Ny fusionsrunda väntar – nu kan tiden rinna ut för Kaskö och Närpes
En möjlig gemensam kommun med Kaskö har seglat upp som en av de hetaste politiska frågorna i Närpes. Åsikterna är starkt delade i båda kommunerna. Kommuntorget har sonderat läget bland politikerna i Närpes fyra fullmäktigepartier.
För snart sju år sedan röstade Kasköfullmäktige nej till en fusion med Närpes med minsta möjliga marginal.
Nu verkar en potentiell sammanslagning bli föremål för nya utredningar- ursprungligen på begäran av Kaskö stad som har kämpat med en klart försämrad ekonomi under de senaste åren.
En enhällig Närpesstyrelse föreslår att förutsättningarna för att bilda en gemensam kommun med Kaskö ska utredas. Stadsfullmäktige tar ställning och har sista ordet i ärendet den 19 oktober.
— Själv säger jag varken ja eller nej till en fusion. Det återstår att se hur omfattande och hur pass positiva de kommande diskussionerna är och om det finns underlag för en samgång. Förra gången pågick debatten i två år, säger Sven Jerkku (SFP), ordförande för stadsstyrelsen i Närpes, på diplomatiskt vis.
— Av det tidigare utredningsmaterialet kan säkert vissa delar återanvändas. De övriga avsnitten behöver i sin tur uppdateras, säger Jerkku.
Sven Jerkku poängterar också att det gäller att smida medan järnet är varmt. Fortsätter Kaskös ekonomi att svikta kraftigt kan det rentav bli aktuellt med statlig tvångsstyrning i fusionsfrågan framöver.
— Vi bör förhandla medan vi själva kan bestämma. I samband med den förra fusionrunda var vården ett stort ämne. Under de senaste åren, efter det regionala välfärdsområdets tillkomst, har Kaskö råkat ut för en negativ sotesvans som kontinuerligt äter upp stadens ackumulerade överskott.
— Om Närpes och Kaskö går samman ska Kasköborna definitivt ha tillgång till daghem, skola och annan grundläggande kommunal service på hemmaplan.
— Inte heller inom Närpes går vi in för att kuska runt skolbarnen alltför mycket, påpekar Jerkku i samma veva.
Samgång bäddar för ett starkare Sydösterbotten
SDP-politikern Peter Sjökvist satt med i utredningsgruppen i samband med fusions-rundan 2019.
— Jag ser frågan ur ett långsiktigt och regionalt sydösterbottniskt perspektiv. Jag ser inte problem utan snarare möjligheter i det här fallet.
— En samgång skulle innebära samlad styrka och samtidigt också ökad kapacitet och tyngd att göra lobbningsarbete för näringslivet och viktig infrastruktur såsom hamnen och järnvägen. Det är förbindelser som är betydelsefulla för hela Sydösterbotten.
— När det gäller förbättringar av infrastrukturen i Kaskö handlar det om långsiktiga projekt och satsningar, fortsätter Sjökvist.
Peter Sjökvist ser själv inga skäl att vänta med nya utredningar och förhandlingar.
En tidigare framlagd målsättning är att en ny och gemensam kommun kunde vara ett faktum redan i januari 2028. I så fall bör ett samgångspaket kunna läggas fram till staten senast den 30 april 2027, säger Sjökvist.
— Att höra Närpes- och Kasköbornas åsikter kommer också att bli aktuellt under utredningsprocessen. I vilken form det sker återstår att se. Förra gången sändes en enkät som invånarna kunde besvara, säger Sjökvist.
Språkfrågan den största utmaningen
Rasmus Sigg, fullmäktigledamot för Samlingspartiet och fjärde vice ordförande i fullmäktiges presidium, säger att det säkert finns förutsättningar för Närpes att bygga en gemensam kommun med Kaskö.
— Hur det hela förverkligas är sedan en annan femma. Samtidigt är ju Kaskö inte ett större område än till exempel Övermark och Pörtom.
Sigg framhåller bland annat att Närpes och Kaskö idkar mycket kommunalt samarbete sedan tidigare.
— Själv anser jag att Kaskö stads ekonomi i grund och botten inte är så usel. Den huvudsakliga orsaken till den uppkomna situationen är att Kaskö har gått miste om statsandelar i betydande utsträckning- främst på grund av att den sittande regeringen inte hunnit åtgärda läget, säger Sigg.
Att säkerställa tillräckligt god kommunal service på finska ser Sigg som den största utmaningen i en gemensam kommun.
— Hur man ska tackla den biten återstår att se. Att Närpes är en tvåspråkig kommun framstår mest som en pappersgrej. Vi är inte så tvåspråkiga i praktiken. Samtidigt borde ju kompetent språkservice kunna erbjudas till 100 procent, säger Sigg som i samma veva drar paralleller till de svenskspråkigas kamp för sjukvårdsservice på det egna språket.
”Bara en av tio ser positivt på en fusion”
KD-fullmäktigeledamoten Hanna Donaldson stöder en fusion även om hon egentligen är rätt kluven i sina åsikter.
— Jag inser att det finns fördelar. Inte minst för att många Närpesbördiga personer, som ofta arbetar i Närpes, är bosatta i Kaskö.
— En annan positiv konsekvens vore en befolkningsökning. Kanske skulle också intresset för att flytta till Kaskö öka bland svenskspråkiga invånare, säger Donaldson.
Donaldson framhåller att Kaskö inte bör få positiv särbehandling- presenter eller lockgåvor- vid en eventuell sammanslagning.
— På det personliga planet är jag mot en fusion. Det känns orättvist om Närpes får uppgiften att städa upp efter den ekonomiska oredan i Kaskö.
— Jag är själv privatföretagare. Av de ortsbor som jag har diskuterat med är cirka 90 procent skeptiska till en sammanslagning, säger Donaldson.
Donaldson säger att finskspråkiga Kasköbor inte behöver vara rädda för bristande språkservice i ett större Närpes.
— Tvåspråkigheten är officiellt inskriven även om exempelvis fullmäktigemötena är enspråkigt svenska. Det finns för övrigt en finsk skolsektion i Närpes. Några möten hålls inte eftersom det saknas finskspråkiga skolor i kommunen, säger Hanna Donaldson.
