Irmeli Myllymäki: ”Kommunerna behöver inte mer administrativt arbete”
Enligt Kommunförbundets direktör för utbildningsfrågor är det nu bra att satsa på det som redan har inletts. Samtidigt måste man säkerställa att kunskapsgarantin lyckas, konstaterar hon.
Riksdagen godkände de uttalanden som revisionsutskottet föreslagit om utvecklingen av lärresultaten och bedömningen inom den grundläggande utbildningen.
I praktiken återstår det alltså för nästa regeringsperiod att utifrån detta överväga om man på något sätt ska främja försök med nationella prov eller till exempel inrättandet av ett lärarregister.
Nationella prov skulle innebära jämförbara prov för hela årskullen, och med ett lärarregister kunde man bättre än i dag följa lärarnas utbildningsnivå och dess inverkan på lärresultaten.
Resurserna är begränsade.
Kommunförbundet uppmanar till eftertanke kring vart resurserna för att utveckla grundskolan nu i första hand bör riktas. Ska resurserna riktas till beredningen av nya prov- och registersystem eller till att de reformer som redan pågår ska lyckas?
Det är viktigt att stärka kunskapsunderlaget för utbildningen, och utvecklingsarbete i rätt riktning pågår redan, påpekar Kommunförbundet.
Mervärdet av nya nationella prov och omfattande registermaterial, med deras fördelar och nackdelar, måste utredas noggrant.
Även kostnaderna måste enligt Kommunförbundet bedömas.
Dessutom berättas det i Kommunförbundets meddelande att lärresultaten har sjunkit också i länder där nationella prov och omfattande uppföljningssystem används.
- Det behövs tillförlitlig information om effekterna av andra länders praxis innan de tas i bruk i Finland, säger Kommunförbundets direktör för utbildningsfrågor Irmeli Myllymäki.
Det måste satsas på kunskapsgarantin
Inom den grundläggande utbildningen bereds redan en kunskapsgaranti, i samband med vilken målen i läroplanen och bedömningskriterierna förtydligas samt en nationell uppgiftsbank utvecklas.
Enligt Kommunförbundet måste tillräckliga resurser nu riktas till genomförandet av dessa reformer, eftersom inte ens en bra reform förbättrar inlärningsresultaten om den inte syns i klassrummen.
- Resurserna är begränsade. Låt oss satsa på det som redan har inletts och se till att kunskapsgarantin lyckas. För att förbättra inlärningsresultaten behöver kommunerna inte mer administrativt arbete som belastar skolornas grundläggande verksamhet.
Dessutom anser Myllymäki att det nu måste avgöras hur barnen kunde lära sig bättre.
En höjning av kunskapsnivån förutsätter långsiktig utveckling i stället för splittrade reformer.
I meddelandet påpekas också att kommunerna knappt ens har hunnit genomföra en lag- och läroplansreform omsorgsfullt innan följande reformer redan planeras.