Kommunernas beskattning: Rekordmånga sänker inkomstskattesatsen, kommunalskatten höjs i 29 kommuner
Nästa år höjer 29 kommuner inkomstskattesatsen och 11 kommuner sänker den. Exempelvis i Hangö hålls inkomstskatten oförändrad.
Antalet kommuner som höjer inkomstskatten är enligt Kommunförbundet måttligt jämfört med det allmänna läget inom kommunekonomin. I hela Finland höjer 29 kommuner inkomstskatteprocenten och 11 kommuner sänker den.
Det är framför allt små och medelstora kommuner och städer som höjer inkomstskatten. Bland dem finns exceptionellt få stora städer.
Den högsta kommunala inkomstskatteprocenten i Fastlands-Finland finns fortfarande i Påmark (Pomarkku) (10,9 %) och den lägsta i Grankulla (4,7 %).
Chefsekonom Minna Punakallio uppmärksammar de kommuner som sänker sin skatteprocent, vilka är fler än vanligt.
Vindkraft förklarar åtminstone delvis sänkningen.
I Hangö kämpar man på
Hangö håller exempelvis inkomstskatten oförändrad på 9,1 procent. Stadsdirektör Simon Store säger att solkraftverk kommer att beskattas mer än tidigare och att skatten för dem höjs från 2,3 till maximala 3,1 procent.
Store påpekar att Hangö hör till städerna med negativa statsandelar.
- Vi kämpar på och drar vårt strå till stacken.
En av kommunerna som sänker inkomstskatten är Storå (Isojoki). Kommunen sänkte sin inkomstskatteprocent med 0,56 procentenheter. Tidigare var kommunens inkomstskatteprocent 9,8, medan den nästa år är 9,3.
Blev vindkraften en lotterivinst för er, kommundirektör Juha Herrala?
- Jag skulle inte kalla detta för en lottovinst, även om det måste erkännas att vindkraften har gynnat oss väldigt mycket. Vår nuvarande situation är resultatet av stora ansträngningar och en planläggning i flera steg.
Herrala påpekar att vindkraften också har sina egna utmaningar, såsom social acceptans.
Förändringarna är resultatet av jämna omröstningar
Österbotten är väl representerat bland de kommuner som sänker sin inkomstskatteprocent. Till antalet sänks inkomstskatteprocenten mest nästa år i Mellersta och Norra Österbotten. I Lappland är sänkningen i Sodankylä den enda i landskapet.
- Det är ett ganska normalt mönster att höjningar görs med jämna mellanrum. Ett så här stort antal kommuner som sänker skatten är mer ovanligt, säger Punakallio.
Hon säger att besluten om skatteförändringar inte är enkla och ofta är resultatet av jämna omröstningar.
Den största höjningen nästa år, 1,2 procentenheter, sker i Koskis (Koski Tl). Den vanligaste höjningen i hela landet, 0,3 procentenheter, gäller åtta kommuner.
Bland kommunerna som höjer sin skatteprocent finns flera som har höjt sin inkomstbeskattning många gånger sedan social- och hälsovårdsreformen trädde i kraft (2023).
Bland dessa kommuner finns bland annat Imatra, Laihela, Eura, Lumijoki och Kervo.
Skattehöjningar för fritidsboende
Kommunalskatteprocenten ligger redan kring 10 i flera kommuner. Det är en stor skillnad jämfört med kommunerna med den lägsta inkomstskatteprocenten. Punakallio påpekar dock att skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta skatten, Påmark (10,9) och Grankulla (4,7), inte ökade.
Punakallio påminner om att förändringar i kommunernas ekonomi också kan gå i en bättre riktning.
Halso (Halsua) var till exempel länge den kommun som beskattade hårdast, men nu har den sänkt sin inkomstskatteprocent två år i rad.
Halso sänker inkomstskatteprocenten från 10,5 till 9,9 nästa år.
Kommunen kompenserade inte sänkningen av inkomstskatten med höjningar av fastighetsskatten, utan sänkte till och med fastighetsskatteprocenten för stadigvarande bostäder med 0,1.
Kommunerna har i viss mån kompenserat sina skattebeslut genom att höja fastighetsskatterna. Höjningar av skatten på byggnader och mark är mer sällsynta än höjningar av beskattningen av stadigvarande bostäder och fritidsbostäder.
Höjningarna riktas särskilt ofta mot fritidsbostäder.
Kommunernas skatteuppgifter på Kommunförbundets webbplats: