Inofficiella skolor utnyttjar kryphål i lagen
Hundratals finländska elever är inskrivna i inofficiella skolor som saknar verksamhetstillstånd. Kommunernas möjligheter att övervaka verksamheten är mycket begränsade.
Antalet unga som halkar av skolgången och inte fullföljer sin läroplikt blir allt fler i Helsingfors. Det visar färsk statistik från stadens fostrans- och utbildningssektor. Då 137 elever i Helsingfors saknade studieplats 2021 var motsvarande siffra 481 unga i fjol.
Enligt läropliktslagen börjar läroplikten det år barnet fyller 7 år och gäller tills hen fyller 18 och avlägger en examen på andra stadiet, alltså i gymnasiet eller yrkesskolan.
Orsakerna till avhoppen och skolfrånvaron varierar, men ofta handlar den avbrutna skolgången om trasiga hemförhållanden, sociala problem och marginalisering. I vissa fall rör det sig om invandrarbarn som har otillräckliga språkkunskaper och bristfälliga baskunskaper i bagaget då de anländer till Finland, vilket trasslar till skolgången.
Vissa skolor saknar tillstånd
Ett annat problem är att vissa invandrarfamiljer väljer inofficiella skolor för sina barn. Med en inofficiell skola avses en skola som saknar verksamhetstillstånd och inte följer den finska läroplanen.
– Just nu är det över 200 barn som får hemundervisning i Helsingfors. En del av dessa barn går i inofficiella skolor, säger Antti Värtö, pedagogisk sakkunnig på Helsingfors stad.
Det finns ett mörkertal i statistiken eftersom de inofficiella skolorna inte har försett staden med aktuella siffror. De inofficiella skolorna utnyttjar rätten att ordna hemundervisning, trots att verksamheten försiggår i en skola och inte har förlagts till hemmet.
– Lagen är väldigt tillåtande på den här punkten, säger Värtö.
Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att se till att läroplikten fullföljs.
– Det blir svårt för oss att avgöra om läroplikten uppfylls i de inofficiella skolorna eftersom vi inte har insyn i det som undervisas. Det vore en fördel om lagen kunde preciseras eftersom tolkningsutrymmet är ganska stort just nu.
Kan utgöra säkerhetsrisk
Skyddspolisen meddelade i maj att de inofficiella skolorna kan skapa parallella samhällsstrukturer, segregation och extremism, vilket i värsta fall kan utgöra ett säkerhetshot.
Från nya magasinet
Nya tidnigen har precis utkommit. Som prenumerant läser du alltid först.
Denna artukel och många fler i nya magasinet:
Vilka personer formar bilden av våra kommuner?
Hur skiljer sig privatskolor från kommunala skolor?
Vem är Nina Fellman bakom den offentliga rollen?
Vilka udda sevärdheter lockar besökare i Svenskfinland?
Kolumner och analyser!
”För myndigheterna är det mycket svårt att övervaka undervisningen i hemskolor och inofficiella skolor. Dessutom medför de en beaktansvärd risk för statlig påverkan och flyktingspionage”, uppger Skyddspolisen.
Skyddspolisen åsyftar i synnerhet extremideologisk påverkan och islamistisk undervisning.
Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) meddelade i våras att han vill skärpa kontrollen av hemundervisningen för att motverka de problem som Skyddspolisen lyfter fram. Något nytt lagförslag som skulle få bukt med problemen är trots det inte i görningen.
Det finns stora variationer i hur tillsynen av hemundervisningen och de inofficiella skolorna går till. Som det nu är har varken kommunerna eller Utbildningsstyrelsen befogenheter att ingripa ifall det uppdagas oegentligheter i de inofficiella skolornas undervisning.
Begränsat mandat att övervaka
– Vi tar inte ställning till om de inofficiella skolorna är problematiska per definition eller inte. Vårt mandat begränsar sig till skyldigheten att övervaka hur elevernas läroplikt uppfylls, säger Pertti Joona, enhetschef på Helsingfors stads enhet för pedagogiska experter.
Enligt Joona är det i sista hand vårdnadshavarna som bär det övergripande ansvaret för barnens skolgång.
– Ifall vårdnadshavaren försummar detta ansvar kan vi göra en barnskyddsanmälan, men i övrigt är våra händer bakbundna, säger Joona.
Att komma i kontakt med de inofficiella skolorna i Helsingfors är lättare sagt än gjort. Den inofficiella skolan Taatelipuu, som säger sig värna om muslimska värderingar, flyger under radarn. Skolans webbsida ligger nere och ingen svarar på Kommuntorgets försök att boka en intervju.
Fransk skola ger nobben
Den franskspråkiga skolan École Française Jules Vernes med säte på Lönnrotsgatan i Helsingfors har omkring 115 elever och undervisning för barn i grundskolans klasser 1–4.
Jules Vernes-skolan saknar i likhet med Taatelipuu verksamhetstillstånd och följer inte den finska läroplanen. På grund av en renovering av skolbyggnaden på Lönnrotsgatan har undervisningen flyttats tillfälligt till Eira.
Då Kommuntorget kontaktar Jules Vernes-skolans kansli manglas vår intervjuförfrågan i flera dagar av skolans rektor och direktion. Till sist meddelar skolsekreteraren Véronique Kauraniemi i ett mejl ”att det inte är passande med en intervju just nu”.
Jules Vernes-skolans verksamhet finansieras av Agence pour l'enseignement français à l'étranger som är en nationell fransk offentlig myndighet, som i sin tur är underordnad det franska utrikesministeriet och undervisningsministeriet. Den franska staten backar alltså upp en skola som saknar verksamhetstillstånd i Finland.
– Det har visat sig att många föräldrar som sätter sina barn i Jules Vernes-skolan inte är medvetna om att skolan saknar verksamhetstillstånd och att det i förlängningen kan innebära att eleverna inte uppfyller den finska läroplikten, vilket kan orsaka problem då de ska slutföra sin grundskola, säger en källa som Kommuntorget har talat med.
På Frankrikes ambassad i Helsingfors bekräftar pressattaché Joel-Robert Ferranc att École Française Jules Vernes saknar verksamhetstillstånd, men att en dylik ansökan har lämnats in till Undervisningsministeriet.
– Det är viktigt att den här tematiken tas upp. Vi behöver enhetliga och jämlika riktlinjer för hur kommunerna ska övervaka hemundervisningen och verksamheten i inofficiella skolor, säger Maj-Len Engelholm, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen.
Undervisningsministeriet kan än så länge inte ge besked om hur problematiken ska lösas.
– Vi utreder frågan på undervisningsminister Anders Adlercreutz begäran. Vi vill bland annat se över tillsynen av hemundervisningen och de inofficiella skolorna. Utredningen offentliggörs i höst, säger Minna Polvinen, konsultativ tjänsteman på Undervisningsministeriet.
