Gift i Vanda å - Finavia och Vanda stad vill inte ta ansvar för miljöskador

Förekomsten av toxiska perfluorerade substanser (PFAS) i Vanda å överskrider de rekommenderade riktvärdena med råge. Varken Vanda stad eller Finavia ser ändå någon anledning att vidta åtgärder för att städa upp kontaminerad mark och stoppa avrinningen.

– Halterna av perfluorerade ämnen är så höga att Helsingfors stad rekommenderar att den fisk som fångas i Vanda å inte ska användas som människoföda, säger Anu Oksanen, verksamhetsledare för Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen.

På vissa ställen i Vanda å har föreningen uppmätt PFAS-halter som överskrider de rekommenderade gränsvärdena 10–20-falt.

– Det finns officiella gränsvärden för PFOS-föreningar som gäller halter i vatten och fiskar. Nya gränsvärden utarbetas för närvarande av EU. Tyvärr saknas sådan juridisk reglering som skulle förplikta kommunerna att rena kontaminerade vattendrag eller mark då PFAS-föroreningar upptäcks, säger Oksanen.

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för toxiska ämnen som inte bryts ner. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön. PFAS används till exempel i rengöringsmedel, stekpannor, kläder, färger, brandskum och kosmetika.

PFAS är hälsovådligt

De flesta PFAS-ämnen är cancerframkallande och kan inverka skadligt på människans immunförsvar och reproduktionsförmåga, uppger den svenska Kemikalieinspektionen och Institutet för hälsa och välfärd.

Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen har tätt samarbete med åtta kommuner som hör till Vanda ås avrinningsområde. Föreningen har gett ut flera rapporter som kartlägger PFAS-halterna i Vanda å och lokaliserar ursprunget till utsläppen.

– Vi driver bland annat ett projekt i samarbete med Kervo stad där vi städar upp den nedlagda soptippen i Savio som har identifierats som ett punktutsläpp av PFAS, säger Oksanen.

Ett annat kontaminerat område är en olycksplats vid Helsingfors-Vanda flygplats som administreras av Finavia, som sköter flygplatser och flygtrafiktjänst i Finland. Släckningsarbetet på olycksplatsen gjordes i tiden med PFAS-haltiga skumsläckare som numera är förbjudna.

Finavia vill inte kommentera frågan per telefon.

”Vi avslutade användningen av PFAS-haltiga skumsläckare redan 2012. I de undersökningar som har gjorts har det inte uppdagats sådana resultat där myndigheterna skulle ha rekommenderat eller förpliktat Finavia att rena markområden på grund av höga PFAS-halter”, skriver Kirsi Pitkäranta, som leder Finavias enhet för hållbar utveckling, i ett mejl till Kommuntorget.

Dyrt att städa upp miljösynder

– Vanda å hör till landets mest PFAS-kontaminerade områden då vi granskar de halter som har uppmätts i inventeringar på olika håll i landet, säger Oksanen.

Varför saneras inte kontaminerade mark- eller vattenområden för att få bukt med PFAS-ämnen?

– Det är dyrt att sanera förorenad mark och så länge som det saknas klara regelverk för saneringen av PFAS-kontaminerad mark är det få kommuner och företag som vill investera i sådana projekt. Till exempel Kervo stads sanering av soptippen i Savio kostar cirka 200 000 euro, säger Oksanen.

Hur skulle du bedöma hälsoriskerna med tanke på de höga halterna av PFAS i Vanda å?

– Vi vet att PFAS-ämnen bryter ned immunförsvaret och kan orsaka cancer, men vi vet inte vilket strå som knäcker kamelens rygg och hur specifika sjukdomsfall kan kopplas till läget i Vanda å.

Miljöministeriet har beställt en vägkarta av Finlands miljöcentral för att kunna komplettera existerande information om PFAS-kontaminerade vattendrag och markområden.

– Vi har sagt att det behövs en konkret tidtabell för hur dessa miljöproblem ska åtgärdas. Så länge det saknas ett nationellt åtgärdsprogram förblir det oklart vem som ska ansvara för uppstädningen och vem som ska betala för det, säger Oksanen.

Politiskt mandat saknas

Maarit Rantataro är ledande miljöinspektör på Vanda stad. Hon medger att det kan finnas PFAS-ämnen på Helsingfors-Vanda flygplats och på soptipparna i Sjöskog och Sottungsby i Vanda, men att staden inte har undersökt frågan närmare.

– Kommunens förtroendevalda politiker har inte bett oss investera i saneringen av kontaminerade markområden eller vidta andra åtgärder för att minska utsläppen av PFAS. Vanda miljöcentral kan inte initiera sådana projekt utan politiskt mandat, säger Maarit Rantataro.

Er uppgift är att varsla politiker om det uppdagas miljöproblem. Varför har ni inte föreslagit ett åtgärdsprogram för att få bukt med utsläppen av PFAS-ämnen?

– Det är framför allt en resursfråga. Vi saknar budgeterade medel för ändamålet, säger Rantataro.