Stora skillnader i politikernas arvoden – Helsingfors betalar mest

Kommunpolitikernas mötesarvoden har stigit måttligt sedan den senaste jämförelsen 2017. Det visar en ny utredning från Kommunförbundet, där arvoden till kommunernas förtroendevalda har kartlagts i början av fullmäktigeperioden 2025–2029.

I genomsnitt får en fullmäktigeledamot i Fastlandsfinland 96 euro per möte. Fullmäktigeordföranden får i genomsnitt 142 euro och kommunstyrelsens ordförande 141 euro per möte. För en vanlig styrelseledamot är genomsnittet 95 euro.

Spännvidden är ändå stor. Fullmäktigeledamöternas mötesarvoden varierar mellan 30 och 455 euro.

Helsingfors och Esbo i topp

Bland de svensk- och tvåspråkiga kommunerna betalar Helsingfors klart mest. En fullmäktigeledamot får 455 euro per möte. Det är mer än sju gånger så mycket som i Kaskö och Mörskom, där arvodet är 60 euro.

Esbo placerar sig på andra plats med 374 euro per möte. Vanda följer med 290 euro, medan en fullmäktigeledamot i Åbo får 210 euro och i Vasa 200 euro.

Bland de mindre kommunerna är nivåerna betydligt lägre. Förutom Kaskö och Mörskom hör Lappträsk till kommunerna med de lägsta arvodena. Där får en ledamot 65 euro per fullmäktigemöte.

Enligt Santeri Lajunen, ledande konsult vid Finnish Consulting Group FCG, är kommunens invånarantal den viktigaste enskilda förklaringen till skillnaderna.

– Invånarantalet är den största enskilda faktorn som förklarar arvodesnivån. Men det finns också en viss variation mellan kommuner i samma storleksklass, säger han.

Lajunen har genomfört utredningen tillsammans med FCG:s ledande konsult Anni Antila.

Befolkningsmängden slår tydligt igenom

Kopplingen mellan kommunens storlek och politikernas arvoden är tydlig. I kommuner med över 100 000 invånare får en fullmäktigeledamot i genomsnitt 270 euro per möte. I kommuner med färre än 2 000 invånare är genomsnittet 63 euro.

De högsta arvodena finns fortfarande i de stora städerna. Helsingfors ligger högst med 455 euro per möte. Det lägsta arvodet i Fastlandsfinland finns i Savukoski, där en fullmäktigeledamot får 30 euro.

Av de svensk- och tvåspråkiga kommunerna ligger Grankulla högt med 170 euro per möte. I Borgå, Kyrkslätt och Sibbo är arvodet 150 euro. Karleby och Lojo betalar 140 euro per möte.

I Österbotten varierar mötesarvodet för en fullmäktigeledamot från 60 euro i Kaskö till 200 euro i Vasa. I Jakobstad och Närpes är arvodet 120 euro, medan ledamöterna i Pedersöre, Malax, Vörå och Nykarleby får 110 euro per möte.

Styrelseordförandena får högre årsarvoden

Utöver mötesarvodena får personer i centrala förtroendeuppdrag ofta ett årsarvode. Fullmäktigeordförandens årsarvode är i genomsnitt 2 808 euro, medan kommunstyrelsens ordförande får i genomsnitt 3 524 euro per år. En nämndordförande får i genomsnitt 1 179 euro.

Bland de svensk- och tvåspråkiga kommunerna betalar Borgå och Vasa de högsta årsarvodena till kommunstyrelsens ordförande. I båda kommunerna är arvodet 11 000 euro.

Korsholm sticker också ut. Där får styrelseordföranden 9 000 euro per år, trots att mötesarvodet för en vanlig fullmäktigeledamot är 100 euro.

I Esbo är styrelseordförandens årsarvode 9 952 euro och i Vanda 8 400 euro. Pedersöre betalar 7 500 euro och Sibbo 7 000 euro.

Kommunstyrelsens ordförande får i regel ett högre årsarvode än fullmäktigeordföranden. En förklaring är att styrelseordförandens uppdrag ofta innebär mer löpande arbete och ett större ansvar för politisk samordning.

Sjundeå avviker från den vanliga modellen

Vanligtvis får ordförandena ett högre mötesarvode än de övriga ledamöterna. Sjundeå avviker från modellen.

Där får såväl fullmäktiges som kommunstyrelsens ordförande 100 euro per möte, vilket är samma belopp som en vanlig ledamot får. Ordförandena kompenseras i stället genom årsarvoden: 3 150 euro för fullmäktigeordföranden och 3 650 euro för styrelseordföranden.

Också skillnaderna mellan kommunerna kan vara stora även när kommunerna är ungefär lika stora. Utredningen fungerar därför som ett jämförelsematerial när kommunerna ser över sina arvodesstadgor.

– Kommunerna är intresserade av utredningen för att se hur arvodena har uppdaterats på andra håll och hur de egna nivåerna förhåller sig till andras, säger Lajunen.

Han bedömer att tidigare jämförelser också har påverkat utvecklingen. Om en kommun har märkt att de egna arvodena ligger långt efter jämförbara kommuner kan det ha lett till höjningar.

Måttlig ökning sedan 2017

Kommunernas arvoden har i genomsnitt ökat måttligt under de senaste åtta åren. Fullmäktigeordförandenas mötesarvoden har stigit med omkring 23 procent sedan 2017. För fullmäktigeledamöterna är ökningen cirka 20 procent.

I omkring 28 procent av kommunerna har fullmäktiges arvoden legat kvar på samma nivå som 2017. I nio kommuner har mötesarvodena till och med sänkts.

Kommunerna justerar vanligen arvodena med fyra års mellanrum, i början av en ny fullmäktigeperiod. Praxis varierar ändå.

– I en del kommuner görs regelbundna indexjusteringar. Samtidigt finns det kommuner där arvodena har varit oförändrade under flera fullmäktigeperioder, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Hon beskriver utvecklingen som måttlig, trots att de kommunala förtroendeuppdragen har blivit allt mer krävande.

– Jag lyfter på hatten för de människor som är beredda att utföra ett tidvis ganska otacksamt arbete för måttliga eller till och med anspråkslösa mötesarvoden, säger Pekola-Sjöblom.

Förtroendeuppdragen tar tid

Enligt Kommunförbundets undersökning om kommunala beslutsfattare från hösten 2024 använder de förtroendevalda i genomsnitt sju timmar per vecka på sina uppdrag.

Arbetsmängden är betydligt större för personer i ledande ställning. I de största städerna använder kommunstyrelsernas ordförande och vice ordförande i genomsnitt 36 timmar per vecka på sina förtroendeuppdrag.

Arvodena är skattepliktig inkomst. Dessutom tar partierna ofta ut en förtroendevaldavgift, den så kallade partiskatten, från politikernas arvoden. Det belopp som den förtroendevalda slutligen får behålla är därför lägre än det arvode som anges i kommunens stadga.