Björn Månsson: Östnyland sticker ut på kommunkartan

På det nyländska landskapsfullmäktiges sista möte för 2025 fick vi ta del av en intressant befolkningsstatistik om landskapets kommuner. Jag kan inför det nya året inte låta bli att göra några plock.

Klar etta är förstås Helsingfors, vars invånarantal nästa år högst sannolikt kommer att överskrida 700 000. Och det på en yta som ligger långt från toppen då det gäller areal.

Lika klar tvåa är som känt Esbo, med drygt 320 000 invånare. Och trea är, som alla vet, Vanda med drygt 250 000. Om man lägger till Grankullas drygt 10 000 närmar sig huvudstadsregionen 1,3 miljoner.

Och om man ytterligare räknar med de nordnyländska städerna och kommunerna längs stambanan, med Hyvinge och Träskända i spetsen, överskrids redan 1,5 miljonersstrecket – av Nylands totalt närmare 1,8 miljoner. En stark befolkningskoncentration, alltså.

Bara två städer utanför den här mellannyländska regionen tar plats bland de tio invånarmässigt största nyländska kommunerna, Borgå med sina drygt 51 000 invånare och Lojo med cirka 46 000. Och på tionde plats kommer sedan Kyrkslätt med närmare 42 000.

Efter Kervo på elfte plats följer sedan bara fyra kommuner som har överskridit 20 000-gränsen: Vichtis, Raseborg, Sibbo och Mäntsälä. Bara Lovisa vid sidan av nämnda Grankulla har över 10 000.

Den gigantiska skillnaden mellan Esbos 320 000 och Sibbos 23 000 upphör aldrig att fascinera. Visst ligger östra Esbo mycket närmare Helsingfors än västra Sibbo, men det kan inte vara den enda orsaken...

Minst lika intressant är sedan listan över de åtta minsta kommunerna. Tvåspråkiga är hela fem av dem: Hangö, Sjundeå, Ingå, Lappträsk och Mörskom. Till saken hör att de alla, liksom finska Borgnäs, Askola och Pukkila (det svenska namnet Buckila anses vara föråldrat) bland de åtta, har en gemensam nämnare: de har undgått kommunfusioner.

Och observera att Lappträsk, Mörskom, Borgnäs, Askola och Pukkila har en annan gemensam nämnare: de ligger alla i östra Nyland.

Det vore mig främmande att allmänt förespråka kommunfusioner. Men som f.d. Pernåbo kan jag inte låta bli att påpeka att både Lappträsk och Mörskom en gång i tiderna som kapell hörde till Pernå socken, Mörskom låt vara bara under delar av 1600-talet. Ett levande bevis är att den by där Lappträsks kyrka ligger heter Kapellby, inte Kyrkoby.

Till Pernå hörde också Degerby (observera Degerby Gille!), senare Lovisa, och Liljendal, som i motsats till Lappträsk och Mörskom numera är delar av Lovisa stad. Det är också Strömfors (fi. Ruotsinpyhtää), medan resten av det forna Pyttis (i tiderna i folkmun kallat ”Ryssänpyhtää”) p.g.a. delningen efter Lilla ofreden 1743 och senare som en del av Kymmene län inte gör det. Behöver jag tillägga att också hela det forna odelade Pyttis var en del av Pernå?

Om man hade velat respektera historien hade man alltså valt att kalla den sammanslagna staden Pernå, men Lovisas stadsstatus och drottninganamn smällde högre. Det är dock en helt annan – historia.

God Jul och Gott Nytt År!