Hemkommunen viktig del av finländarnas identitet

Den lokala anknytningens betydelse är viktig också i vardagen.

Bild: Kommunförbundet
Publicerad Senast uppdaterad

Den egna kommunen och i synnerhet det egna bostadsområdet fortfarande viktiga byggstenar för finländarnas identitet. Det säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

På sommaren har många finländare kanske funderat var de känner sig hemma – på stugorten, i sitt eget grannskap eller kanske i sin hemstad? Kommunförbundets färska invånarundersökning 2024 visar att hemkommunen fortfarande är en viktig del av finländarnas identitet, särskilt i små kommuner och bland äldre invånare.

Finländarnas regionala identitet har flera nivåer och förändras med tiden. Samtidigt som identifieringen med landskapet och Europa har stärkts söker nya administrativa strukturer, såsom välfärdsområdena, fortfarande sin plats i människornas vardag. För närvarande identifierar sig endast en tredjedel av finländarna med sitt välfärdsområde.

– Globaliseringen, migrationen och de digitala förbindelserna har minskat den lokala förankringens betydelse, men den egna kommunen och i synnerhet det egna bostadsområdet är fortfarande viktiga byggstenar för finländarnas identitet, konstaterar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Också åldern avgör. Ju äldre person det är fråga om, desto starkare upplever personen att han eller hon hör till sin hemkommun och sitt bostadsområde.

Till exempel upplever upp till 64 procent av dem som fyllt 80 år att de hör till sin hemkommun, medan bara 47 procent av 18–29-åringarna gör det. Samma fenomen syns också i identifieringen med bostadsområden och stadsdelar. De yngre upplever ofta lokalsamhällena som mer avlägsna.

Enligt forskningschef Pekola-Sjöblom vittnar detta om generationernas olika erfarenheter av lokal förankring och delaktighet:

– De äldre kan ha längre rötter på orten, medan de ungas liv handlar om studier, arbete och hobbyer. Därför har hemkommunen olika stor betydelse i för personer i olika ålder.

Antalet personer som identifierar sig med sin hemkommun varierar avsevärt på olika håll i Finland. Mest identifierar man sig med hemkommun i Nådendal (73 procent) och Enare (69 procent). Också Torneå (67 procent) och Keitele (64 procent) placerade sig i topp.

Av de stora städerna utmärker sig Åbo (62 procent) och Vasa (61 procent) till sin fördel.

Enligt Kommunförbundets enkät identifierar man sig minst i Vanda, där bara 40 procent av dem som svarat identifierar sig med sin hemstad. När det gäller Vanda syns däremot en stark övernationell identifikation i resultaten.

Bland de stora städerna är den lokala identifieringen störst i Villmanstrand, Tavastehus, S:t Michel och Salo. Den övernationella identifieringen är störst i Esbo, Åbo, Vasa och Vanda.

Invånarundersökningen 2024 bygger på svar från över 10 000 finländare i 46 kommuner. Kommunförbundet har genomfört motsvarande omfattande invånarenkäter sedan 1996. Mer information om undersökningen och tidigare publicerade resultat finns på Kommunförbundets webbplatswww.kommunforbundet.fi/invanarundersokning2024

Powered by Labrador CMS