Undersökningen genomfördes av Verian (tidigare Kantar Public) 29.11–3.12.2025. Totalt gjordes 1 001 intervjuer. Respondenterna representerar den vuxna befolkningen i vårt land, med undantag för Åland. Felmarginalen för resultaten är som mest knappt tre procentenheter åt vardera hållet på hela materialets nivå.

Hälften anser att korruption är ganska vanligt bland rikspolitiska beslutsfattare

En ny enkät visar att många finländare upplever korruption som ett påtagligt problem i den politiska beslutsfattningen, särskilt på riksnivå.

Kommuntorgets redaktion
Kommuntorgets redaktion Kommuntorgets redaktion
Publicerad Senast uppdaterad

Samtidigt uppfattas kommunala tjänsteinnehavare som betydligt mindre utsatta för korruptionsrisk, enligt  från Stiftelsen för kommunal utveckling KAKS. 

Hälften av medborgarna anser att korruption är mycket eller ganska vanligt (48 procent) bland politiska beslutsfattare på riksnivå i Finland. Två av fem bedömer att politikerna i den egna hemkommunen är utsatta för korruptionsrisk (38 procent). Inte heller statliga tjänstemän uppfattas som helt fläckfria (34 procent). Kommunala tjänsteinnehavare i den egna hemkommunen betraktas däremot som mer oklanderliga, och endast en fjärdedel (26 procent) bedömer att korruption är vanligt bland dem.

Mer än mutor

I undersökningen kartlades medborgarnas uppfattningar om korruption bland både rikspolitiska och kommunala beslutsfattare. Korruption definieras vanligtvis som maktmissbruk för egen vinning, enligt bland andra UNDP och Transparency International. Definitionen omfattar betydligt mer än direkta mutor, såsom otillbörlig påverkan, vänskapskorruption och olämpliga intressebindningar.

Vad är korruption?

  • Fördelar man inte har rätt till, som kan ges före, under eller långt efter påverkan. Gränsen mellan nätverkande och korruption är ofta svår, och varje situation måste bedömas utifrån omständigheter, roller och fördelens natur. 
  • Domstolen avgör den straffrättsliga bedömningen, men även oetiska handlingar kan skada trovärdigheten utan att vara brott. 
  • Missbruk av inflytande för egen fördel, ofta i strid med normer eller regler.
  • Egenkontroll är viktig – fundera på hur agerandet skulle uppfattas om det granskades offentligt. | Källa: Antikorruption.fi 

Medborgarnas syn har förändrats något sedan 2019. Färre än tidigare anser att politiska beslutsfattare, både på riks- och kommunnivå, ägnar sig åt korruption. Uppfattningarna om statliga och kommunala tjänstemän har däremot förblivit relativt oförändrade.

Synen på korruptionens utbredning varierar beroende på respondenternas sociala ställning och utbildningsnivå. Ju högre utbildning, desto större övertygelse om att korruption förekommer i liten omfattning på olika beslutsnivåer. Personer med lägre utbildning och arbetarklassbakgrund är i högre grad benägna att anse att korruption är åtminstone ett ganska vanligt problem bland beslutsfattare och tjänstemän.

Olika i olika partier

Partitillhörigheten påverkar också synen på korruption. Sannfinländarnas anhängare betraktar korruption som ett betydligt större problem än övriga partiers sympatisörer. Samlingspartiets och Centerns väljare är däremot mer övertygade än genomsnittet om att maktmissbruk för egen vinning är relativt ovanligt såväl på riksnivå som i kommunerna.

nyheter mutor korruption
Powered by Labrador CMS