Stugboendet håller greppet om finländarna men investeringarna bromsar in
Stuglivet står starkt i Finland. Men bakom de stabila besökssiffrorna döljer sig förändringar som kan få konsekvenser för många fritidskommuner.
Finländarnas intresse för stugliv har återgått till samma nivå som före coronapandemin. Enligt den Stugbarometern 2025 (Statsrådet) tillbringade finländarna i genomsnitt 85 dygn på stugan under 2024, jämfört med 104 dygn under pandemin. Samtidigt är nivån fortfarande högre än 2016, då motsvarande siffra var 79 dygn.
För kommuner med många fritidsbostäder är utvecklingen fortsatt betydelsefull. Distansarbete från stugan har etablerat sig som en bestående trend. Drygt var fjärde fritidsbostadsägare i arbetslivet, 27 procent, uppger att de arbetar på distans från stugan. Andelen är något högre än under pandemin. Tillgången till fast bredband har också ökat.
Samtidigt syns en större försiktighet i stugägarnas konsumtion. Färre än tidigare planerar att förbättra utrustningsnivån eller renovera sina fritidsbostäder. Utgifterna för byggande, renovering och andra tjänster har minskat jämfört med tidigare mätningar.
Stugägarna blir också allt äldre. Pensionärernas andel har stigit till 55 procent, och samägande av fritidsbostäder blir vanligare. Trots ökade levnadskostnader uppger 76 procent att de inte skulle minska sin tid på stugan nämnvärt även om bränslepriset steg med en tredjedel.
Barometern visar dessutom att stuggäster i mindre utsträckning än tidigare använder tjänster i fritidskommunen. De handlar oftare på sin hemort, även om de fortsatt är nöjda med bland annat dagligvaruutbudet och avfallshanteringen på stugorten.
