Inomhusbassäng med flera banor under ett välvt trätak och stora fönster.
Tillgången till bassängutrymmen styr simundervisningen. Arkivbild från Imatra simhall.

Barns simkunnighet förbättras – undervisningens jämlikhet behöver förbättras

Simkunnigheten bland finländska barn har förbättrats. Kommunerna ordnar simundervisning på ett tillfredställande sätt. Jämlikhet förverkligas ändå inte.

Publicerad Senast uppdaterad

Finländska barns simkunnighet har förbättrats efter den nedgång som coronaåren medförde, visar en undersökning som genomförts av Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund SUH. Enligt den bedömde 69 procent av eleverna i årskurs sex och 78 procent av eleverna i årskurs nio våren 2026 att de är simkunniga. Gränsen för simkunnighet är att kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. Definitionen är nordisk. 

Mot det bättre 

En förändring till det bättre har skett, eftersom 55 procent av eleverna i årskurs sex var simkunniga år 2022. Ändå behövs ytterligare positiv utveckling. Över 30 procent av eleverna i årskurs sex uppfyller fortfarande inte kriterierna för simkunnighet. Det är nästan en tredjedel av åldersgruppen.

- Det är glädjande att andelen simkunniga elever i årskurs sex har ökat. Vi kan dock ännu inte vara nöjda med en situation där en så stor andel av eleverna inte når definitionen av simkunnighet. Att lära sig simma är en lång process som bör stödas systematiskt under hela skolgången, konstaterar professor Arja Sääkslahti vid Jyväskylä universitet. 

Brister i likvärdigheten

Enligt en kommunenkät ordnar nästan alla kommuner simundervisning för elever i lågstadiet. För elever på högstadiet ordnar 84 procent av kommunerna undervisning och för förskoleelever 74 procent av kommunerna. Trots det avgör bostadsorten tillgången till simundervisning.   

Simkunnighet

  • 69 % av sjätteklassarna är simkunniga.

  • Nivån har stigit tydligt jämfört med siffrorna från 2022.

  • Måttet på simkunnighet är att kunna simma 200 meter (inklusive 50 meter ryggsim).

Undervisningens genomförande styrs av tillgängliga resurser samt simhallarnas tillgänglighet och tillgången till bassängtider.

- Resultaten visar att barn och unga inte har likvärdiga möjligheter att lära sig simma. Även om en stor del av barnen lär sig simma på fritiden är skolans simundervisning särskilt viktig för dem som har olika utmaningar med att lära sig simma. Utan skolornas simundervisning skulle antalet personer som inte kan simma sannolikt vara betydligt större, påpekar Sääkslahti.

Känn dina förmågor

Kommunförbundets sakkunniga inom främjande av välfärd och hälsa Sami Niemi säger att skillnaderna mellan kommunerna i fråga om tillgängligheten till bassängutrymmen naturligtvis också återspeglas i simträningen på fritiden. Om kommunen inte har någon simhall är man i hög grad beroende av sommarens naturvatten, säger Niemi. Han påminner om att föräldrarna också har en stor roll i att lära ut simkunnighet. Vatten är ett element som man måste lära sig att leva med. Det sker under en lång tid. 

Oavsett ålder är det viktigt att känna igen sina egna färdigheter och förmågor. 

- Man måste identifiera de egna begränsningarna i simkunnigheten. Det är ett viktigt perspektiv i informationsarbetet, sammanfattar Sami Niemi.

Att känna igen sin egen simkunnighet skapar förutsättningar för trygg vistelse på vattnet. Att lära sig simma, identifiera sina egna brister och vänja barn vid vattenmiljön är förebyggande säkerhetstänkande.

Niemi påminner också om att simkunnighet som man en gång har förvärvat bör upprätthållas. Även den fysiska konditionen är viktig. Bara att uppfylla definitionen av simkunnighet kräver en måttlig fysisk kondition. 


Powered by Labrador CMS