland annat fler utomhusgym, friluftsleder och bättre detaljplanering som bäddar för cykelvägar och bygget av idrottsplatser.
Hon uppmuntrar också skolorna att införa spelregler som tvingar skoleleverna ut på skolgården under rasterna eftersom det har visat sig vara en effektiv metod att främja motion under skoldagen.
På grund av statliga nedskärningar av budgetanslag till friskvården försvåras kommunernas sits ytterligare.
– Regeringen gick in för att minska den statliga finansieringen av bygget av kommunala idrottsplaner med över 40 procent i år. Nästa år halveras finansieringen, säger Mantere.
Enligt Mantere tvingar det här många kommuner i glesbygden att hitta nya finansieringskällor. Ett alternativ är till exempel EU:s Leader-program.
Viktigt med vardagsmotion
- Stora samhällskostnader: Enligt UKK-institutet kostar orörlighet samhället cirka flera miljarder euro per år. Detta inkluderar kostnader för folksjukdomar, sjukledighet och frånvaro från arbete.
- Negativ trend i fysisk aktivitet: Intresset för vardagsmotion har minskat markant i Finland under de senaste 20 åren. Allt fler tillbringar tid framför skärmar istället för att röra på sig, vilket har lett till ökade hälsoproblem.
- Arbetsplatsinitiativ som motvikt: Vissa arbetsplatser, som Folkhälsan, uppmuntrar motion under arbetsdagen genom flextid och gemensamma aktiviteter. Detta ger både hälsovinster och ökad arbetsenergi.
