När medielandskapet förändras ökar kommunernas kommunikationstryck. Arkivbild.

Kommunerna måste fylla nyhetsvakuumet i lokala medier

Förändringarna i medielandskapet ökar kommunernas kommunikationstryck. 73 % av kommunerna bedömer att omvandlingen av lokala medier har påverkat deras kommunikation. 

Publicerad

Koncentrationen av medieägandet och sparkraven har förändrat lokal- och landskapsmedierna. 

– Lokal- och landskapstidningarna har traditionellt fungerat som ”kommuninvånarnas ögon och öron” genom att följa fullmäktige, nämnder och tjänsteinnehavares verksamhet. När redaktioner har slagits samman, antalet journalister har minskat och de geografiska områden som redaktionerna täcker har blivit större, har redaktionernas möjligheter att följa beslutsfattandet i enskilda kommuner försämrats, beskriver Kommunförbundets kommunikationschef Hanna Kaukopuro-Klemetti förändringen.

I Kommunförbundets enkät bedömde 73 % av kommunerna att omvälvningen inom lokal- och landskapsmedierna har påverkat kommunens egen kommunikation. Förändringarna syns som ett ökat tryck att utöka kommunikationen i kommunen. När kommunerna samtidigt också står under spartryck är situationen utmanande. Resurserna för kommunikation varierar mycket mellan kommunerna. I ungefär en tredjedel av kommunerna finns det inte en enda heltidsanställd kommunikatör. 

De samtidiga resursproblemen inom lokaljournalistiken och den kommunala kommunikationen kan skapa ett dubbelt informationsglapp för kommuninvånarna: kommuninvånaren får inte tillräcklig information av kommunen om frågor som rör kommunens verksamhet, samtidigt som antalet artiklar om lokala frågor minskar. 

Kommunernas kommunikation har lagstadgade uppgifter. Den kräver dock mer än att bara skriva meddelanden. Kommunikation är en del av ledarskapet. 

Sociala medier under kontroll

Kommunerna syns och finns där människorna också finns. Det visar kommunernas sätt att ta kontroll över sociala medier. Alla kommuner som svarade på enkäten är verksamma på Facebook. Instagram användes av 99 procent och YouTube av 93 procent av kommunerna. Användningen av LinkedIn har ökat betydligt under de senaste åren, och 82 procent av kommunerna finns där.  TikTok används av drygt en tredjedel, det vill säga 36 procent av kommunerna, medan X endast används i kommunikationen av 12 procent. 

Sociala medier används särskilt inom ungdomsverksamhet, bibliotek, skolor och kulturtjänster. Även inom kommunikationen för näringsliv, turism och centralförvaltning har sociala mediekanaler blivit en etablerad del av verksamheten.

Artificiell intelligens hjälper

Användningen av AI-baserade verktyg i kommunernas kommunikation har enligt enkäten ökat betydligt. Den används som ett hjälpmedel för att effektivisera rutinuppgifter, inte som ett huvudsakligt verktyg. Sju av tio kommuner som svarade på kommunikationsenkäten använder artificiell intelligens i sin kommunikation. De vanligaste användningsområdena är idégenerering, textbearbetning, informationssökning och produktion av innehåll för sociala medier. 

Kommunerna satsar också småningom på att anpassa artificiell intelligens till sina egna behov. Här återstår dock fortfarande arbete. En fjärdedel av de kommuner som svarade har agenter eller andra AI-verktyg som är skräddarsydda för kommunikationens eller hela organisationens egna behov. 

– Användningen av AI-verktyg som stöd för kommunikationen har blivit vanligare i kommunerna i snabb takt. Däremot är gemensamma AI-baserade verktyg som byggts för organisationens behov ännu inte så vanliga, konstaterar Kommunförbundets utvecklingschef för kommunikation Tony Hagerlund.

Man vill också ge personalen vägledning i att använda artificiell intelligens ansvarsfullt. Över hälften, det vill säga 53 procent, av de kommuner som svarade har dokumenterade riktlinjer eller anvisningar för utnyttjandet av artificiell intelligens.

Webbplatserna är viktiga

Det finns färre reformer av webbtjänster på gång i kommunerna än tidigare. En fjärdedel av kommunerna har en förnyelse av den offentliga webbtjänsten antingen på gång eller på väg att inledas. För sex år sedan höll över hälften av kommunerna på att förnya sina webbplatser i en motsvarande enkät. Den förändrade tekniken har minskat behovet av förnyelser. De stora användbarhetsreformerna har redan genomförts.

Merparten, det vill säga 78 procent, av de kommuner som svarade på enkäten rapporterar att deras webbplatser fungerar felfritt på mobila enheter.

70 procent av kommunerna uppger att de uppfyller tillgänglighetsdirektivets krav när det gäller den tekniska lösningen, och 64 procent när det gäller användargränssnitten. Tillgängligheten till innehållet i webbtjänsterna bedöms också ha förbättrats.

Enkäten om kommunikation i kommunerna genomfördes i oktober–november 2026. Totalt svarade 218 kommuner på enkäten, vilket motsvarar 71 procent av alla Finlands kommuner.

Powered by Labrador CMS