Efter sommarens drunkningsolyckor – ”Fyra simlektioner per år räcker inte”

Läroplanen förpliktar huvudmännen att säkerställa simundervisning, men förutsättningarna brister i många kommuner.

Det doftar klor och vattnet skvalpar över kanten när fyra barn hoppar i den tjugo meter långa bassängen i Solbacka simhall. De deltar i en pop up-simkurs, som är ett sätt för Sibbo kommun att lappa behovet av simundervisning för skoleleverna.

I Sibbo får eleverna i årskurs 1–2 simma två gånger i 45 minuter per läsår. I årskurserna 3–4 är det dubbelt så mycket, fyra gånger per läsår.

Men det räcker fortfarande inte långt, menar simläraren Kasper Portin.

– Om barnen kommer till simhallen fyra gånger per år med sin skolklass hinner man inte lära sig simma, bara testa och finslipa det som man redan kan. För att lära sig simma på allvar inom skolsim behövs 8–10 tillfällen per läsår. Utöver det krävs regelbundet fritidssim för att behålla och utveckla färdigheten, säger Portin som har arbetat heltid som simlärare i tre år.

Bara hälften av sjätteklassarna uppfyller kriterierna för simkunskap, enligt en undersökning från Finlands Simundervisnings– och Livräddningsförbund (2022), vilket är en tydlig försämring jämfört med tidigare år.

Skolorna kan inte ensamma garantera simkunnighet, även om viljan är stor. Det visar Kommunförbundets enkät från augusti 2025, som besvarades av 75 bildnings- och idrottsdirektörer.

De största utmaningarna för skolsim är långa avstånd till simhallar, brist på bassängkapacitet och brist på simlärare. I små orter saknas ofta egen simhall och resorna till grannkommunens simhall kan bli upp till hundra kilometer, något som slukar tid av skoldagen och andra kommunala resurser.

I Sibbo finns ingen egen simhall, i stället åker åk 1–4 buss till den privata Solbacka simhall, men i åk 5–6 tar det stopp.

– Många i de årskurserna kan ännu inte simma 200 meter eller saknar tekniken i de olika simsätten, säger Camilla Levander, rektor för Gumbostrands skola.

En av deltagarna i höstlovets simskola är åttaårige Matias Villanen, som skolan ansett behöver öva mer.

– Att simma på rygg var svårast att lära sig, säger han.

– På somrarna simmar han nästan varje dag i havet, men annars blir det inte så ofta, säger hans mamma Katja Villanen.

Portin har arbetat som simlärare på flera orter i Nyland och han har lagt märke till att det finns stora skillnader i barnens simfärdigheter mellan kommunerna.

– Det varierar både mellan och inom kommuner. På vissa områden finns det invandrarfamiljer där barnen har mindre erfarenhet av vatten, på andra håll är problemet att det saknas simhallar och simskolor.

Katriina Sahala är servicechef för idrottstjänster i Sibbo. Hon säger att kommunen försöker täppa till luckorna med riktade pop up-simskolor för de elever som halkat efter.

– Vi har märkt en försämring i simkunskaperna särskilt efter coronapandemin. Vi plockar eleverna i samarbete mellan lärare, idrottslärare och vår egen simskolelärare. Resultaten har varit bra, säger hon.

Sibbo planerar att bygga en simhall i Nickby. Behovsutredningen är klar och kommunen har inlett projektplaneringen där utgångspunkten är en simhall med en 25 meter lång bassäng, samt barn–, aktivitets– och undervisningsbassäng. Planen ska vara klar i slutet av det här året och politiskt beslut fattas i början av nästa år. Investeringen beräknas kosta 12,5 miljoner euro och därtill kommer årliga kostnader för underhåll.

Grankulla toppar

Portin lyfter fram Grankulla som ett exempel på en kommun där skolsim fungerar bra.

– Där får barnen i förskolan simma tio gånger per läsår och i åk 1–6 får de simma åtta gånger 45 minuter och därtill har de haft samma simlärare i 25 år. Det är ett bra system.

I Sibbo simmar barnen i samma grupp eftersom det bara finns en bassäng.

– I huvudstadsregionens städer arbetar man ofta i flera nivåer, men i Sibbo simmar alla tillsammans, säger Portin.

Att kommunen planerar bygga en egen simhall till 2030-talet, tror han skulle göra stor skillnad.

– Att kunna öka antalet simlektioner vore ett steg i rätt riktning.

Föräldrarna får ta stort ansvar

Elvaårige Nicolas Välisalo deltar också i höstlovssimskolan.

– Det roligaste var att dyka, säger han.

Hans mamma Sofia Herrera-Karttunen tycker att skolans simundervisning fungerar, men att ansvaret ändå ligger på familjerna.

– Vi har alltid gått i simskola vid sidan av skolan. Man kan inte lita på att skolan ordnar tillräckligt mycket simning.

Även Inna Lindroos, mamma till nioåriga Jannica, beskriver hur familjen försöker komplettera skolans undervisning genom att simma i Borgå simhall varje vecka.

– Hon simmar bra men behöver träna tekniken. Jag kan simma, men jag kan inte lära henne tekniken själv.

Om den planerade simhallen säger Inna Lindroos:

– Oj, så vi väntar! Om den blir klar har jag sagt till Jannica att hon kommer att bli en simmästare då…

”Viktigt att hålla kunskapen vid liv”

Enligt den nordiska definitionen ska ett barn kunna hoppa i djupt vatten, komma upp till ytan och simma 200 meter i ett sträck, varav 150 meter på mage och 50 meter på rygg, senast i årskurs 6.

Men Portin säger att vissa kommuner bara testar 100 meter i årskurs 4 och i vissa skolor uteblir testet helt.

– Barn växer och kroppen förändras. Därför är det viktigt att gå och simma regelbundet, inte bara någon gång per år. Annars förlorar man kunskapen, säger han.

Han tycker ändå att trenden nu går åt rätt håll.

– Efter sommarens dystra statistik har många kommuner tagit nya initiativ för att ordna simskolor och öka antalet lektioner.

– Det märks också att fler familjer vill att barnen ska kunna simma. Kvälls- och helgkurserna blir fullsatta snabbare än förr, säger Portin.

Detta handlar det om

Undervisningsminister Anders Adlercreutz lanserade på sommaren en statlig utredning för att stärka simundervisningen i grundskolan, i samarbete med FSL och Kommunförbundet. Läs mera: Undervisningsminister Adlercreutz lanserar utredning för att stärka simundervisningen i skolan | Svenska Yle
Utredningen ska också granska behov av läroplansändringar och eventuella lagförslag för att simundervisningen ska vara likvärdig i hela landet. Resultaten väntas bli klara vintern 2026.
Undervisnings- och kulturministeriet utlyste därtill cirka 3,5 miljoner euro i statsunderstöd till utbildningsanordnare i höst, för att utveckla simundervisningen i den grundläggande utbildningen.