Kommunerna behöver vakna – och lagen bli mindre detaljstyrande

Kommunerna behöver se realistiskt på befolkningsutvecklingen i sitt eget område innan det är för sent, förtydligar hon hon.

I en del kommuner, som i Kumlinge på Åland, föddes noll barn år 2024, medan det i Helsingfors föddes över 6 200 barn samma år, enligt uppgifter från Statistikcentralen. Ändå är lagkraven samma på småbarnspedagogik, grundskola, basservice och ett fungerande vardagsliv för invånarna i kommunen. Här börjar den finländska kommunmodellen knaka, anser Susanna Huovinen, som beskriver kommunernas skillnader i demografi som en av de största samhällsutmaningarna.

Varför det?

– Skillnaderna mellan kommunerna håller på att bli så stora att jämlikheten i servicen hotas. Om beskattningen skiljer sig kraftigt väcks frågan om hur rättvist systemet är. 

Enligt grundlagen har alla rätt till lika utbildning, men för kommuner med minskande barnkullar blir ekvationen allt svårare. 

– Ingen vill se barn som tillbringar timmar varje dag i skolskjutsar. Samtidigt kan man inte tumma på utbildningens kvalitet. Kommunerna behöver samarbeta tätare, lokalt eller regionalt.

Vad borde regeringen göra för att möta kommunerna i dessa utmaningar?

– Göra förutsättningarna för distansundervisning tydligare, alltså hur man i skolan kan använda tekniska lösningar för att trygga undervisningen också i små kommuner.

Huovinen menar att det behövs större flexibilitet. I dag upplever många kommuner att lagarna är så detaljerade att handlingsutrymmet blir för snävt.

– Lagarna kunde i högre grad ange mål och lämna större frihet i hur kommunerna når dit. Kommunerna känner sin egen verklighet bäst. 

Huovinen betonar att frågorna inte ska lösas i panik, utan långsiktigt. 

– Annars tvingas man fatta beslut i krisläge, för att kunna trygga basservice. Det är aldrig bra.

Hur ser du på samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden? 

– Relationen mellan kommuner och välfärdsområden är fortfarande ny. I vissa fall är ansvarsfördelningen oklar och en del välfärdsområden har till exempel krävt att kommunen ska stå för eftermiddagsverksamheten för barn med funktionsnedsättning, något som inte stämmer. 

På vilket område klarar sig kommunerna bra?

– Många har satsat på barns och ungas välmående, trots knappa resurser. 

Vad oroar dig mest när du ser på kommunernas framtid? 

– Valdeltagandet i kommunalvalen är lågt, särskilt bland unga. Om människor inte upplever att de kan påverka sin kommun riskerar hela systemet att förlora sin legitimitet.